Internationell uppmaning till Sverige

2023 05 24

EU-kommissionen riktar ett direkt budskap till Sverige på onsdagseftermiddagen.

Fasa ut elstödet.

Det uppmanas nu Sverige att göra när EU presenterar sin årliga genomsyn av medlemsländernas ekonomier, rapporterar Sveriges Radio.

– Kommissionen säger samtidigt att regeringen borde vara redo att ge nya riktade stöd till hushåll och företag om det skulle bli nya energiproblem i landet, säger Andreas Liljeheden som är SR:s utsända EU-korrespondent.

Pekar ut fler brister

EU-kommissionen pekar även ut fler brister och problem i den svenska ekonomin.

Bland annat har man starka åsikter om Sveriges utmaningar med att få in nyanlända på arbetsmarknaden, bristen på kvalificerade lärare i skolan samt höga bostadspriser respektive skulder hos privatpersoner.

Men bara för att EU pekar ut problemen innebär det inte att det per automatik kommer att ske några större förändringar.

– Att man påpekar bostadspriser och skuldsättning återkommer i kommissionens rapport år efter år, säger Andreas Liljeheden till SR.

Tredje högst skulder i EU

Exempelvis har just problemen med de svenska hushållens höga skulder lyfts tidigare på EU-nivå, och är på mycket höga nivåer jämfört med andra medlemsländer.

Enbart Luxemburg och Danmark har högre lån per invånare.

– Den höga skuldsättningen gör hushållen sårbara vid ränteuppgångar, som vi sett det senaste året, säger Johannes Holmberg som är nationalekonom på Statistiska centralbyrån, SCB, till myndighetens hemsida.

"Är räntekänsliga"

Han tillägger:

– Dessutom är hushållens räntekänslighet större i Sverige än i många andra länder, eftersom svenska hushåll är benägna att välja rörlig ränta i större utsträckning.

Tar nya lån

Fler håller med om att skuldnivåerna är direkt relaterade till de chockhöjda räntorna, som tidigare legat på en relativt låg nivå.

Många har behövt ta nya lån på sin bostad för att exempelvis köpa bil eller renovera.

– Under hela 2000-talet har skuldsättningen av hushållen ökat dramatiskt, men samtidigt har man använt allt mindre del av sin inkomst till bostadsräntor, säger fastighetsekonomen Tommy Bergquist, verksam vid Karlstad universitet, till SVT.

LÄS MER: Storbankens besked – då sänks räntan

Foto: M. König

Text: Redaktionen

“Kan tvingas avsluta kriget” – bomb i rysk tv

2026 03 31

Tonläget har skiftat i rysk tv.

Rysslands fullskaliga anfallskrig är nu inne på sitt femte år.

Sedan årsskiftet har Ukraina gjort framsteg på fronten – och skickar samtidigt drönare mot rysk energiinfrastruktur över hela landet.

Nu säger en militäranalytiker att Ryssland kan tvingas avsluta kriget, rapporterar TV2.

Bomb i rysk tv

Den ryska militäranalytikern Konstantin Sivkov säger i en intervju i rysk tv att den västliga ekonomiska kapaciteten och stödet just nu ger Ukraina ett avgörande övertag.

Enligt Sivkov blir den ekonomiska skillnaden militärt tydlig då de ”väststödda” ukrainska drönarattackerna nu involverar hundratals drönare.

“Kan tvingas avsluta”

Han varnar för att attackerna bara kommer att öka och att Ryssland inte kan producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att matcha dem, vilket gör landet ”dömt till nederlag” och tvunget att avsluta kriget.

För Sivkov kan Ryssland avsluta kriget på två sätt: antingen genom en ”skamfull fred, som väst insisterar på”, eller genom att besegra Ukraina genom en ”strategisk offensiv operation”.

Läs mer: Lagret nästan tömt – guldläge för Iran

Senaste nytt

Samtidigt kommer uppgifter om oro i ryska kretsar.

– Ukrainas operativa och strategiska förmåga att åsamka Ryssland allt högre kostnader skapar en växande oro inom det ryska ultranationalistiska informationsutrymmet, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Börjar erkänna”

ISW fortsätter.

– Röster inom det ryska krigsvänliga informationsutrymmet börjar nu erkänna Ukrainas framgångar vid fronten, deras BAI-kampanj (flygbekämpning av mål bakom frontlinjen) på medeldistans och deras anpassningar av drönarkrigföringen, uppger tankesmedjan.

– En framstående rysk ultranationalistisk militärbloggare beklagade sig den 26 mars över att ryska styrkor kommer att vara oförmögna att vända en ogynnsam situation på slagfältet under de kommande månaderna, samt att ”ganska framgångsrika” ukrainska motanfall har avbrutit Rysslands möjligheter att fortsätta med offensiva insatser under 2026.

Läs mer: Putin fast i ”återvändsgränd”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen