Kontantlarm från Riksbanken – direktiv till allmänheten

2024 02 06

Under den senaste månaden höjdes krigsretoriken rejält från såväl regering som myndigheter i Sverige.

En omfattande it-attack signerad ryska hackergruppen Akira slog dessutom så sent som  häromveckan ut flera butikers betaltjänster och skakade om flera stora företag, bland annat Filmstaden och Systembolaget. Även flera regioner försattes i stabsläge.

Men trots det allvarliga omvärldsläget minskar kontantuttagen drastiskt, rapporterar Sveriges Radio.

Upp till allmänheten

Det är direkt oroande, menar Riksbanken, som kommer med direktiv om att det är upp till svenska folket att se till att kontanter är i omlopp.

– Alla önskar ju att kontanterna finns kvar för att vi ska kunna använda dem i en krissituation, säger Mattias Rostedt, enhetschef för kontanter på myndigheten, till radiokanalen.

– Men det bygger ju på att människor använder dem och att det finns en omsättning på kontanter. 

Kan vara värdelöst i skarpt läge

Sedan tidigare finns en uppmaning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha 2 000 kronor i kontanter redo för kris för att kunna betala för mat, medicin och drivmedel.

Men att kontantuttagen inte ökar, trots hackerattacker och krigsuppmaningar, förvånar Mattias Rostedt.

Enligt riksbankschefen kan det innebära att det finns en risk att det inte kommer att kunna gå att använda kontanter när det väl brinner till.

– När ingen använder kontanter att betala med finns ju inget incitament för handlaren att erbjuda en sådan tjänst och det är klart att det finns en risk för att kontanterna inte har en funktion.

Erik Thedéen: "Viktigt som privatperson"

Mattias Rostedt får medhåll av sin högsta chef, Erik Thedéen.

Att ha tillgång till flera olika betalsätt är ett sätt att öka motståndskraften och vara mindre sårbar.

– Som privatperson är det viktigt att man har kontanter hemma, gärna i mindre valörer, säger Riksbankens chef i en utfrågning av finansutskottet, enligt myndighetens hemsida.

Erik Thedéen tillägger:

– Dessutom anser Riksbanken att näringsidkare som säljer livsnödvändiga varor och tjänster, som matvaror, drivmedel och apoteksvaror, som huvudregel ska vara skyldiga enligt lag att ta emot kontanter.

Allvarlig påminnelse: "Vad händer då?"

Hackerattackerna i januari ska ses som en allvarlig ögonöppnare, menar it-säkerehtsspecialisten Karl Emil Nikka, som uppmanar till en större diskussion om digitaliserad handel kontra kontant betalning.

– Ta detta som en påminnelse om hur sårbart det digitala samhället är. Vi är inte i närheten av så förberedda som vi borde vara, säger han till GP.

– Vad gör vi dagen vi inte kan handla i butiker? När Ryssland slog ut Ukrainas digitala handel tog det otroligt hårt, och den var inte alls lika digitaliserad som våran är.

LÄS MER: Regeringens besked till folket – kontantbetalning för tre varor

LÄS MER: Myndighet uppmanar till kontantberedskap – så mycket behövs

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

• Elområde Luleå SE 1
• Elområde Sundsvall SE 2
• Elområde Stockholm SE 3
• Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen