Riksbanken på väg mot panikåtgärd – kopplas till specifikt beslut

2023 11 20

Riksbankens ekonomi är så usel att myndigheten hade gått i konkurs om man vore ett företag.

Den dåliga interna ekonomin beror till stor del på att Riksbankens värdepapper är i botten på grund av det höga ränteläget.

Totalt har Riksbanken gjort en förlust på nästan 60 miljarder kronor mellan 2015-2022.

Och en stor del, cirka 23 miljarder, kopplas nu enligt Dagens Nyheter till ett enskilt beslut från 2020.

Stöttades inte internt

På det penningpolitiska mötet den 25 november 2020 fattades nämligen ett beslut om att öka värdepappersköpen från 500 till 700 miljarder kronor, skriver tidningen på måndagsmorgonen.

Syftet var att få fart på inflationen, men har i efterhand kritiserats av ekonomer.

Beslutet om att utöka obligationsköpen rekommenderas inte heller från Riksbankens egna tjänstemän där och då

– Vi presenterade konsekvensanalyser där de positiva effekterna skulle bli väldigt små, säger Jesper Hansson, före detta chef för Riksbankens penningpolitiska avdelning, till DN.

Det var inte en formell avrådan, men i praktiken var det just en sådan.

Stefan Ingves var då chef över Riksbanken, men vill idag inte kommentera uppgifterna.

– Alla ska känna trygghet i att räntorna kommer vara låga och marknaderna fungera framöver, sade han 2020.

På väg mot panikåtgärd

I egenskap av att vara en centralbank är inte Riksbankens huvudmål att gå plus.

Däremot kan beroendet till riksdagen och regeringen öka om den interna ekonomin blir så dålig att staten måste gå in med pengar.

Och redan nu har nuvarande riksbankschef Erik Thedéen flaggat för att myndigheten kan behöva få in 80 miljarder från staten – en begäran som DN beskriver som en "exceptionell åtgärd".

– Förlusten och det negativa egna kapitalet beror på att räntorna steg kraftigt under 2022. Det har medfört att värdet fallit på de obligationer som Riksbanken köpte under perioden 2015-2021 för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, säkra kreditförsörjningen under coronapandemin och bidra till en god samhällsekonomisk utveckling, säger Erik Thedéen i ett pressmeddelande.

Minst 40 miljoner i eget kapital

Från och med i år gäller en ny riksbankslag som bestämmer att Riksbanken ska ha en målnivå om 60 miljarder kronor i eget kapital och en grundnivå på 40 miljarder kronor.

Efter förra året har myndigheten ett negativt eget kapital på -18 miljarder kronor.

– Per sista september 2023 skulle ett återställande till grundnivån innebära ett kapitaltillskott på närmare 80 miljarder kronor. Riksbanken behöver också en möjlighet till kompletterande intjäning, sade Erik Thedéen till Riksbankens hemsida i oktober.

Foto: Johann Hanno resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Kraftig branschvarning – 800 000 kan förlora jobbet

2023 12 09

Staten måste omedelbart agera för att rädda 800 000 personers arbete.

Den kraftiga varningen kommer nu i samband med en omfattande omställning inom industrin.

Om en sådan överhuvudtaget ska vara möjlig krävs inte bara fossilfri och leveranssäker el – det krävs också till konkurrenskraftiga priser.

– Det är en förutsättning för Sveriges roll som ledande industrination och alldeles avgörande för de 800 000 personer som jobbar i industrin, framhåller arbetsgivarorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, i ett pressmeddelande.

Vädjar till statsministern

Varningen kommer efter att Industrirådet, som representerar samtliga parter inom industrin, släppt rapporten “Elektrifiering är nyckeln till framgång”.

I rapporten lyfts det fram förslag på reformer – som ska innebära snabba och kraftiga utbyggnader av elproduktion och elnät i Sverige.

Nu vädjar IKEM till statsministern och regeringen att agera.

– Om staten inte möter behovet så riskerar företagen att tvingas lämna Sverige, säger Malin Johansson, energi- och klimatansvarig i organisationen.

– Det är en stor riskfaktor för de 800 000 personer som jobbar i industrin, och ytterligare 80 000 i underleverantörsledet.

Två alternativ

IKEM understryker att det är helt avgörande för näringslivet att genomgå klimatomställningen.

Men som läget ser ut just nu ser man bara två scenarier utspela sig.

– Antingen tar staten ansvar för svensk elförsörjning genom en kraftig utbyggnad av näten, säger Malin Johansson

– Då kan en konkurrenskraftig och grön industri blomstra. 50 000 nya jobb kommer att skapas och Sverige kan upprätthålla sin roll som ledande industrination, säger Malin Johansson.

"Regeringen ska inte förvänta sig"

Det andra alternativet är betydligt värre, enligt IKEM, och innebär stora konsekvenser.

– Men får företagen inte den fossilfria el som krävs, som kemiindustrin i Västra Götaland, så blir det heller ingen omställning, betonar organisationens klimatansvariga vidare.

– Då ska regeringen inte heller förvänta sig att företagen kommer kunna investera och finnas i Sverige, avslutar Malin Johansson.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Dryck på Systembolaget förbjuds – “det här är helt galet”

2023 12 08

För två år sedan startade produktionen av ett nytt vin utanför Växjö.

Och för knappt ett halvår sedan beslöt Systembolaget att ta in den nya produkten i sitt sortiment så att hela svenska folket skulle få möjlighet att köpa drycken.

Men nu är det stopp.

Livsmedelsverket förbjuder vinprodukten, rapporterar SVT Småland.

– Det här är helt galet. En mardröm. Jag riskerar att bli bankrutt, säger den förtvivlade vintillverkaren Shahram Soltani till tv-kanalen.

Blir vinäger

Produkten det handlar om är ett persiskt vin vars druvor importeras frysta från det traditionella vinområdet Shiraz i Iran.

Shahram Soltani är mitt uppe i tillverkningen när Livsmedelsverket plötsligt sätter totalstopp för planerna – på grund av att druvorna importerats från ett land utanför EU:s gränser.

Vinet får inte ens lov att tillverkas färdigt i väntan på respons på en överklagan, och även om domstolen ger grönt ljus kommer druvorna ha förvandlats till vinäger och Shahram Soltani ha förlorat uppemot fyra miljoner kronor vid det laget.

Stoppar även namnet

När Systembolaget tog in produkten i somras påtalade handläggaren att det formellt inte får lov att kallas “vin”, just eftersom druvorna importerats frysta.

Det fick därför istället namnet "fruktvin" och “alkoholhaltig dryck från druvor” – namn som tillåts enligt EU.

Livsmedelsverket gör dock en annan bedömning och stoppar även namnet. Shahram Soltani får inte göra andra drycker” på “samma sätt som vin” av de druvor han hämtat in från Iran.

– För en alkoholhaltig dryck gjord på vindruvor får inte kallas något annat än vin, säger Livsmedelsverkets enhetschef Karin Cerenius till tv-kanalen och påpekar att “fruktvin” ska göras på andra frukter.

"Unikt och viktigt"

När Sharam Soltani började sin vinproduktion beskrevs projektet som “unikt och viktigt” av en vinexpert, enligt Sveriges Radio.

Detta med tanke på att det är totalförbjudet att göra vin och annan alkohol i Iran – men inte att odla druvor.

– Det är inte den islamiska regeringen som ger mig problem, det är den svenska byråkratin, sade dock Shahram Soltani till matbloggen Godare tidigare i år.

Alkoholförbudet infördes efter den islamiska revolutionen 1979, men den persiska vinkulturen är egentligen minst 7 500 år gammal.

– Jag vågar nog påstå att detta är ytterst unikt, det är kulturhistoria vi pratar om också, sade vinexperten Michael Jamais till radiokanalen i somras.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen