Källa inifrån avslöjar Riksbankens plan – “tydliga tecken”

2023 11 23

Myndighetens besked har av flera ekonomer beskrivits som en riktig rysare.

– Jag tycker det är mer osäkert än någonsin. Hade du frågat mig för två veckor sedan så hade jag verkligen lutat åt att, givet hur Riksbanken kommunicerat, man skulle höja med 25 punkter till, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till Dagens industri.

Nu är han mer tveksam – men uppmanar Riksbanken att inte höja.

Tidigare medarbetare: "Tydliga tecken"

Säkrare på sin sak är Amanda Sundström, numera ränte- och valutastrateg på SEB.

Hon har goda skäl för sin övertygelse.

Fram till väldigt nyligen rörde hon sig i samma korridorer som Riksbankens viktigaste tjänstepersoner i sin roll som senior ekonom på myndigheten.

– Jag tror att Riksbanken lämnar räntan oförändrad. Det finns redan tydliga tecken på att både ekonomin och inflationen har bromsat in, säger den tidigare riksbanksanställda ekonomen till Svenska Dagbladet.

Ökar försäljningen

Amanda Sundström menar samtidigt att Riksbanken, trots att man inte beräknas höja räntan, istället utökar försäljningen av statsobligationer.

– Det finns tecken på att det förbättrar funktionssättet på statspappersmarknaden och att man får lite högre aktivitet och omsättning där. Så jag tror det finns skäl som har mer att göra med hur marknaden fungerar som kan vara positiva, säger ekonomen till Di.

Glada kronnyheter

Vad många ekonomer också pekar på är kronans status.

Under det senaste året har valutans svaga status varit skäl för att höja räntan, enligt Riksbanken.

Men i tisdags, blott två dagar före dagens räntebesked, kom ett glatt besked.

Kronan nådde då sin starkaste nivå sedan maj månad.

 I spåren av bland annat förbättrad global riskaptit och lägre amerikanska räntor har kronan stärkts kraftigt under de senaste veckorna, framhöll Handelsbanken i ett pressmeddelande.

"Kan tacka dollarn och Fed"

Kronbeskedet var en nyhet som Riksbanken ska känna stor tacksamhet för inför den nyhet man kommer att presentera för Sveriges banker och hushåll idag.

– Riksbanken kan tacka US-dollarn och Fed för mindre svag krona, uttrycker SEB-ekonomen Robert Bergqvist på X.

– Underlättar för Rix att låta räntan ligga kvar på 4,0 procent på torsdag. Vi såg det i somras, vi ser det nu: en “bekräftad” räntetopp för Fed får dollarn att tappa i värde och kronan att stärkas, även mot euron.

LÄS MER: Riksbanken på väg mot panikåtgärd – kopplas till beslut från 2020

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen