Jättebesked om Sveriges Natoansökan

2023 10 13

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har gett klartecken för ett ratificerat svenskt medlemskap.

Beskedet slår ner som en bomb på fredagseftermiddagen.

Efter att Natos medlemsländer i veckan intensifierat påtryckningarna mot såväl Turkiet som Ungern utgår nu Stoltenberg fån att Sverige är fullvärdig medlem redan inom ett par veckor.

Det rapporterar Dagens Nyheter med hänvisning till ett internt meddelande som Natochefen ska ha skickat till alliansens medlemmar.

Besked i internt meddelande

Nato avslutade ett stort försvarsministermöte i Bryssel under gårdagen.

Nästa månad träffas alliansens i form av ett utrikesministermöte och Sverige är sedan tidigare inbjuden som land med yttranderätt men utan rösträtt.

– Men i det interna meddelandet till medlemsländerna gör generalsekreteraren ett viktigt tillägg, uppger DN som fått sina uppgifter från diplomatkällor inom Nato.

Innebär att Sverige godkänts

I utskicket skriver Jens Stoltenberg att “utrikesministrarna möts gemensamt i kretsen av 32 länder”.

– Det betyder i klartext att Stoltenberg utgår från att Sverige då godkänts av parlamenten i Turkiet och Ungern och blivit Natos 32:a medlem, framhåller tidningen.

Nato har inte kommenterat uppgifterna.

Vill straffa Turkiet och Ungern

Igår rapporterade Sveriges Radio att flera av försvarsalliansens tyngsta medlemmar tröttnat på att Turkiet och Ungern konsekvent vägrat eller förhalat ett svenskt medlemskap.

Flera länder uppges nu sätta press eller till och med straffa de båda länderna genom ekonomisk påtryckning.

– Ord räcker inte, framhåller Natokällor till SR.

Hårt mot hårt

Bland annat planeras den turkiska ekonomin, där inflationen skenat till skyhöga nivåer, användas som en bricka i spelet.

Internationella långivare ska skärpa villkoren för Turkiet och priset kan höjas radikalt på de F-16-plan som Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan sagt är ett krav på att få köpa om Sverige ska godkännas.

Även dessa uppgifter kommer från SR:s källor som beskrivs som “ledande i Natoländers huvudstäder”.

LÄS MER: Tålamodet är slut – ”massivt krav” på Erdoğan

Foto: Nato

Text: Redaktionen

USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen