Internationell kritik mot Sverige

2023 01 12

Sverige får skarp kritik för hur man närmar sig Turkiet i förhandlingarna om att gå med i Nato.

Kritiken kommer från den internationella människorättsorganisationen Human Rights Watch och dess chef Tirana Hassan.

– Om Sverige är beredda att blunda för Turkiets kränkningar av mänskliga rättigheter, för sin egen politiska vinning, är det en av de mest oroväckande trender vi sett de senaste åren, säger hon i en intervju med Sveriges Radio Ekot.

Även USA:s samarbete med Saudiarabien kritiseras, liksom flera EU-länders vapenexport till Egypten.

"Räcker inte"

Tirana Hassan poängterar att det är problematiskt att ett demokratiskt land som Sverige väljer att samarbeta med länder som Turkiet, som enligt organisationens årsrapport poängterar bland annat bristande yttrande- och pressfrihet i landet.

Man ifrågasätter även att Turkiets rättssäkerhet och förbud mot demonstrationer.

– Om Sverige vill behålla sitt anseende internationellt räcker det inte att bli bedömd för hur mänskliga rättigheter respekteras inom landet, utan även för vilka länder Sverige väljer att göra affärer med, säger Tirana Hassan till SR.

Svenska folket vill inte vika sig

Förra veckan kunde en mätning från DN/Ipsos visa att det finns ett starkt stöd hos svenska medborgare för att Sverige inte ska vika sig för Turkiets krav.

Hela 79 procent svarade att Sverige bör stå upp för svenska lagar och våra principer som rättsstat gentemot Turkiet, även om det försenar ett medlemskap i Nato.

Blott tio procent ansåg att Sverige bör försöka komma med i Nato så snabbt som möjligt även om det innebär ett kompromissande med svenska lagar.

– Det finns en stark uppfattning i befolkningen om att vi ska stå upp för våra rättsprinciper, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Kristersson: Vill inte uppfylla alla krav

Nyligen uttalade sig statsminister Ulf Kristersson (M) om att Sverige varken kan eller vill uppfylla alla krav som Turkiet ställer.

– Då och då nämner Turkiet individer som de vill se utlämnade ur Sverige. Då har jag sagt att de frågorna sköts inom svensk lag. Svenska medborgare kommer aldrig att lämnas ut till ett annat land överhuvudtaget, sade Kristersson i söndags.

Slog tillbaka

Uttalandet fick Turkiet att slå tillbaka.

–  Turkiet har krävt saker som är i linje med det multilaterala avtalet med Sverige och Finland. Det är nu Sveriges och Finlands uppgift att uppfylla sina åtaganden, sade Ahmet Berat Conkar, som beskrivs som ett toppnamn i Erdoğans Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP, till Aftonbladet igår.

LÄS MER: Kritik av regeringens hantering av Turkiet

LÄS MER: Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen