JUST NU: Kan snuvas på Eurovision

2023 06 09

I veckan gick Stockholms stad ut med att man anmäler intresse för att arrangera Eurovision Song Contest.

Huvudstaden framstår för många som det självklara valet för var den europeiska musiktävlingen bör gå av stapeln.

Men så är nödvändigtvis inte fallet.

Stockholm kan nämligen snuvas på arrangemanget, rapporterar Göteborgs-Posten.

Konkurrent ska ansöka

Anledningen är att även Göteborg planerar att ansöka om att bli värd för Eurovision.

Det innebär att konkurrensen tätnar.

Enligt Göteborg & Co:s vice vd och evenemangschef Magnus Hallberg är Sveriges näst största stad “mer än redo”.

– Vi lämnar in vår ansökan på måndag, bekräftar han för GP.

Hög prislapp

Got Event, kommunens arenabolag som ansvarar för arenorna i Göteborg, arbetar febrilt med sin ansökan och kommer att jobba fram till måndagens deadline med att sälja in sin stad för SVT.

En faktor kan dock förstöra festen. 

Prislappen blir hög. Att arrangera Eurovision kan kosta mellan 100 och 200 miljoner kronor, vilket kan kräva att privata finansiärer går in.

Kommunen kommer nämligen inte att ställa upp på sådana summor.

– Det är helt uteslutet när vi kämpar för att rädda våra undersköterskor och behålla lärarna i våra skolor, säger Jonas Attenius (S), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, till GP.

Stockholms villkor

Även för Stockholm är ekonomin en knäckfråga.

Den faktorn, tillsammans med att arrangemanget kan motiveras ur miljösynpunkt, är ett villkor för att huvudstaden ska ta sig an värdskapet.

– I tider när det inte finns tillräckligt med pengar till skola och omsorg är det i grunden orimligt att tänka sig att Stockholm stad ensam kan bidra i samma ekonomiska utsträckning till Eurovision som år 2016, framhöll Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S) i ett pressmeddelande i onsdags, och refererade till när man senast arrangerade Eurovision.

Kräver samarbete

Karin Wanngård uttryckte vidare att det är orimligt att enbart en part, som exempelvis kommunen i egenskap av arenaägare, ska stå för hela kalaset.

– Kostnaderna måste finansieras i samarbeten mellan SVT, regeringen, kringliggande kommuner, regionen och privata finansiärer, betonade hon vidare i samma meddelande.

LÄS MER: Stockholm säger ja till Eurovision – på ett villkor

LÄS MER: Säger nej till att arrangera Eurovision

Foto: Corinne Cumming, EBU

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen