Internationell kritik mot Sverige

2023 01 12

Sverige får skarp kritik för hur man närmar sig Turkiet i förhandlingarna om att gå med i Nato.

Kritiken kommer från den internationella människorättsorganisationen Human Rights Watch och dess chef Tirana Hassan.

– Om Sverige är beredda att blunda för Turkiets kränkningar av mänskliga rättigheter, för sin egen politiska vinning, är det en av de mest oroväckande trender vi sett de senaste åren, säger hon i en intervju med Sveriges Radio Ekot.

Även USA:s samarbete med Saudiarabien kritiseras, liksom flera EU-länders vapenexport till Egypten.

"Räcker inte"

Tirana Hassan poängterar att det är problematiskt att ett demokratiskt land som Sverige väljer att samarbeta med länder som Turkiet, som enligt organisationens årsrapport poängterar bland annat bristande yttrande- och pressfrihet i landet.

Man ifrågasätter även att Turkiets rättssäkerhet och förbud mot demonstrationer.

– Om Sverige vill behålla sitt anseende internationellt räcker det inte att bli bedömd för hur mänskliga rättigheter respekteras inom landet, utan även för vilka länder Sverige väljer att göra affärer med, säger Tirana Hassan till SR.

Svenska folket vill inte vika sig

Förra veckan kunde en mätning från DN/Ipsos visa att det finns ett starkt stöd hos svenska medborgare för att Sverige inte ska vika sig för Turkiets krav.

Hela 79 procent svarade att Sverige bör stå upp för svenska lagar och våra principer som rättsstat gentemot Turkiet, även om det försenar ett medlemskap i Nato.

Blott tio procent ansåg att Sverige bör försöka komma med i Nato så snabbt som möjligt även om det innebär ett kompromissande med svenska lagar.

– Det finns en stark uppfattning i befolkningen om att vi ska stå upp för våra rättsprinciper, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Kristersson: Vill inte uppfylla alla krav

Nyligen uttalade sig statsminister Ulf Kristersson (M) om att Sverige varken kan eller vill uppfylla alla krav som Turkiet ställer.

– Då och då nämner Turkiet individer som de vill se utlämnade ur Sverige. Då har jag sagt att de frågorna sköts inom svensk lag. Svenska medborgare kommer aldrig att lämnas ut till ett annat land överhuvudtaget, sade Kristersson i söndags.

Slog tillbaka

Uttalandet fick Turkiet att slå tillbaka.

– Turkiet har krävt saker som är i linje med det multilaterala avtalet med Sverige och Finland. Det är nu Sveriges och Finlands uppgift att uppfylla sina åtaganden, sade Ahmet Berat Conkar, som beskrivs som ett toppnamn i Erdoğans Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP, till Aftonbladet igår.

LÄS MER: Kritik av regeringens hantering av Turkiet

LÄS MER: Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen