Klädkedja i konkurs – allt säljs ut på rea

2024 02 21

Efter 25 år i branschen måste en uppskattad klädkedja kasta in handduken.

Kedjan började egentligen sin resa redan 1986 under det tillfälliga namnet Gunn’s Presentboutique, och efter en succéartad start på affärerna expanderade man till flera butiker 2005.

Framgångarna fortsatte och bolaget togs in i Interiörhuset i Väst AB, en av Sveriges ledande grossister inom present- och heminredningsbranschen.

Men nu är det slut på framgångssagan.

– Det är med stor sorg i hjärtat vi tyvärr måste meddela att vårt älskade familjeföretag har gått i konkurs, meddelar Interiörhuset.

Flera butiker i södra Sverige

Det innebär även att kedjan Dimoda, med fokus på främst kläder, heminredning och mode, också går i konkurs.

– Det är jättetråkigt, men vi har kämpat med ekonomin i fyra år och det här var sista utvägen, säger Andreas Karlsson, vd på Interiösthuset i Väst AB, till Partille Tidning.

Dimoda, som växt till en allt större aktör på Västkusten och i södra Sverige, har butiker på fem orter i landet: Göteborg, Partille, Ubbhult, Malmö och Kristianstad.

– Här kan du hitta både kläder från Mirelle Design, smycken, väskor och ett brett sortiment av inredningsprylar. Allt från dekorationsfigurer till handdukar, kuddar, plädar, möbler, ljus, lyktor, dofter och konstblommor, beskriver kedjan sig själv och sitt sortiment.

Allt reas ut: "Kraftigt rabatterat"

Samtliga butiker ingår i bolagets konkursansökan och fram till 10-11 mars reas nu alla varor ut i form av konkursutförsäljning.

– I butikerna är det full fart nu och vår förhoppning är att sälja ut så mycket som möjligt av bolagets varulager direkt till konsument. Personalen gör ett enastående arbete och det är god försäljning, eftersom det är kraftigt rabatterade priser och butikerna kommer att upphöra framöver, säger konkursförvaltaren Christian Andersch från Setterwalls advokatbyrå till Göteborgs-Posten.

30 personer sägs upp

Omkring 30 personer har förlorat jobbet som följd av konkursen.

Alla anställda har dock arbetsplikt fram till en månad efter att konkursen är ett faktum.

Dimoda har kämpat i uppförsbacke ända sedan pandemin och stora resurser lades  att försöka rusta upp e-handeln, men det räcker alltså inte.

– Tack för alla fina kunder genom åren, vi har älskat varje stund, beklagar Interiörhuset.

Foto: K. Piger

Text: Redaktionen

Bilköpare varnas – köp inte den här bilen

2024 11 30

Bilister varnas för att köpa bilar av en viss sort.

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen

Sverige riskerar smäll på 1 700 miljarder kronor

2024 11 30

Arlandas svaga utveckling har kostat Sverige uppemot 300 miljarder kronor.

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen