Klassiskt klädföretag i konkurs – 60 butiker drabbas

2024 05 14

Ett klassiskt modebolag med Lotta Engberg som stort affischnamn kastar in handduken.

I över 60 år har man hållit igång verksamheten. Bland annat distribuerar bolaget varumärkena Cappuccino och Murrey som exempelvis säljs hos den etablerade klädkedjan Sandströms med ett tiotal butiker över stora delar av Sverige.

Men nu går det inte längre.

Från och med juni försätts den fristående inköpsorganisationen Desam Fashion Group i konkurs, rapporterar Market.

Säljer till 60 butiker

Desam bildades 1962 i Göteborg och har sedan 2015 kämpat med vikande omsättning. På sju år har den sjunkit med 44 miljoner.

– Det är fortsatt utmanande att nå högre volymer och att bibehålla en relevant marginal. Utvecklingen för fysiska butiker möter många utmaningar med utveckling av digital handel och en allmän oro hur konsumtion för kläder kommer att utvecklas, framhåller Desam i sin årsredovisning.

Konkursen blir kännbar för klädbutiker över stora delar av landet.

Desam har 15 delägare med ett 40-tal butiker, men enligt årsredovisningen från 2022 har man sålt kläder till omkring 60 självständiga modebutiker.

Butiker som nu alltså blir utan Desams produkter om ingen kan ta över bolaget.

LÄS MER: Klädkedja i konkurs – allt säljs ut på rea

Lotta Engberg stora affischnamnet

Ett av Desams största varumärken är Lotta Engberg. Så sent som förra månaden tog man in den folkkära artisten och tv-profilens vårkollektion i sitt sortiment.

– Klänningar som speglar Lottas personliga stil står i fokus, där passformen är utformad för att framhäva den kvinnliga siluetten, marknadsför man varumärket på sin hemsida.

Den samlade omsättningen för medlemsbutikerna landade på 210 miljoner kronor under 2022.

Sedan 2017 har bolaget redovisat en rörelseförlust. År 2022 gick man back fyra miljoner kronor, enligt Market.

Vid konkurstillfället hade Desam Fashion Group skatteanstånd på 2,4 miljoner kronor.

Även koncernmoderbolaget, Desam Utveckling AB, går i konkurs.

Inte ensamma

Desham Fashion Group är långt från den enda i klädbranschen som tvingats ge upp verksamheten i år.

Bland annat har H&M-bolaget Renewcell tvingats lägga ned, precis som klädkedjan Dimoda och mer okända och nischade Global Wheelwear.

LÄS MER: Klädkedja lämnar Sverige – stänger för gott

Foto: D. McKinney resp Peter Knutsson

Text: Redaktionen

Bilköpare varnas – köp inte den här bilen

2024 11 30

Bilister varnas för att köpa bilar av en viss sort.

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen

Sverige riskerar smäll på 1 700 miljarder kronor

2024 11 30

Arlandas svaga utveckling har kostat Sverige uppemot 300 miljarder kronor.

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen