JUST NU: Junismällen – så mycket dyrare blir elräkningen

2022 06 23

Flera svenskar kan få betala drygt 1 000 kronor mer för elen i juni i jämförelse med ett år sedan.

– Om man utgår från att medelpriset för juni blir detsamma som det är i dag, efter 22 dagar, så skulle det bli i genomsnitt en tusenlapp dyrare för en villakund med rörligt avtal i elområde tre jämfört med juni förra året, säger Thomas Björkström, vd på Konsumenternas energimarknadsbyrå, till DN.

För en vila i elområde fyra blir ökningen i genomsnitt 900 kronor, rapporterar DN med hänvisning till Konsumenternas energimarkandsbyrås rapport.

För lägenhetskunder i område tre och fyra beräknas räkningen bli drygt 100 kronor dyrare.

Mindre skillnader i norr

I elområde ett och två, som utgår från Gävle och norrut, är skillnaderna mindre.

Villakunder beräknas få betala cirka 280 kronor mer i jämförelse med juni 2021 och för lägenhetskunder handlar det endast om en ökning på 30 kronor.

Chockhöjning

På måndagsmorgonen nådde elpriserna i Sverige rekordnivåer.

I elområde tre och fyra, från Gävle och söderut, kostade en kilowattimme drygt fem kronor på måndagsmorgonen, enligt elbörsens Nord Pools siffror.

Enligt Jonas Lindström, energimarknadsinspektionens analytiker, beror den kraftiga prisökningen på flera faktorer.

Främst handlar det om en begränsad gasexport från Ryssland och att det blåser dåligt. Han påpekar också att kärnkraften, i till exempel Frankrike, har gått dåligt under en längre tid.

– Det är sommar och revisioner i många kärnkraftverk där man måste stoppa för bränslebyten och sådant som ger en påverkan under vissa timmar, säger Jonas Lindström till DN och förklarar att dyrare anläggningar är tvungna att användas för att tillföra den kraft som behövs för behovet. 

Så mycket dyrare blir det

Skillnad i pris för juni 2022 i jämförelse med juni 2021

Villakunder (med genomsnittlig årsförbrukning på 20 000 kilowattimmar)

  • Elområde ett: 279 kronor.
  • Elområde två: 279 kronor.
  • Elområde tre: 1 003 kronor.
  • Elområde fyra: 931 kronor.

Lägenhetskunder (med genomsnittlig årsförbrukning på 2 000 kilowattimmar)

  • Elområde ett: 29 kronor.
  • Elområde två: 29 kronor.
  • Elområde tre: 102 kronor.
  • Elområde fyra: 94 kronor.

Källa: Konsumenternas energimarknadsbyrå.

Foto: R. Snaadt

Text: Redaktionen


JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen


FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen