Kallar till presskonferens – jättebesked väntas Ukraina

2023 01 18

Imorgon förväntas regeringen offentliggöra ett beslut om att skicka artillerisystemet Archer till Ukraina.

Uppdraget ska ges till Försvarsmakten och nyheten ska framgå enligt handlingar som finns tillgängliga på regeringens hemsida, uppger Expressen.

Kallat till pressträff

Det är i en ärendeförteckning gällande ett regeringssammanträde imorgon, torsdag, som informationen påkallas.

– Uppdrag till Försvarsmakten avseende förberedelse av överlåtelse av artillerisystem till Ukraina, framhålls i förteckningen enligt tidningen.

Samtidigt har statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) kallat till en presskonferens som även den ska äga rum imorgon klockan 10.15.

Även arbets- och integrationsminister Johan Pehrson (L) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) förväntas delta.

Ingen av regeringsrepresentanterna har velat kommentera uppgifterna.

Vände förra veckan

Redan i början av förra veckan stod det klart att Sverige skulle skicka det, från ukrainskt håll, mycket efterlängtade vapnet.

– Det är bara genom att vinna på slagfältet som Ukraina kan vinna det här kriget, sade utrikesminister Tobias Billström (M) till Expressen vid tillfället.

Han betonade att det var en fråga om när Archer ska skickas – inte om.

– Vi har inte förstått att om Ukraina inte får de militära materiel som behövs för att kunna vinna på slagfältet så kommer det här kriget dra ut på tiden, vilken enbart kommer gynna Vladimir Putin, förklarade utrikesministern.

Kan handla om förberdelser

Under kvällen har även Aftonbladet gått ut med motstridiga uppgifter kring det besked som regeringen väntas ge imorgon.

Enligt deras uppgifter kommer torsdagens pressträff istället att informera om att en typ av pansarfordon omgående ska skickas till Ukraina.

– Den leveransen (Archer, red. anm.) ligger något längre fram i tiden och regeringsbeslutet handlar om just en förberedelse, uppger tidningen.

Flera turer: "Ynkligt och svagt"

Den förra S-regering fick stor kritik av bland annat Moderaterna för att man inte skickade Archer till Ukraina under sin tid vid makten.

– Jag tycker det är ynkligt och svagt, framhöll exempelvis Ulf Kristersson i ett mejl till Omni.

När regeringen presenterade sitt första stödpaket under den nuvarande mandatperioden fanns inte heller Archer med.

Någonting som fick dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist att reagera.

– De uttalade sig på dåliga grunder, då de inte informerat sig ordentligt om läget. De var slarviga och ogenomtänkta och drev det som en kampanjfråga. Jag försökte förklara att det inte var lämpligt att hålla på så, då måste man göra en grundlig analys. Det har försvarsmakten nu gjort och det uppdraget har regeringen nu grundat sina beslut på, sade han till Aftonbladet.

Högst på önskelistan

När Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba var på besök i Stockholm i augusti klargjorde han att det omtalade vapnet står högst upp på landets önskelista från Sverige.

– Det bästa Sverige kan göra för vårt försvar den närmaste tiden är att ge oss det berömda, självgående, artillerisystemet Archer, sa han på en pressträff.

Fakta Archer

Archer är ett modernt svenskt artillerisystem som tillverkas av BAE Systems Bofors AB.
Det är en utvecklad variant av artilleripjäsen Haubits 77B. Jämfört med sin föregångare har Archer ett två meter längre eldrör.
Pjäsens överlavett har monterats på en tung terrängvagn. En uttalad fördel med systemet är att det går snabbt att omgruppera, det vill säga att det går snabbt att stanna, skjuta och sedan åka vidare.

Totallängd: 14,3 meter

Vikt: 35 ton

Motoreffekt: 340hk

Maxhastighet: 65 km/h

Aktionsradie: 500 km

Eldrör: 155 mm/L52

Maximal skottvidd: 30 - 50 km

Eldhastighet: 8-9 skott/minut

Magasin: 21 granater

Bemanning: Vagnschef, förare och en till två operatörer

Källa: Försvarsmakten

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

USA går med på Rysslands krav

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

Går med på Rysslands krav

Senare under kvällen uppger källor för Financial Times att USA kräver att Ukrainas armé ska halveras i storlek samt att landet ska ge upp hela Donbasregionen i östra Ukraina till Ryssland.

Enligt källorna har Trumpadministrationen vikt sig för Rysslands önskemål. Kreml har tidigare krävt att Donbas ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området. Putinregimen har också krävt att Ukraina ska demilitariseras.

I slutet av sommaren rapporterade Reuters, med hänvisning till högt uppsatta källor i Kreml, att den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver fem saker för ett fredsavtal. Här är kravlistan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Zelenskyj har sagt nej

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats

Foto: Official White House Ohoto by Daniel Torok

Text: Redaktionen