Kontantlarm från Riksbanken – direktiv till allmänheten

2024 02 06

Svenska folket uppmanas ha kontanter hemma vid händelse av en krissituation.

Under den senaste månaden höjdes krigsretoriken rejält från såväl regering som myndigheter i Sverige.

En omfattande it-attack signerad ryska hackergruppen Akira slog dessutom så sent som  häromveckan ut flera butikers betaltjänster och skakade om flera stora företag, bland annat Filmstaden och Systembolaget. Även flera regioner försattes i stabsläge.

Men trots det allvarliga omvärldsläget minskar kontantuttagen drastiskt, rapporterar Sveriges Radio.

Upp till allmänheten

Det är direkt oroande, menar Riksbanken, som kommer med direktiv om att det är upp till svenska folket att se till att kontanter är i omlopp.

– Alla önskar ju att kontanterna finns kvar för att vi ska kunna använda dem i en krissituation, säger Mattias Rostedt, enhetschef för kontanter på myndigheten, till radiokanalen.

– Men det bygger ju på att människor använder dem och att det finns en omsättning på kontanter. 

Kan vara värdelöst i skarpt läge

Sedan tidigare finns en uppmaning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha 2 000 kronor i kontanter redo för kris för att kunna betala för mat, medicin och drivmedel.

Men att kontantuttagen inte ökar, trots hackerattacker och krigsuppmaningar, förvånar Mattias Rostedt.

Enligt riksbankschefen kan det innebära att det finns en risk att det inte kommer att kunna gå att använda kontanter när det väl brinner till.

– När ingen använder kontanter att betala med finns ju inget incitament för handlaren att erbjuda en sådan tjänst och det är klart att det finns en risk för att kontanterna inte har en funktion.

Erik Thedéen: "Viktigt som privatperson"

Mattias Rostedt får medhåll av sin högsta chef, Erik Thedéen.

Att ha tillgång till flera olika betalsätt är ett sätt att öka motståndskraften och vara mindre sårbar.

Som privatperson är det viktigt att man har kontanter hemma, gärna i mindre valörer, säger Riksbankens chef i en utfrågning av finansutskottet, enligt myndighetens hemsida.

Erik Thedéen tillägger:

Dessutom anser Riksbanken att näringsidkare som säljer livsnödvändiga varor och tjänster, som matvaror, drivmedel och apoteksvaror, som huvudregel ska vara skyldiga enligt lag att ta emot kontanter.

Allvarlig påminnelse: "Vad händer då?"

Hackerattackerna i januari ska ses som en allvarlig ögonöppnare, menar it-säkerehtsspecialisten Karl Emil Nikka, som uppmanar till en större diskussion om digitaliserad handel kontra kontant betalning.

– Ta detta som en påminnelse om hur sårbart det digitala samhället är. Vi är inte i närheten av så förberedda som vi borde vara, säger han till GP.

– Vad gör vi dagen vi inte kan handla i butiker? När Ryssland slog ut Ukrainas digitala handel tog det otroligt hårt, och den var inte alls lika digitaliserad som våran är.

LÄS MER: Regeringens besked till folket – kontantbetalning för tre varor

LÄS MER: Myndighet uppmanar till kontantberedskap – så mycket behövs

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen


Många svenskar får samma mejl – radera direkt

2024 11 08

Ett nytt bluffmejl cirkulerar.

På nytt är bedragarna igång och försöker lura folk på pengar.

Den här gången är det bluffmejl som uppmärksammas.

Närmare bestämt är det bedragare som utger sig för att vara leveransjätten DHL.

Det rapporterar Råd & Rön.

Så lyder mejlet

Enligt Råd & Rön lyder bluffmejlet som följer:

– Vi hoppas att detta meddelande når dig väl. Vi beklagar att vi inte kunde slutföra leveransen av ditt paket. För att lösa detta problem och säkerställa en framgångsrik leverans, vänligen kontakta oss på [email protected] så snart som möjligt.

– Vårt team finns här för att hjälpa dig och se till att du får ditt paket så snart som möjligt. Tack för din förståelse och samarbete.

Radera direkt

Det rör sig alltså om ett bluffmejl och det bör raderas direkt.

Bedragarna låtsas vara från DHL och i vanlig ordning är det svårt att skilja på vad som är riktigt och vad som är bedrägeri.

Ovanstående mejl är hur som helst ett försök till nätfiske och ingenting man ska lyssna till.

Det är nätfiske

Nätfiske har blivit ett allt större problem i Sverige.

Polisen förklarar.

– Nätfiske som även kallas phishing är när bedragare på olika sätt "fiskar" efter dina uppgifter. 

– Var misstänksam om du exempelvis får mejl med uppmaning om att klicka på en länk och fylla i dina bankuppgifter. Följ aldrig sådana uppmaningar.

Gör detta

Den som blir utsatt för nätfiske har ett antal saker att sätta igång med direkt.

- Vidarebefordra meddelandet till 7726. Siffrorna motsvarar ordet SPAM på knappsatsen i telefonen och är globalt etablerat för att rapportera bluff-sms.

- Om du misstänker att du blivit utsatt för nätfiske ska du göra en polisanmälan och kontakta din bank.

Bedragare blir allt smartare och använder många olika typer av metoder för att försöka lura folk på pengar.

Ofta används kända varumärken - vilket är varför man bör vara uppmärksam på märkliga och suspekta meddelanden som kommer från sådana avsändare som låtsas vara aktörer som Ikea, DHL eller polisen.

Foto: J. Morgan

Text: Redaktionen


Överraskande besked om tonfisk – ”kolossal risk för folkhälsan”

2024 11 07

En ny rapport kommer med oroande uppgifter om tonfisk på burk.

Tonfisk på burk är en mycket vanlig vara i våra livsmedelsbutiker.

Men hur nyttigt är det egentligen?

Den frågan har två europeiska organisationer undersökt i en ny rapport, enligt Euronews.

Och resultatet som de har kommit fram till är oroväckande.

”Kolossal risk för folkhälsan”

Rapporten har tagits fram av de franska NGO:erna Bloom, som jobbar för att bevara den marina miljön, och Foodwatch, som är en konsumentorganisation.

I undersökningen har 150 burkar tonfisk från fem olika europeiska länder analyserats; Tyskland, Storbritannien, Spanien, Frankrike och Italien.

Resultaten visade att samtliga analyserade burkar innehöll kvicksilver.

Och inte nog med det: 57 procent av den analyserade tonfisken innehöll mer än 0,3 mg/kg, vilket i många fall ses som ett gränsvärde för andra typer av fisk.

– Vad vi i slutändan får på våra tallrikar är en kolossal risk för folkhälsan som inte tas på allvar, säger Karine Jacquemart, vd för Foodwatch i Frankrike, enligt kanalen.

Äter stora mängder tonfisk

En genomsnittlig europé äter över 2,8 kilo tonfisk per år. Det vanligaste är att man äter tonfisk på burk.

Konserveringsprocessen kan medföra att kvicksilverkoncentrationen fördubblas eller tredubblas, menar Bloom.

Enligt nuvarande europeisk standard är gränsvärdet för kvicksilver i tonfisk 1 mg/kg.

Bloom och Foodwatch menar att man tillåter alldeles för höga halter kvicksilver i tonfisk och att det utgör en fara för folkhälsan.

– Vi kommer inte att ge upp förrän vi har en mer skyddande europeisk standard, säger Karine Jacquemart.

Kan vara hälsofarligt

Organisationerna menar att tonfiskindustrins lobbyister har haft ett stort inflytande, vilket har lett till att européer inte skyddas i tillräckligt hög utsträckning.

Metylkvicksilver, som är den vanligaste kvicksilverformen när det gäller mat, anses bland annat kunna orsaka cancer.

Enligt WHO är metylkvicksilver extra farligt för gravida kvinnor och för barn.

Olika länder gör dock olika bedömningar, och exempelvis svenska Livsmedelsverket anser att det går bra för gravida kvinnor att äta tonfisk på burk.

Men Bloom och Foodwatch menar alltså att produkten är mer hälsofarlig än vad många tror och att man därför måste göra mer för att skydda konsumenter.

Foto: Marco Verch

Text: Redaktionen