Kontantlarm från Riksbanken – direktiv till allmänheten

2024 02 06

Under den senaste månaden höjdes krigsretoriken rejält från såväl regering som myndigheter i Sverige.

En omfattande it-attack signerad ryska hackergruppen Akira slog dessutom så sent som  häromveckan ut flera butikers betaltjänster och skakade om flera stora företag, bland annat Filmstaden och Systembolaget. Även flera regioner försattes i stabsläge.

Men trots det allvarliga omvärldsläget minskar kontantuttagen drastiskt, rapporterar Sveriges Radio.

Upp till allmänheten

Det är direkt oroande, menar Riksbanken, som kommer med direktiv om att det är upp till svenska folket att se till att kontanter är i omlopp.

– Alla önskar ju att kontanterna finns kvar för att vi ska kunna använda dem i en krissituation, säger Mattias Rostedt, enhetschef för kontanter på myndigheten, till radiokanalen.

– Men det bygger ju på att människor använder dem och att det finns en omsättning på kontanter. 

Kan vara värdelöst i skarpt läge

Sedan tidigare finns en uppmaning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha 2 000 kronor i kontanter redo för kris för att kunna betala för mat, medicin och drivmedel.

Men att kontantuttagen inte ökar, trots hackerattacker och krigsuppmaningar, förvånar Mattias Rostedt.

Enligt riksbankschefen kan det innebära att det finns en risk att det inte kommer att kunna gå att använda kontanter när det väl brinner till.

– När ingen använder kontanter att betala med finns ju inget incitament för handlaren att erbjuda en sådan tjänst och det är klart att det finns en risk för att kontanterna inte har en funktion.

Erik Thedéen: "Viktigt som privatperson"

Mattias Rostedt får medhåll av sin högsta chef, Erik Thedéen.

Att ha tillgång till flera olika betalsätt är ett sätt att öka motståndskraften och vara mindre sårbar.

– Som privatperson är det viktigt att man har kontanter hemma, gärna i mindre valörer, säger Riksbankens chef i en utfrågning av finansutskottet, enligt myndighetens hemsida.

Erik Thedéen tillägger:

– Dessutom anser Riksbanken att näringsidkare som säljer livsnödvändiga varor och tjänster, som matvaror, drivmedel och apoteksvaror, som huvudregel ska vara skyldiga enligt lag att ta emot kontanter.

Allvarlig påminnelse: "Vad händer då?"

Hackerattackerna i januari ska ses som en allvarlig ögonöppnare, menar it-säkerehtsspecialisten Karl Emil Nikka, som uppmanar till en större diskussion om digitaliserad handel kontra kontant betalning.

– Ta detta som en påminnelse om hur sårbart det digitala samhället är. Vi är inte i närheten av så förberedda som vi borde vara, säger han till GP.

– Vad gör vi dagen vi inte kan handla i butiker? När Ryssland slog ut Ukrainas digitala handel tog det otroligt hårt, och den var inte alls lika digitaliserad som våran är.

LÄS MER: Regeringens besked till folket – kontantbetalning för tre varor

LÄS MER: Myndighet uppmanar till kontantberedskap – så mycket behövs

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen

M tänker slopa ny skatt – taket 15 000 kronor per person

2026 06 15

Bland annat avskaffades den omtalade plastpåseskatten. Dessutom har skatten sänkts på exempelvis drivmedel samt arbete i form av förstärkt jobbskatteavdrag.

Nu går Moderaterna fram med ett löfte om att slopa en ny skatt, rapporterar Di.

Det gäller en nationell skattelättnad på månadskortet för pendlare. Den som får månadskort av sin arbetsgivare ska slippa skatten och arbetsgivaren slipper arbetsgivaravgiften.

Fackförbundet Vision har beskrivit pendelkort i kollektivtrafiken som en av de mest efterfrågade anställningsförmånerna. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) handlar löftet både om klimatet och om rättvisa.

– Vi har gjort väldigt mycket i den här regeringen för att sänka drivmedelskostnaderna. Det är väldigt många människor som pendlar på andra sätt, och det vill vi uppmuntra, säger Svantesson till Di.

Halverade priset

Det nya löftet kommer bara några veckor efter att regeringen och Sverigedemokraterna meddelade att priset på månadskort i kollektivtrafiken ska halveras resten av året. Bakgrunden var det stängda Hormuzsundet som drivit upp energipriserna.

– Kriget i Mellanöstern ska inte drabba hårt arbetande svenskar som tar sig till jobbet – oavsett om de är beroende av att åka bil eller har möjlighet att åka kollektivt. För många barnfamiljer och studenter innebär det mer pengar kvar i plånboken, sade statsminister Ulf Kristersson (M) i slutet av maj.

Andra läser: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Upp till 15 000 kronor per person

Moderaternas föreslagna reform väntas kosta fem miljarder årligen att genomföra. Taket ska ligga på 15 000 kronor per person och år, vilket enligt Di täcker mer eller mindre all kollektivtrafik i landet. 

Effektiviseringar i offentlig sektor ska finansiera reformen. Branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik har länge efterfrågat den här typen av skattelättnad.

– Det här gynnar pendlarna, som är ett av de viktigaste resenärsslagen vi har”, säger organisationens vd Johan Wadman till Di. 

Kritiken: "Valfläsk"

När Tidöpartierna lanserade kollektivtrafiksatsningen i maj kallades beskedet för valfläsk av både opposition och experter.

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menade att väljare inte byter sida för ett par hundralappar extra.

– Mer än andra länder är vi väldigt mycket mer åsiktsröstande, mer efter ideologiska övertygelser. Antagligen beror det här, som mycket annat, på att man tror att svenska väljare är som amerikanska, sade han till DN då.

Andra läser: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen