Jättebesked om Sveriges Natoansökan

2023 10 13

Beskedet slår ner som en bomb på fredagseftermiddagen.

Efter att Natos medlemsländer i veckan intensifierat påtryckningarna mot såväl Turkiet som Ungern utgår nu Stoltenberg fån att Sverige är fullvärdig medlem redan inom ett par veckor.

Det rapporterar Dagens Nyheter med hänvisning till ett internt meddelande som Natochefen ska ha skickat till alliansens medlemmar.

Besked i internt meddelande

Nato avslutade ett stort försvarsministermöte i Bryssel under gårdagen.

Nästa månad träffas alliansens i form av ett utrikesministermöte och Sverige är sedan tidigare inbjuden som land med yttranderätt men utan rösträtt.

– Men i det interna meddelandet till medlemsländerna gör generalsekreteraren ett viktigt tillägg, uppger DN som fått sina uppgifter från diplomatkällor inom Nato.

Innebär att Sverige godkänts

I utskicket skriver Jens Stoltenberg att “utrikesministrarna möts gemensamt i kretsen av 32 länder”.

– Det betyder i klartext att Stoltenberg utgår från att Sverige då godkänts av parlamenten i Turkiet och Ungern och blivit Natos 32:a medlem, framhåller tidningen.

Nato har inte kommenterat uppgifterna.

Vill straffa Turkiet och Ungern

Igår rapporterade Sveriges Radio att flera av försvarsalliansens tyngsta medlemmar tröttnat på att Turkiet och Ungern konsekvent vägrat eller förhalat ett svenskt medlemskap.

Flera länder uppges nu sätta press eller till och med straffa de båda länderna genom ekonomisk påtryckning.

– Ord räcker inte, framhåller Natokällor till SR.

Hårt mot hårt

Bland annat planeras den turkiska ekonomin, där inflationen skenat till skyhöga nivåer, användas som en bricka i spelet.

Internationella långivare ska skärpa villkoren för Turkiet och priset kan höjas radikalt på de F-16-plan som Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan sagt är ett krav på att få köpa om Sverige ska godkännas.

Även dessa uppgifter kommer från SR:s källor som beskrivs som “ledande i Natoländers huvudstäder”.

LÄS MER: Tålamodet är slut – ”massivt krav” på Erdoğan

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen