Konsumentverket slår larm

2022 10 28

Stora prishöjningar i samhället slår hårt mot personer som lever med små marginaler.

Nu slår Konsumentverket larm.

Enligt myndigheten räcker inte pengarna för de över 160 000 svenskar som lever på existensminimum på grund av skulder, rapporterar SVT Nyheter.

– Nu blir det extra tufft. Man har inte fått några extra tillägg för att det har blivit dyrare i samhället, säger Margareta Lindberg, utredare på Konsumentverket, till tv-kanalen.

Hon förutspår en dyster utveckling. 

– Man kan behöva låna pengar från sina anhöriga för att klara sig. Och de pengarna ska ju betalas tillbaka, så det kan leda till en ytterligare skuldspiral, säger Margareta Lindberg till SVT.

Konsumentverket varnar för att nuvarande situation även riskerar att drabba många barn.  Nästan vart tolfte barn i Sverige lever med en förälder som har löneutmätning eller skuldsanering.

– Nästan 177 000 barn i Sverige växer upp i familjer där minst en förälder har skulder eller en pågående skuldsanering, uppger Kronofogden.  

Fakta existensminimum

Från den 1 juni 2022 är normalbeloppet:

  • 5 158 kronor för en ensamstående vuxen
  • 8 520 kronor för makar eller jämställda
  • 2 756 kronor för barn 0–6 år
  • 3 308 kronor för barn 7–10 år
  • 3 860 kronor för barn 11–14 år
  • 4 411 kronor för barn 15 år eller äldre.
  • Källa: Kronofogden

En gång per år

Kronofogden bestämmer hur stort normalbeloppen ska vara en gång per år. Det förbestämda beloppet gäller under ett kalenderår.

Normalbeloppet skrivs således inte upp förrän nästa år.

– När vi räknar fram normalbeloppen använder vi oss av konsumentprisindex, som Statistiska centralbyrån (SCB) fastställer på regeringens uppdrag. Konsumentprisindex mäter den generella prisnivån i Sverige. Förutom den årliga ändringen kan vi inte besluta om nya normalbelopp utan ett beslut från riksdagen, skriver myndigheten.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen