12 mars 2026

JUST NU: Kallar till krismöte

2026 03 12

I helgen inträffade en explosion vid USA:s ambassad i Oslo.

Tre bröder har gripits. De misstänks för terrorbrott och enligt uppgift kopplas dådet till det pågående kriget i Mellanöstern.

Nu agerar Sveriges regering.

Under torsdagen har statsminister Ulf Kristersson (M) kallat till krismöte. Säpo, FRA och Must har kallats till samtal med anledningen av utvecklingen i Iran, rapporterar Expressen.  

– Med tanke på det var både Säpochefen, FRA-chefen och Must--chefen hos regeringen i dag, för att gå igenom det aktuella säkerhetsläget inte minst med anledning av det som pågår i Iran, säger Ulf Kristersson till tidningen.

Ökad risk för attentat

Säpo har konstaterat att utvecklingen i Mellanöstern påverkar svensk säkerhet. Myndigheten ser en ökad risk för iranska attentat i Sverige, rapporterar TV4.

– Vi har haft ett försämrat säkerhetsläge ganska länge och det säkerhetsläget har försämrats ytterligare i och med utvecklingen i Mellanöstern, säger Fredrik Hallström, operativ chef på Säpo, till kanalen.

– Det innebär att vi ser en risk för ökat hot riktat mot amerikanska, judiska och israeliska intressen i Sverige. Men också mot iranska oppositionella som uppfattas kunna ha ett sånt inflytande att man kan utgöra ett hot mot den iranska regimen.

Rekryterar gängkriminella

Statsminister Ulf Kristersson konstaterar att Iran, tillsammans med Kina och Ryssland, är ett av de länder som systematiskt kartläggs av Sveriges säkerhetstjänster.

Han varnar för att den iranska regimen kan komma att rekrytera gängkriminella för våldsuppdrag i Sverige.

– Det finns ingenting som talar för att de slutat göra det, säger statsministern till Expressen.

LÄS MER: UPPGIFTER: USA har attackerat rysk byggnad

Förhöjd terrorhotnivå

Terrorhotnivån i Sverige är kvar på en förhöjd nivå – en trea på en femgradig skala.

– Inom ramen för den bedömningen ryms att ett terrorattentat kan inträffa i Sverige, skriver Säpo på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


BESKEDET: Alla som jobbar får mer pengar

2026 03 11

Regeringen bekräftar ett glädjande besked för svenska arbetare.

På onsdagen har regeringen sammanfattat det ekonomiska läget och utsikterna framåt.

Den stora osäkerheten i omvärlden – kopplat till bland annat krigen i Iran och Ukraina – kan ställa till det för svensk ekonomi.

Mer glädjande för alla svenskar som jobbar är att reallönerna väntas öka framöver.

Alla som jobbar får mer pengar

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har presenterat en ny prognos över den ekonomiska utvecklingen.

– Överlag väntas stigande reallöner, lägre inflation och skattesänkningar stödja hushållens konsumtion och bostadsmarknaden framgent, framhåller regeringen.

– Samtidigt väntas finanspolitiken bidra till högre offentlig konsumtion och investeringar. 

Viss ljusning

Regeringen vittnar även om en viss ljusning på arbetsmarknaden.

– På arbetsmarknaden syns vissa tecken på återhämtning. Sysselsättningen började öka under slutet av 2025 och arbetsmarknadsindikatorerna tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft i närtid, menas det.

Läs mer: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Stor osäkerhet

Men det råder alltjämt stora osäkerheter i den bredare ekonomin.

Krig i Iran och Ukraina samt förvirring om amerikanska tullar ställer till det.

– Osäkerheten i världsekonomin väntas förbli stor under 2026, särskilt med anledning av kriget i Mellanöstern och den amerikanska administrationens tullutspel i början av året.

Fakta: Reallön 

- Med reallöneutveckling menas den del av löneökningen som blir kvar när man dragit bort prisökningar på varor och tjänster. Det vill säga löneökning minus inflation.  

- Förenklat innebär det att om det du konsumerar ökar i pris sjunker din reallön. Det motsatta sker om varor eller tjänster minskar i pris, då ökar din reallön. Det kan vara lätt att blanda ihop reallön med nominell lön, vilket är den siffra du ser i din lönespecifikation. Även om din nominella lön är oförändrad kan alltså reallönen både öka och minska.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen