Kärnvapenland har gått till attack

2024 03 18

Minst åtta personer har bekräftats döda enligt lokala tjänstemän, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Attacken ses som en kraftig eskalering av en redan spänd situation i västra Asien.

Genomfört luftangrepp

Bakom attacken står Pakistan, kärnvapenbeväpnad sedan 1998. 

Det handlar om luftangrepp mot flera mål i Afghanistan i syfte att eliminera misstänkta gömställen som används av pakistanska talibaner i grannlandet.

Afghanistan fördömer attackerna och lovar gensvar.

– Sådana attacker är en kränkning av Afghanistans suveränitet och och det kommer att få dåliga konsekvenser, säger Zabihullah Mujahid, talesperson för de afghanska talibanerna, enligt AFP.

Kvinnor och barn döda

Det pakistanska anfallet har utförts mot provinserna Khost och Patkika som gränsar till just Pakistan.

Bland de döda uppges tre kvinnor och tre barn finnas.

Luftangreppen är de första sedan 2022 då Pakistan gick till attack mot flera militanta gömställen i Afghanistan. Den pakistanska regeringen bekräftade officiellt inte dessa anfall.

"Tålamodet är slut"

Måndagens anfall ses som en “uppenbar vedergällning" knappt 24 timmar efter att Pakistans president Asif Ali Zardari lovat att hämnas sju pakistanska soldater som dödades på lördagen är en självmordsbombare genomförde ett dåd i Mir Ali, nära gränsen till Afghanistan.

– Pakistans tålamod för den afghanska interimsregeringens fortsatta gästfrihet för terrorister som utför frekventa attacker mot Pakistan inifrån Afghanistan har till sist tagit slut, säger Muhammad Ali, säkerhetsexpert i Islamabad, till AFP.

Tog makten 2021

Talibanerna tog makten i Afghanistan 2021 när USA efter 20 år av krig drog tillbaka sina trupper från landet.

Spänningarna med Pakistan har därefter ökat, bland annat efter att Islamabad förra året beslöt sig för att utvisa 1,7 miljoner afghaner från landet.

De flesta av dem hade flytt från Afghanistan under Sovjetunionens ockupation 1979-1989.

Foto: S. Akhtari

Text: Redaktionen

NATOJÄTTE: “Extremt oroande” aktivitet – under vattnet

2025 07 11

Frankrike är en av de viktigaste medlemsnationerna i försvarsalliansen Nato.

Nu går landets försvarschef Thierry Burkhard ut med en varning.

Under en presskonferens på fredagen varnar Burkhard för ”oroväckande aktiviteter” under vattnet – men också i rymden – som potentiellt hotar Frankrikes säkerhet.

Hot under vattnet

Den franske försvarschefen har hållit sin första presskonferens sedan 2021, och varnar om allvarliga hot mot Frankrike och därmed också mot EU och Nato, rapporterar Politico.

Burkhard framhåller det ryska hotet och framför allt ryska ubåtars aktiviteter.

– Ryska ubåtar går regelbundet in i Nordatlanten och sedan ibland ner i Medelhavet för att övervaka områden som är viktiga, varnar den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det är extremt oroande, säger han.

Men hotet noteras inte bara under vattnet.

Vill militarisera rymden

Thierry Burkhard framhåller att ryska satelliter används för att spionera på eller störa Frankrikes, och därmed Natos, utrustning, enligt tidningen.

Den franske försvarschefen varnar inte bara för vad som händer under vattnet, utan också för oroväckande aktiviteter i rymden.

Det handlar återigen om ryska aktiviteter.

– Det finns tecken på en önskan att militarisera rymden, säger den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det skulle sannolikt inte vara lagligt enligt lagarna om icke-militarisering av rymden, tillägger Thierry Burkhard.

”Viktiga tillkännagivanden” på söndag

Försvarschefens presskonferens sker inför det tal om försvaret som president Emmanuel Macron ska hålla på söndag.

Det finns en förväntan om att Macrons tal kommer att innehålla ”viktiga tillkännagivanden”, enligt tidningen.

Försvarschefen underströk också den ökade hotbilden med anledning av situationen i Mellanöstern.

Han undvek att uttryckligen be om mer pengar till militären, men underströk ändå att det ”kommer att kosta” att möta den allvarliga hotbilden.

Frankrike förväntas också lägga en allt större del av NBP på militären, liksom alla andra Natoländer efter beslutet om att införa ett 5-procentsmål.

Foto: Yannis Papanastasopoulos

Text: Redaktionen