Kina trotsar Nato – varnar för storkrig

2024 07 11

Kina varnar Nato att omedelbart upphöra med att “provocera” fram en konfrontation.

Det hätska uttalandet kommer efter att försvarsalliansen just nu samlat sina medlemmar för årets toppmöte i Washington.

Ett möte som, enligt Kina, kryllar av “krigslysten retorik” med provokationer och lögner, påstår en talesperson för den kinesiska delegationen i ett meddelande till EU.

Det rapporterar Reuters.

Slår tillbaka

En stor del av bakgrunden handlar om att USA i våras uttryckte “allvarlig oro” över att Kina fortsätter leverera komponenter som “driver Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina”.

– Ryssland skulle haft stora svårigheter att fortsätta kriget i Ukraina utan Kinas stöd, sade Blinken och påtalade att Kinas leveranser hotar hela Europas säkerhet.

Samma slutsats har dragits av Nato i dagarna.

Nu slår Kina tillbaka och trotsar den amerikanska varningen.

– Som vi alla vet har inte Kina skapat krisen i Ukraina, säger det kinesiska sändebudet enligt nyhetsbyrån.

Varnar för konfrontation

Talespersonen fortsätter med att hävda att USA:s och Natos slutsatser, och deras retorik, kan leda till en konfrontation och i förlängningen ett storkrig.

– Deklarationen från Nato-toppmötet i Washington är full av kalla kriget-mentalitet och krigförande retorik, och Kina-relaterat innehåll är fullt av provokationer, lögner, hets och smutskastning.

Ytterligare en kinesisk talesperson, som representerar utrikesdepartementet, varnar dessutom Nato för att expandera till Asien-Stillahavsområdet.

Han syftar på att länder som Japan, Sydkorea, Nya Zeeland och Australien på många sätt stärkt banden med Nato i takt med Kinas ökade aggression i Sydkinesiska havet.

– Vi motsätter oss bestämt att Nato agerar bortom dess karaktär som en regional defensiv allians, lägger sig i Asien-Stillahavsområdet för att uppmuntra till konfrontation och rivalitet och att störa välståndet och stabiliteten i denna region.

LÄS MER: Australien varnar för nytt krig – jämför med andra världskriget

Biden: Putin jublar

Antony Blinken framhöll i våras att Kina stödjer det “största hotet mot Europa sedan kalla kriget” genom sina leveranser till Ryssland.

Kina själva menar att man vill ha fred och har sedan tidigare lagt fram en fredsplan på tolv punkter. Ett förslag som förkastats av västvärlden.

– Putin jublar åt det, så hur bra kan det vara? Jag har inte sett något i planen som skulle tyda på att det finns något som skulle vara fördelaktigt för någon annan än Ryssland, om den kinesiska planen följdes, sade USA:s president Joe Biden om förslaget för ett år sedan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen