Mio slår tillbaka – “det kommer aldrig att ske”

2024 06 14

Konsumentverket pekade igår ut möbeljättarna Jysk och Mio som “reafuskare”.

Enligt myndigheten har butikskedjorna använt felaktiga pris för att få reor att se större ut än vad de egentligen är.

Nu svarar Mio på kritiken.

Och företaget slår tillbaka kraftigt mot Konsumentverkets uppgifter.

– Under våra 60 år som bolag har vi aldrig ens haft tanke på att justera ordinarie pris för att en rabatt ska se större ut – och det kommer aldrig att ske, säger Mios vd Björn Lindblad till sajten Ehandel.

LÄS MER: Konsumentverket varnar Jysk och Mio: sluta omedelbart

Mio: Ett missförstånd              

Björn Lindblad menar att det handlar om ett missförstånd.               

Enligt vd:n har Mio inte tillfälligt höjt ordinarie pris för att skapa en illusion om stora rabatter – vilket är Konsumentverkets anklagelse.

Han menar att Mio gör två stora prisuppdateringar om året beroende på rådande marknadsläge och framhåller att myndigheten tolkat alla prisnedsättningar som rea.  

– Men det behöver inte vara rea bara för att man sänker priserna. Titta på köttbullarna på Ica som kan ha lite olika priser under hela året, säger Björn Lindblad.

Jysk: Följer reglerna

Inte heller Jysk vill acceptera Konsumentverkets formulering om att det pågått ett “reafusk” i butikerna.

Sandra Martinsson som är kommunikationschef på Jysk betonar att man ännu inte fattat ett beslut om man anser att myndigheten har gjort rätt i sin bedömning.

Hon säger till Ehandel att man sedan granskningen gjort en stor uppdatering av sin plattform och att man nu visar 30-dagarspriset på samtliga produkter.

KO: Lurar kunderna

Det så kallade 30-dagarspriset handlar om att butiker ska vara transparanta med vilket pris en vara har haft den senaste månaden så att kunden kan få en ärlig uppfattning om hur stor en eventuell rea är.

Enligt Konsumentverket har Jysk och Mio inte gjort detta.

Istället har man enligt myndigheten använt ett högre pris att jämföra reapriset med, ett pris som egentligen inte använts i verkligheten eller i bästa fall bara under ett par dagar.

– Problemet är att man som konsument tror att man gör ett klipp, medan varan i själva verket aldrig kostat så mycket som det står, säger Pär Magnusson, processråd vid Konsumentombudsmannen, KO.

Foto: Mio

Text: Redaktionen


Godislarm i svenska matbutiker – halva befolkningen påverkad

2024 07 19

Nästan hälften av svenska folket är föremål för ett större godislarm i landet.

Omkring 40 procent av befolkningen har svårt för att säga nej till godis och snacks när de stiger in i Sveriges matbutiker.

Det visar en ny undersökning från Cancerfonden, rapporterar Vetenskapsradion, som nu slår larm om förekomsten.

Lika många är det som inte kan behärska sig när det är extrapris. Särskilt påverkade blir folk av utomhusreklam, som pekas ut som en av de värsta bovarna.

Att det ofta är söta och fettrika livsmedel som syns på dessa är ingen tillfällighet, menar marknadsföringsforskaren Erik Modig från Handelshögskolan i Stockholm.

– Vi ska tänka ”Åh, choklad det är ju gott, det ska jag unna mig”. Efter reklambudskapet är det sällan långt till en affär eller kiosk. Vi människor är betydligt mer mottagliga för reklam för sådant vi ser som belöningar. Därför ser vi inte utomhusreklam för grönsaker och havregryn, säger Erik Modig i ett pressmeddelande.

Stor riskfaktor för tidig död

Vad vi äter, och vad vi inte äter, har pekats ut som den näst högsta riskfaktorn att dö i förtid.

– Våra matvanor rankas idag som en av de största riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i befolkningen i Sverige, framhåller Livsmedelsverket.

– De största riskerna i matvanorna är att vi äter för lite fullkorn, för lite frukt och grönt, för mycket rött kött och chark och för mycket salt.

Även socker och mättat fett pekas ut som riskfylld mat.

Kritiserar mängdrabatter

Enligt Cancerfonden är omgivningens påtryckningar, bland annat i sociala medier, en stor del av problemet.

Samma sak gäller de vanligt förekommande mängdrabatterna av typen “ta tre betala för två”.

Produkter som erbjuds med mängdrabatt ofta är skräpprodukter, det vill säga att de är ohälsosamma eller håller sämre kvalitet. Man kan säga att om det finns en hög marginal på en vara, är den ofta sämre för hälsan, säger Erik Modig.

Inte aktuellt med sockerskatt

Trots den alarmerande siffran från Cancerfonden anser majoriteten i samma undersökning att det främsta ansvaret ligger på individen själv – men också industrin. De flesta anser även att mataffärer och politiker bör göra mer för att uppmuntra mer hälsosamma matvanor.

Förra året aktualiserades frågan om sockerskatt i Sverige efter att ett uttalande från Livsmedelsverket missuppfattats i medierna.

Regeringen och myndigheten förnekade senare att ett sådant förslag fanns på bordet.

– Däremot har Livsmedelsverket gjort en kunskapsgenomgång om effekterna av olika styrmedel för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion. Allt sker inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag om salt och socker.

Foto: Cloetta Sverige

Text: Redaktionen


Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

2024 07 19

Varje år hanterar polisen drygt 300 000 ärenden där bilister fångats på bild av fartkameror.

Det är dock enbart en relativt liten del som faktiskt bötfälls.

År 2021 var det 100 000 som fick en bot hemskickad och förra året var det ännu färre – blott 80 000 personer.

Resursbrist är den stora förklaringen, enligt polisen.

– Det behövs mer personal, säger Björn Thunblad, som är samordnare för trafik i region öst, till SVT Nyheter.

Här går gränsen

Nu under sommarsemestern är det högsäsong på vägarna och högt tryck i trafiken. Då ökar också risken för olyckor.

Parallellt har frågan om hur väl fartkameror egentligen fungerar aktualiserats, senast av onlinemagasinet Carup.

Och det finns en “magisk” gräns för när kamerorna faktiskt blixtrar till. Det sker sex kilometer i timmen över hastighetensgränsen och på 14 meters avstånd, uppger Sveriges största biltidning Vi Bilägare.

Men det förutsätter att de ens är påslagna, vilket inte alltid är fallet – och inte heller ändamålet.

Bara det faktum att kamerorna finns gör nämligen att folk saktar ned.

– Syftet är inte att bötfälla så mycket folk som möjligt utan att sänka medelhastigheten och det vet vi att de gör, säger Björn Thunblad.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut – det här är förbjudet att göra i bilen

Kan få ny funktion

I vintras öppnade regeringen för att börja använda fartkameror för livebevakning i syfte att kunna följa misstänkta kriminella på vägarna.

Nyligen kom också bekräftelsen. I juni meddelade regeringen att kameraövervakning i trafiken sätts in från och med 1 januari 2025.

Kamerabevakning är ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen. Både för att kunna förebygga och förhindra brott, men också för att hitta, gripa och lagföra skyldiga. För medborgarnas trygghet är det angeläget att polisen har tillgång till effektiva verktyg, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid tillfället.

Ökat rejält senaste 20 åren

Det finns drygt 2 500 fartkameror runtom i Sverige. Det är en rejäl ökning – år 2006 fanns det blott 644 stycken.

Enligt Trafikverket räddas 20 liv och 70 personer från att bli allvarligt skadade varje år tack vare att kamerorna placerats ut.

– Mätningar visar att det fungerar väl, trafikanterna väljer att sänka hastigheten när man kör på en väg med trafiksäkerhetskameror, framhåller myndigheten.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen