Det varnar Handelsbanken för i sin nya konjunkturrapport.

Banken räknar med att många centralbanker fortsätter höja räntorna ytterligare i år.

– Den globala inflationen är seglivad samtidigt som det råder en fortsatt betydande osäkerhet kring det geopolitiska läget till följd av Rysslands krig mot Ukraina, står det i analysen.

Handelsbanken förutspår en långsam nedgång av inflationen.  

Den som hoppas på att Riksbanken kommer att sänka räntan i närtid kommer att bli besviken.

Riksbankens första räntesänkning kan komma om ungefär ett år, enligt Handelsbankens analys.

– Vi räknar med en sista höjning i juni till 3,75 procent, säger Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom.

Återhämtningen dröjer

En hög inflation och snabbt stigande räntor har urholkat de svenska hushållens köpkraft.

– Reallönerna fortsätter pressas av hög inflation samtidigt som Riksbankens räntehöjningar driver upp boräntorna i en snabb takt de kommande månaderna. Överskottet i budgeten efter normala levnadskostnader har mer än halverats för många hushåll, framhåller Handelsbankens sin analys.

Det ekonomiska läget slår hårt mot svenska familjer. Enligt Handelsbankens beräkningar sparar en svensk familj 108 000 kronor mindre per år.

– Efter normala levnadskostnader har en familj enligt vårt räkneexempel kvar 9 000 kronor mindre per månad. Det betyder alltså mindre pengar till sparande och konsumtion, förklarar Christina Nyman.

Då vänder det

Men det kommer att bli bättre.

Om drygt ett år förväntas lågkonjunkturen vända, enligt Handelsbanken.

– Först under andra halvan av 2024 börjar konjunkturen att förbättras i takt med att hushållens reala disponibla inkomst åter stiger. Efter det senaste årets höga företagsvinster väntas vinstmarginalerna pressas av att bland annat arbetsgivarna släpper igenom lite högre löneökningar än normalt även efter detta tvååriga avtal, skriver banken.

Men reallönerna väntas fortfarande släpa efter.

– Framöver räknar vi med att reallönen kommer återhämta sig, men endast långsamt och inte till fullo, säger Christina Nyman.

Foto: Svenska Handelsbanken

Text: Redaktionen

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige