Källa inifrån avslöjar Riksbankens plan – “tydliga tecken”

2023 11 23

Idag, torsdag, ger Riksbanken besked om styrräntan.

Myndighetens besked har av flera ekonomer beskrivits som en riktig rysare.

– Jag tycker det är mer osäkert än någonsin. Hade du frågat mig för två veckor sedan så hade jag verkligen lutat åt att, givet hur Riksbanken kommunicerat, man skulle höja med 25 punkter till, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till Dagens industri.

Nu är han mer tveksam – men uppmanar Riksbanken att inte höja.

Tidigare medarbetare: "Tydliga tecken"

Säkrare på sin sak är Amanda Sundström, numera ränte- och valutastrateg på SEB.

Hon har goda skäl för sin övertygelse.

Fram till väldigt nyligen rörde hon sig i samma korridorer som Riksbankens viktigaste tjänstepersoner i sin roll som senior ekonom på myndigheten.

– Jag tror att Riksbanken lämnar räntan oförändrad. Det finns redan tydliga tecken på att både ekonomin och inflationen har bromsat in, säger den tidigare riksbanksanställda ekonomen till Svenska Dagbladet.

Ökar försäljningen

Amanda Sundström menar samtidigt att Riksbanken, trots att man inte beräknas höja räntan, istället utökar försäljningen av statsobligationer.

– Det finns tecken på att det förbättrar funktionssättet på statspappersmarknaden och att man får lite högre aktivitet och omsättning där. Så jag tror det finns skäl som har mer att göra med hur marknaden fungerar som kan vara positiva, säger ekonomen till Di.

Glada kronnyheter

Vad många ekonomer också pekar på är kronans status.

Under det senaste året har valutans svaga status varit skäl för att höja räntan, enligt Riksbanken.

Men i tisdags, blott två dagar före dagens räntebesked, kom ett glatt besked.

Kronan nådde då sin starkaste nivå sedan maj månad.

I spåren av bland annat förbättrad global riskaptit och lägre amerikanska räntor har kronan stärkts kraftigt under de senaste veckorna, framhöll Handelsbanken i ett pressmeddelande.

"Kan tacka dollarn och Fed"

Kronbeskedet var en nyhet som Riksbanken ska känna stor tacksamhet för inför den nyhet man kommer att presentera för Sveriges banker och hushåll idag.

– Riksbanken kan tacka US-dollarn och Fed för mindre svag krona, uttrycker SEB-ekonomen Robert Bergqvist på X.

– Underlättar för Rix att låta räntan ligga kvar på 4,0 procent på torsdag. Vi såg det i somras, vi ser det nu: en “bekräftad” räntetopp för Fed får dollarn att tappa i värde och kronan att stärkas, även mot euron.

LÄS MER: Riksbanken på väg mot panikåtgärd – kopplas till beslut från 2020

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen