Kärnvapenland har gått till attack

2024 03 18

Ett av världens sju kärnvapenländer har attackerat sitt grannland på måndagen.

Minst åtta personer har bekräftats döda enligt lokala tjänstemän, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Attacken ses som en kraftig eskalering av en redan spänd situation i västra Asien.

Genomfört luftangrepp

Bakom attacken står Pakistan, kärnvapenbeväpnad sedan 1998. 

Det handlar om luftangrepp mot flera mål i Afghanistan i syfte att eliminera misstänkta gömställen som används av pakistanska talibaner i grannlandet.

Afghanistan fördömer attackerna och lovar gensvar.

– Sådana attacker är en kränkning av Afghanistans suveränitet och och det kommer att få dåliga konsekvenser, säger Zabihullah Mujahid, talesperson för de afghanska talibanerna, enligt AFP.

Kvinnor och barn döda

Det pakistanska anfallet har utförts mot provinserna Khost och Patkika som gränsar till just Pakistan.

Bland de döda uppges tre kvinnor och tre barn finnas.

Luftangreppen är de första sedan 2022 då Pakistan gick till attack mot flera militanta gömställen i Afghanistan. Den pakistanska regeringen bekräftade officiellt inte dessa anfall.

"Tålamodet är slut"

Måndagens anfall ses som en “uppenbar vedergällning" knappt 24 timmar efter att Pakistans president Asif Ali Zardari lovat att hämnas sju pakistanska soldater som dödades på lördagen är en självmordsbombare genomförde ett dåd i Mir Ali, nära gränsen till Afghanistan.

– Pakistans tålamod för den afghanska interimsregeringens fortsatta gästfrihet för terrorister som utför frekventa attacker mot Pakistan inifrån Afghanistan har till sist tagit slut, säger Muhammad Ali, säkerhetsexpert i Islamabad, till AFP.

Tog makten 2021

Talibanerna tog makten i Afghanistan 2021 när USA efter 20 år av krig drog tillbaka sina trupper från landet.

Spänningarna med Pakistan har därefter ökat, bland annat efter att Islamabad förra året beslöt sig för att utvisa 1,7 miljoner afghaner från landet.

De flesta av dem hade flytt från Afghanistan under Sovjetunionens ockupation 1979-1989.

Foto: S. Akhtari

Text: Redaktionen


JUST NU: Lågprisjätte expanderar kraftigt – 100 nya varuhus

2025 07 11

Lågpriskedjan Jula storsatsar i Sverige med omnejd.

Fram till 2030 planerar Jula att öppna 100 nya varuhus i Sverige, Norge, Finland och Polen.

Nu står det klart var två av varuhusen slår upp portarna.

Under våren 2026 öppnar Jula ytterligare ett varuhus i Helsingborg. Några månader senare öppnar ett nytt varuhus i Strängnäs.

– För oss är det viktigt att finnas där våra kunder finns. Vi vill göra det enkelt att handla till låga priser – och samtidigt inspirera till att fixa saker själva, oavsett om det gäller små eller stora projekt, säger Johan Sjöhagra, vd Jula.

”Känns fantastiskt”

Det nya varuhuset i Strängnäs får en total yta på cirka 2 400 kvadratmeter.

– Etableringen är ett viktigt steg i Julas fortsatta satsning på fysisk handel och innebär att bolaget stärker sin närvaro inte bara i Strängnäs, utan i hela Mälardalen, säger Johan Sjöhagra.

– Det är en viktig region, och det känns inspirerande att bli en del av det lokala handelslivet där. Vi tror starkt på den här etableringen

Varuhuset i stadsdelen Råå i Helsingborg blir Julas andra butik i staden.

– Det känns fantastiskt att få öppna ännu ett varuhus i Helsingborg. Vi ser en stark efterfrågan i regionen, och tillsammans med våra befintliga varuhus i Väla, Hyllinge, Löddeköpinge och Landskrona kan vi nu komma ännu närmare kunderna i södra Skåne. Det här är ett naturligt steg i vår ambition att finnas där våra kunder är, kommenterar Johan Sjöhagra.

LÄS MER: FOREX UPPMANAR: Kom och ta ut kontanter 

Går urstarkt

Butiksöppningarna presenteras efter att Jula redovisat ett historiskt rörelseresultat.

Lågpriskedjan går bättre än någonsin.

– Jula har haft en mycket stark start på året. Vi slår försäljningsrekord och ligger nära en kvarts miljard över föregående år. Försäljningen går för högtryck, säger Johan Sjöhagra.

LÄS MER: Stort larm om kronan 

Foto: 

Text: Redaktionen


NATOJÄTTE: “Extremt oroande” aktivitet – under vattnet

2025 07 11

Ett viktigt Natoland varnar för ”extremt oroande” aktivitet under vattnet.

Frankrike är en av de viktigaste medlemsnationerna i försvarsalliansen Nato.

Nu går landets försvarschef Thierry Burkhard ut med en varning.

Under en presskonferens på fredagen varnar Burkhard för ”oroväckande aktiviteter” under vattnet – men också i rymden – som potentiellt hotar Frankrikes säkerhet.

Hot under vattnet

Den franske försvarschefen har hållit sin första presskonferens sedan 2021, och varnar om allvarliga hot mot Frankrike och därmed också mot EU och Nato, rapporterar Politico.

Burkhard framhåller det ryska hotet och framför allt ryska ubåtars aktiviteter.

– Ryska ubåtar går regelbundet in i Nordatlanten och sedan ibland ner i Medelhavet för att övervaka områden som är viktiga, varnar den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det är extremt oroande, säger han.

Men hotet noteras inte bara under vattnet.

Vill militarisera rymden

Thierry Burkhard framhåller att ryska satelliter används för att spionera på eller störa Frankrikes, och därmed Natos, utrustning, enligt tidningen.

Den franske försvarschefen varnar inte bara för vad som händer under vattnet, utan också för oroväckande aktiviteter i rymden.

Det handlar återigen om ryska aktiviteter.

– Det finns tecken på en önskan att militarisera rymden, säger den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det skulle sannolikt inte vara lagligt enligt lagarna om icke-militarisering av rymden, tillägger Thierry Burkhard.

”Viktiga tillkännagivanden” på söndag

Försvarschefens presskonferens sker inför det tal om försvaret som president Emmanuel Macron ska hålla på söndag.

Det finns en förväntan om att Macrons tal kommer att innehålla ”viktiga tillkännagivanden”, enligt tidningen.

Försvarschefen underströk också den ökade hotbilden med anledning av situationen i Mellanöstern.

Han undvek att uttryckligen be om mer pengar till militären, men underströk ändå att det ”kommer att kosta” att möta den allvarliga hotbilden.

Frankrike förväntas också lägga en allt större del av NBP på militären, liksom alla andra Natoländer efter beslutet om att införa ett 5-procentsmål.

Foto: Yannis Papanastasopoulos

Text: Redaktionen