JUST NU: Kan snuvas på Eurovision

2023 06 09

I veckan gick Stockholms stad ut med att man anmäler intresse för att arrangera Eurovision Song Contest.

Huvudstaden framstår för många som det självklara valet för var den europeiska musiktävlingen bör gå av stapeln.

Men så är nödvändigtvis inte fallet.

Stockholm kan nämligen snuvas på arrangemanget, rapporterar Göteborgs-Posten.

Konkurrent ska ansöka

Anledningen är att även Göteborg planerar att ansöka om att bli värd för Eurovision.

Det innebär att konkurrensen tätnar.

Enligt Göteborg & Co:s vice vd och evenemangschef Magnus Hallberg är Sveriges näst största stad “mer än redo”.

– Vi lämnar in vår ansökan på måndag, bekräftar han för GP.

Hög prislapp

Got Event, kommunens arenabolag som ansvarar för arenorna i Göteborg, arbetar febrilt med sin ansökan och kommer att jobba fram till måndagens deadline med att sälja in sin stad för SVT.

En faktor kan dock förstöra festen.

Prislappen blir hög. Att arrangera Eurovision kan kosta mellan 100 och 200 miljoner kronor, vilket kan kräva att privata finansiärer går in.

Kommunen kommer nämligen inte att ställa upp på sådana summor.

– Det är helt uteslutet när vi kämpar för att rädda våra undersköterskor och behålla lärarna i våra skolor, säger Jonas Attenius (S), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, till GP.

Stockholms villkor

Även för Stockholm är ekonomin en knäckfråga.

Den faktorn, tillsammans med att arrangemanget kan motiveras ur miljösynpunkt, är ett villkor för att huvudstaden ska ta sig an värdskapet.

– I tider när det inte finns tillräckligt med pengar till skola och omsorg är det i grunden orimligt att tänka sig att Stockholm stad ensam kan bidra i samma ekonomiska utsträckning till Eurovision som år 2016, framhöll Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S) i ett pressmeddelande i onsdags, och refererade till när man senast arrangerade Eurovision.

Kräver samarbete

Karin Wanngård uttryckte vidare att det är orimligt att enbart en part, som exempelvis kommunen i egenskap av arenaägare, ska stå för hela kalaset.

– Kostnaderna måste finansieras i samarbeten mellan SVT, regeringen, kringliggande kommuner, regionen och privata finansiärer, betonade hon vidare i samma meddelande.

LÄS MER: Stockholm säger ja till Eurovision – på ett villkor

LÄS MER: Säger nej till att arrangera Eurovision

Foto: Corinne Cumming, EBU

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen