Internationell kritik mot Sverige

2023 01 12

Sverige får skarp kritik för hur man närmar sig Turkiet i förhandlingarna om att gå med i Nato.

Kritiken kommer från den internationella människorättsorganisationen Human Rights Watch och dess chef Tirana Hassan.

– Om Sverige är beredda att blunda för Turkiets kränkningar av mänskliga rättigheter, för sin egen politiska vinning, är det en av de mest oroväckande trender vi sett de senaste åren, säger hon i en intervju med Sveriges Radio Ekot.

Även USA:s samarbete med Saudiarabien kritiseras, liksom flera EU-länders vapenexport till Egypten.

"Räcker inte"

Tirana Hassan poängterar att det är problematiskt att ett demokratiskt land som Sverige väljer att samarbeta med länder som Turkiet, som enligt organisationens årsrapport poängterar bland annat bristande yttrande- och pressfrihet i landet.

Man ifrågasätter även att Turkiets rättssäkerhet och förbud mot demonstrationer.

– Om Sverige vill behålla sitt anseende internationellt räcker det inte att bli bedömd för hur mänskliga rättigheter respekteras inom landet, utan även för vilka länder Sverige väljer att göra affärer med, säger Tirana Hassan till SR.

Svenska folket vill inte vika sig

Förra veckan kunde en mätning från DN/Ipsos visa att det finns ett starkt stöd hos svenska medborgare för att Sverige inte ska vika sig för Turkiets krav.

Hela 79 procent svarade att Sverige bör stå upp för svenska lagar och våra principer som rättsstat gentemot Turkiet, även om det försenar ett medlemskap i Nato.

Blott tio procent ansåg att Sverige bör försöka komma med i Nato så snabbt som möjligt även om det innebär ett kompromissande med svenska lagar.

– Det finns en stark uppfattning i befolkningen om att vi ska stå upp för våra rättsprinciper, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Kristersson: Vill inte uppfylla alla krav

Nyligen uttalade sig statsminister Ulf Kristersson (M) om att Sverige varken kan eller vill uppfylla alla krav som Turkiet ställer.

– Då och då nämner Turkiet individer som de vill se utlämnade ur Sverige. Då har jag sagt att de frågorna sköts inom svensk lag. Svenska medborgare kommer aldrig att lämnas ut till ett annat land överhuvudtaget, sade Kristersson i söndags.

Slog tillbaka

Uttalandet fick Turkiet att slå tillbaka.

–  Turkiet har krävt saker som är i linje med det multilaterala avtalet med Sverige och Finland. Det är nu Sveriges och Finlands uppgift att uppfylla sina åtaganden, sade Ahmet Berat Conkar, som beskrivs som ett toppnamn i Erdoğans Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP, till Aftonbladet igår.

LÄS MER: Kritik av regeringens hantering av Turkiet

LÄS MER: Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler. 

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad 

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen