REGERINGEN: Kan tvärvända om elstöd

2023 01 02

Statsminister Ulf Kristersson (M) öppnar nu för elstöd till norra Sverige.

Det meddelar han i en intervju med P1-morgon under måndagen, rapporterar Sveriges Radio.

Ett sådant scenario skulle innebära att regeringen tvärvänder om elstödet som hittills enbart ska riktas mot hushållen i elområde 3 och 4, det vill säga södra Sverige.

– Vi utesluter inte alls att vi kan rikta stöd mot Norrland om det förblir väldigt höga priser, säger Ulf Kristersson enligt SR.

"Följer utvecklingen"

Statsministern pekar dock på att när man ser tillbaka retroaktivt är det ändå de allra sydligaste delarna samt mellansödra Sverige som haft det värst.

– Vi tittar nu och följer elprisutvecklingen väldigt noggrant. Nu är det generellt så att det varit lägre i Norrland, men även norrlänningar har fått uppleva högre priser än vad som varit normalt, säger Ulf Kristersson.

SD lovade nytt stöd

Redan strax före jul kunde Sverigedemokraterna avslöja att den nuvarande hållningen om att exkludera norra Sverige i elstödet skulle förändras.

– Vi har haft väldigt mycket samtal och diskussioner med regeringen och det kommer att komma på plats, sade SD:s ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till Expressen den 21 december.

– Exakt datum vill jag inte utlova i det här läget. Vi behöver få ekonomin och juridiken på plats. Det är ganska komplex lagstiftningsmateria att få sådana här system på plats. Men i relativ närtid.

Ville inte bekräfta

Då ville emellertid inte regeringen bekräfta SD:s nya uppgifter om elstödet. Inflationen angavs vara orsak till varför en förklaring dröjde.

– Det här är otroligt svåra frågor givet det ekonomiska läget som vi har. Gör man åtgärder som eldar på inflationen så riskerar vi att få en situation där staten ger pengar till hushållen med ena handen, men med andra handen så driver vi upp räntorna och till exempel bolån – vilket gör att människor sitter med en ännu värre ekonomisk situation efteråt, sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) till samma tidning.

Backar inte för kritik

När det gäller det elstöd som regeringen planerar att betala ut i februari har lagrådet kritiserat modellen att inte offentliggöra vilka personer som får ta del av pengarna.

I den frågan backar dock inte Ulf Kristersson.

– De ifrågasätter att inte alla människors elmätare inte ska bli offentlig handling. Vi tittar på det, men jag tycker i grund och botten att det är rimligt att göra på det här sättet, säger statsministern till P1-morgon.

Han betonar samtidigt att tidsplanen för elstödet och utbetalningarna ligger kvar trots att diskussioner fortfarande förs med lagrådet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen