Internationell kritik mot Sverige

2023 01 12

Sverige får skarp kritik för hur man närmar sig Turkiet i förhandlingarna om att gå med i Nato.

Kritiken kommer från den internationella människorättsorganisationen Human Rights Watch och dess chef Tirana Hassan.

– Om Sverige är beredda att blunda för Turkiets kränkningar av mänskliga rättigheter, för sin egen politiska vinning, är det en av de mest oroväckande trender vi sett de senaste åren, säger hon i en intervju med Sveriges Radio Ekot.

Även USA:s samarbete med Saudiarabien kritiseras, liksom flera EU-länders vapenexport till Egypten.

"Räcker inte"

Tirana Hassan poängterar att det är problematiskt att ett demokratiskt land som Sverige väljer att samarbeta med länder som Turkiet, som enligt organisationens årsrapport poängterar bland annat bristande yttrande- och pressfrihet i landet.

Man ifrågasätter även att Turkiets rättssäkerhet och förbud mot demonstrationer.

– Om Sverige vill behålla sitt anseende internationellt räcker det inte att bli bedömd för hur mänskliga rättigheter respekteras inom landet, utan även för vilka länder Sverige väljer att göra affärer med, säger Tirana Hassan till SR.

Svenska folket vill inte vika sig

Förra veckan kunde en mätning från DN/Ipsos visa att det finns ett starkt stöd hos svenska medborgare för att Sverige inte ska vika sig för Turkiets krav.

Hela 79 procent svarade att Sverige bör stå upp för svenska lagar och våra principer som rättsstat gentemot Turkiet, även om det försenar ett medlemskap i Nato.

Blott tio procent ansåg att Sverige bör försöka komma med i Nato så snabbt som möjligt även om det innebär ett kompromissande med svenska lagar.

– Det finns en stark uppfattning i befolkningen om att vi ska stå upp för våra rättsprinciper, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Kristersson: Vill inte uppfylla alla krav

Nyligen uttalade sig statsminister Ulf Kristersson (M) om att Sverige varken kan eller vill uppfylla alla krav som Turkiet ställer.

– Då och då nämner Turkiet individer som de vill se utlämnade ur Sverige. Då har jag sagt att de frågorna sköts inom svensk lag. Svenska medborgare kommer aldrig att lämnas ut till ett annat land överhuvudtaget, sade Kristersson i söndags.

Slog tillbaka

Uttalandet fick Turkiet att slå tillbaka.

–  Turkiet har krävt saker som är i linje med det multilaterala avtalet med Sverige och Finland. Det är nu Sveriges och Finlands uppgift att uppfylla sina åtaganden, sade Ahmet Berat Conkar, som beskrivs som ett toppnamn i Erdoğans Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP, till Aftonbladet igår.

LÄS MER: Kritik av regeringens hantering av Turkiet

LÄS MER: Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen