Klubbar igenom “kontroversiell” lag i Sverige

2022 11 16

Riksdagen har röstat ja till grundlagsförändringarna gällande utlandsspioneri.

Det rapporterar flera svenska medier. 

I korthet innebär lagändringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete skrivs in i brottsbalken, rapporterar Aftonbladet.

Samtliga riksdagspartiet ställer sig bakom förändringen förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet som vill avvakta ett år med att ta beslut.

"Hot mot demokratin"

Inför omröstningen i riksdagen blev förslaget om att göra ändringen mycket omdebatterad. 

Det har både kallats för “kontroversiellt” och flera medieföretag har uttryckt att lagförändringen är “ett hot mot yttrandefriheten och demokratin”, skriver Aftonbladet.

– Det finns tre goda skäl att stoppa förslaget om nya lagar kring utlandsspioneri. Men det finns också en dyrköpt läxa att lära av hur det går till när tryck- och yttrandefriheten inskränks, även i Sverige, framhåller SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi i en debattartikeln i tidningen Journalisten.

"Hör inte av dig till mig"

SVT-journalisten fortsätter:

– Om du är nästa Edward Snowden med explosiva uppgifter om Sveriges eller andra länders förehavanden i Nato eller FN, hör inte av dig till mig, för jag kan inte garantera att du håller dig inom lagens gränser.

Journalister protesterade

Idag samlades flera journalister utanför riksdagen för att protestera mot förslaget, som alltså klubbades igenom senare under onsdagen.

En av dem var Dagens Nyheters reporter Alexandra Urisman Otto. Enligt henne går det inte att lita på den så kallade “ventil” i lagen som ska garantera skydd för journalistiken.

– Det är inte så journalistik fungerar, att man som källa chansar med vetskapen att man kan hamna i fängelse om uppgiftslämnandet efter prövning visar sig inte ha varit försvarligt. De få som är modiga och berättar riskerar att tystna, säger hon till tidningen Journalisten.

Liberalerna svängde i frågan

Liberalerna var tidigare för att skjuta upp omröstningen ett år, precis som V och MP hade önskat.

Men sedan ändrade man sig.

– Liberalerna har i åratal påpekat vikten av att vi täpper till möjligheten för att personer under falsk flagg riskerar den svenska demokratin, riskerar svenska soldaters liv. Därför måste det skärpas, vi lever i en mycket, mycket orolig tid, säger L-ledaren Johan Pehrson.

Han tillägger:

– Vi har vädjat till de andra partierna om ytterligare förtydliganden, men jag har ingen tro att vare sig Centerpartiet, Socialdemokraterna eller andra partier vill stänga ner den svenska demokratin.

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen