Kallar till presskonferens – jättebesked väntas Ukraina

2023 01 18

Imorgon förväntas regeringen offentliggöra ett beslut om att skicka artillerisystemet Archer till Ukraina.

Uppdraget ska ges till Försvarsmakten och nyheten ska framgå enligt handlingar som finns tillgängliga på regeringens hemsida, uppger Expressen.

Kallat till pressträff

Det är i en ärendeförteckning gällande ett regeringssammanträde imorgon, torsdag, som informationen påkallas.

– Uppdrag till Försvarsmakten avseende förberedelse av överlåtelse av artillerisystem till Ukraina, framhålls i förteckningen enligt tidningen.

Samtidigt har statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) kallat till en presskonferens som även den ska äga rum imorgon klockan 10.15.

Även arbets- och integrationsminister Johan Pehrson (L) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) förväntas delta.

Ingen av regeringsrepresentanterna har velat kommentera uppgifterna.

Vände förra veckan

Redan i början av förra veckan stod det klart att Sverige skulle skicka det, från ukrainskt håll, mycket efterlängtade vapnet.

– Det är bara genom att vinna på slagfältet som Ukraina kan vinna det här kriget, sade utrikesminister Tobias Billström (M) till Expressen vid tillfället.

Han betonade att det var en fråga om när Archer ska skickas – inte om.

– Vi har inte förstått att om Ukraina inte får de militära materiel som behövs för att kunna vinna på slagfältet så kommer det här kriget dra ut på tiden, vilken enbart kommer gynna Vladimir Putin, förklarade utrikesministern.

Kan handla om förberdelser

Under kvällen har även Aftonbladet gått ut med motstridiga uppgifter kring det besked som regeringen väntas ge imorgon.

Enligt deras uppgifter kommer torsdagens pressträff istället att informera om att en typ av pansarfordon omgående ska skickas till Ukraina.

– Den leveransen (Archer, red. anm.) ligger något längre fram i tiden och regeringsbeslutet handlar om just en förberedelse, uppger tidningen.

Flera turer: "Ynkligt och svagt"

Den förra S-regering fick stor kritik av bland annat Moderaterna för att man inte skickade Archer till Ukraina under sin tid vid makten.

– Jag tycker det är ynkligt och svagt, framhöll exempelvis Ulf Kristersson i ett mejl till Omni.

När regeringen presenterade sitt första stödpaket under den nuvarande mandatperioden fanns inte heller Archer med.

Någonting som fick dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist att reagera.

– De uttalade sig på dåliga grunder, då de inte informerat sig ordentligt om läget. De var slarviga och ogenomtänkta och drev det som en kampanjfråga. Jag försökte förklara att det inte var lämpligt att hålla på så, då måste man göra en grundlig analys. Det har försvarsmakten nu gjort och det uppdraget har regeringen nu grundat sina beslut på, sade han till Aftonbladet.

Högst på önskelistan

När Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba var på besök i Stockholm i augusti klargjorde han att det omtalade vapnet står högst upp på landets önskelista från Sverige.

– Det bästa Sverige kan göra för vårt försvar den närmaste tiden är att ge oss det berömda, självgående, artillerisystemet Archer, sa han på en pressträff.

Fakta Archer

Archer är ett modernt svenskt artillerisystem som tillverkas av BAE Systems Bofors AB.
Det är en utvecklad variant av artilleripjäsen Haubits 77B. Jämfört med sin föregångare har Archer ett två meter längre eldrör.
Pjäsens överlavett har monterats på en tung terrängvagn. En uttalad fördel med systemet är att det går snabbt att omgruppera, det vill säga att det går snabbt att stanna, skjuta och sedan åka vidare.

Totallängd: 14,3 meter

Vikt: 35 ton

Motoreffekt: 340hk

Maxhastighet: 65 km/h

Aktionsradie: 500 km

Eldrör: 155 mm/L52

Maximal skottvidd: 30 - 50 km

Eldhastighet: 8-9 skott/minut

Magasin: 21 granater

Bemanning: Vagnschef, förare och en till två operatörer

Källa: Försvarsmakten

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen