Konsumentverket varnar Jysk och Mio: sluta omedelbart

2024 06 14

Sex företag har fuskat med rean och riskerar stränga straff.

Det meddelar Konsumentverket efter att ha genomfört en större granskning av hur företagen skötte sig under realisationen i höstas.

På listan finns bland annat möbeljättarna Jysk och Mio.

Nu kräver myndigheten att de utpekade företagen omedelbart upphör med sina metoder. Annars väntar bestraffningar i form av höga vitesbelopp.

Har visat fel pris

Utöver Mio och Jysk finns även två nätbutiker som säljer kläder samt två mindre möbelföretag på Konsumentverkets radar. De fyra resterande företagen nämns inte vid namn.

– Gemensamt för de sex företagen är att de inte har visat rätt pris för de senaste 30 dagarna, det vill säga det pris som ska tala om för konsumenten vad varan brukar kosta, framhåller myndigheten.

– Ofta har företagen i stället använt ett högre pris att jämföra reapriset med, vilket gör att reapriset framstår som mer fördelaktigt. 

LÄS MER: Mio slår tillbaka – “det kommer aldrig att ske”

Lurar kunderna

Enligt Konsumentverket har företagen vid upprepade tillfällen tagit med ett högre pris som egentligen aldrig använts, eller i bästa fall enbart använts under ett par dagars tid.

Utifrån det priset har man sedan räknat ut många procent rea det är.

– Problemet är att man som konsument tror att man gör ett klipp, medan varan i själva verket aldrig kostat så mycket som det står, förklarar Pär Magnusson, processråd vid Konsumentombudsmannen, KO.

Kan tvingas betala 2 miljoner

Konsumentverket understryker allvaret i situationen.

Förbuden kopplas till viten på mellan en halv miljon och två miljoner kronor och kan komma att dömas ut om företaget bryter mot förbudet.

Om företagen överklagar KO:s föreläggande går ärendet vidare till Patent- och marknadsdomstolen för prövning.

Enligt prisinformationslagen ska varans pris de senaste 30 dagarna tydligt redovisas när företaget vill marknadsföra en rea eller kampanj.

Så här skriver Konsumentverket om lagen:

Paragrafen som styr är 7A, och den vilar i sin tur på ett EU-direktiv. Regeln har införts för att säkerställa att prissänkningen är äkta och inte en bluff. EU-kommissionen har i sin vägledning uttryck att lagparagrafen syftar till att förhindra att företag på konstlad väg höjer referenspriser och vilseleder konsumenterna om storleken på rabatten.

Foto: Jysk resp Mio

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen