Kallar till presskonferens – jättebesked väntas Ukraina

2023 01 18

Imorgon förväntas regeringen offentliggöra ett beslut om att skicka artillerisystemet Archer till Ukraina.

Uppdraget ska ges till Försvarsmakten och nyheten ska framgå enligt handlingar som finns tillgängliga på regeringens hemsida, uppger Expressen.

Kallat till pressträff

Det är i en ärendeförteckning gällande ett regeringssammanträde imorgon, torsdag, som informationen påkallas.

– Uppdrag till Försvarsmakten avseende förberedelse av överlåtelse av artillerisystem till Ukraina, framhålls i förteckningen enligt tidningen.

Samtidigt har statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) kallat till en presskonferens som även den ska äga rum imorgon klockan 10.15.

Även arbets- och integrationsminister Johan Pehrson (L) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) förväntas delta.

Ingen av regeringsrepresentanterna har velat kommentera uppgifterna.

Vände förra veckan

Redan i början av förra veckan stod det klart att Sverige skulle skicka det, från ukrainskt håll, mycket efterlängtade vapnet.

– Det är bara genom att vinna på slagfältet som Ukraina kan vinna det här kriget, sade utrikesminister Tobias Billström (M) till Expressen vid tillfället.

Han betonade att det var en fråga om när Archer ska skickas – inte om.

– Vi har inte förstått att om Ukraina inte får de militära materiel som behövs för att kunna vinna på slagfältet så kommer det här kriget dra ut på tiden, vilken enbart kommer gynna Vladimir Putin, förklarade utrikesministern.

Kan handla om förberdelser

Under kvällen har även Aftonbladet gått ut med motstridiga uppgifter kring det besked som regeringen väntas ge imorgon.

Enligt deras uppgifter kommer torsdagens pressträff istället att informera om att en typ av pansarfordon omgående ska skickas till Ukraina.

– Den leveransen (Archer, red. anm.) ligger något längre fram i tiden och regeringsbeslutet handlar om just en förberedelse, uppger tidningen.

Flera turer: "Ynkligt och svagt"

Den förra S-regering fick stor kritik av bland annat Moderaterna för att man inte skickade Archer till Ukraina under sin tid vid makten.

– Jag tycker det är ynkligt och svagt, framhöll exempelvis Ulf Kristersson i ett mejl till Omni.

När regeringen presenterade sitt första stödpaket under den nuvarande mandatperioden fanns inte heller Archer med.

Någonting som fick dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist att reagera.

– De uttalade sig på dåliga grunder, då de inte informerat sig ordentligt om läget. De var slarviga och ogenomtänkta och drev det som en kampanjfråga. Jag försökte förklara att det inte var lämpligt att hålla på så, då måste man göra en grundlig analys. Det har försvarsmakten nu gjort och det uppdraget har regeringen nu grundat sina beslut på, sade han till Aftonbladet.

Högst på önskelistan

När Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba var på besök i Stockholm i augusti klargjorde han att det omtalade vapnet står högst upp på landets önskelista från Sverige.

– Det bästa Sverige kan göra för vårt försvar den närmaste tiden är att ge oss det berömda, självgående, artillerisystemet Archer, sa han på en pressträff.

Fakta Archer

Archer är ett modernt svenskt artillerisystem som tillverkas av BAE Systems Bofors AB.
Det är en utvecklad variant av artilleripjäsen Haubits 77B. Jämfört med sin föregångare har Archer ett två meter längre eldrör.
Pjäsens överlavett har monterats på en tung terrängvagn. En uttalad fördel med systemet är att det går snabbt att omgruppera, det vill säga att det går snabbt att stanna, skjuta och sedan åka vidare.

Totallängd: 14,3 meter

Vikt: 35 ton

Motoreffekt: 340hk

Maxhastighet: 65 km/h

Aktionsradie: 500 km

Eldrör: 155 mm/L52

Maximal skottvidd: 30 - 50 km

Eldhastighet: 8-9 skott/minut

Magasin: 21 granater

Bemanning: Vagnschef, förare och en till två operatörer

Källa: Försvarsmakten

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen