Internationell kritik mot Sverige

2023 01 12

Sverige får skarp kritik för hur man närmar sig Turkiet i förhandlingarna om att gå med i Nato.

Kritiken kommer från den internationella människorättsorganisationen Human Rights Watch och dess chef Tirana Hassan.

– Om Sverige är beredda att blunda för Turkiets kränkningar av mänskliga rättigheter, för sin egen politiska vinning, är det en av de mest oroväckande trender vi sett de senaste åren, säger hon i en intervju med Sveriges Radio Ekot.

Även USA:s samarbete med Saudiarabien kritiseras, liksom flera EU-länders vapenexport till Egypten.

"Räcker inte"

Tirana Hassan poängterar att det är problematiskt att ett demokratiskt land som Sverige väljer att samarbeta med länder som Turkiet, som enligt organisationens årsrapport poängterar bland annat bristande yttrande- och pressfrihet i landet.

Man ifrågasätter även att Turkiets rättssäkerhet och förbud mot demonstrationer.

– Om Sverige vill behålla sitt anseende internationellt räcker det inte att bli bedömd för hur mänskliga rättigheter respekteras inom landet, utan även för vilka länder Sverige väljer att göra affärer med, säger Tirana Hassan till SR.

Svenska folket vill inte vika sig

Förra veckan kunde en mätning från DN/Ipsos visa att det finns ett starkt stöd hos svenska medborgare för att Sverige inte ska vika sig för Turkiets krav.

Hela 79 procent svarade att Sverige bör stå upp för svenska lagar och våra principer som rättsstat gentemot Turkiet, även om det försenar ett medlemskap i Nato.

Blott tio procent ansåg att Sverige bör försöka komma med i Nato så snabbt som möjligt även om det innebär ett kompromissande med svenska lagar.

– Det finns en stark uppfattning i befolkningen om att vi ska stå upp för våra rättsprinciper, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Kristersson: Vill inte uppfylla alla krav

Nyligen uttalade sig statsminister Ulf Kristersson (M) om att Sverige varken kan eller vill uppfylla alla krav som Turkiet ställer.

– Då och då nämner Turkiet individer som de vill se utlämnade ur Sverige. Då har jag sagt att de frågorna sköts inom svensk lag. Svenska medborgare kommer aldrig att lämnas ut till ett annat land överhuvudtaget, sade Kristersson i söndags.

Slog tillbaka

Uttalandet fick Turkiet att slå tillbaka.

–  Turkiet har krävt saker som är i linje med det multilaterala avtalet med Sverige och Finland. Det är nu Sveriges och Finlands uppgift att uppfylla sina åtaganden, sade Ahmet Berat Conkar, som beskrivs som ett toppnamn i Erdoğans Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP, till Aftonbladet igår.

LÄS MER: Kritik av regeringens hantering av Turkiet

LÄS MER: Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


Moskva brinner

2026 08 16

Drönare har slagit ner i Moskva oblast.

Tidigt på söndagsmorgonen har bilder och filmklipp börjat cirkulera på en kraftig brand i Moskva oblast.

Flera måltavlor har attackerats.

Bland annat har ett lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries fått besök av ukrainska drönare, rapporterar Kyiv Independent.

Moskva brinner

Ukrainska styrkor har attackerat Wildberries-lagret samt städer över hela Moskva oblast i en omfattande nattlig attack.

En kraftig brand har brutit ut i lagret belägen i byn Koledino nära staden Moskva.

Stora lågor och rökmoln som stiger mot himlen syns på bilder och filmklipp som cirkulerar på sociala medier.

Inte bara Wildberries

Men det är inte bara Wildberries som har attackerats under natten.

– I staden Domodedovo sattes produktions- och logistikkomplexet Severnoye Domodedovo i brand i samband med attacken.

Rapporter om nedslag av ukrainska drönare kommer också från staden Chekhov, men där är det för närvarande oklart vad som har träffats.

Läs mer: Drönare vid turistresort

Ännu en smäll

Sedan mitten av juli har Ukrainas styrkor träffat åtminstone 24 lager tillhörande e-handelsjätten, rapporterar United24Media.

Ukraina ser företaget som ett legitimt militärt mål i och med att Wildberries säljer olika typer av militära produkter, däribland drönare och militärkläder.

Omkring en tredjedel av Wildberries lagerkapacitet har slagits ut i samband med attackerna. 

Därför Wildberries

Anledningen till attackerna mot Wildberries är att ställa till det för den ryska militären och ekonomin.

Det berättar Serhij Kuzan, ordförande för Ukrainas centrum för säkerhet och samarbete.

– Det huvudsakliga syftet med att slå till mot Wildberries lagerlokaler är att störa den ryska logistiken samt försörjningen av produkter med dubbla användningsområden, kritisk elektronik, sanktionsbelagda varor och liknande till den ryska armén och ryska vapentillverkare, säger Kuzan till BBC.

Läs mer: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: Exilenova+ / Sociala medier

Text: Redaktionen


15 augusti 2026

UPPGIFTER: Putin fruktar kollaps

2026 08 15

Putin är fokuserad på en avgörande fråga, men är rädd att orsaka en kollaps.

Vladimir Putin måste fatta beslut i en stor fråga som kan få avgörande betydelse för Ukrainakriget.

Men i Kreml råder fortfarande stora tvivel.

Den ryske diktatorn fruktar att ett impopulärt beslut kan få enorma konsekvenser för Ryssland.

”Betydande risker för regeringen”

Det har rapporterats att Ryssland förbereder en ny mobiliseringsvåg för att täcka upp för stora förluster på slagfältet.

Men för närvarande finns det inga tecken på att Putin har godkänt en ny mobiliseringsvåg, rapporterar Kyiv Post.

Ryssland tycks fördröja och skjuta upp beslutet och ta till andra lösningar istället.

Anledningen uppges vara att man fruktar en stor samhällskris i samband med en ny mobilisering.

Om mobiliseringen leder till stort missnöje, protester, social oro och ekonomiska problem så riskerar den redan försvagade regimen att kollapsa.

– Internationella analytiker menar att en storskalig mobilisering innebär betydande risker för den ryska regeringen, rapporterar tidningen.

Kreml fruktar ett stort missnöje bland allmänheten. Det uppstod redan vid den första mobiliseringen i september 2022, men den här gången riskerar det att bli värre, eftersom Ryssland även har fått en rad andra problem till följd av kriget.

LÄS OCKSÅ: Drönare vid turistresort

”Moskva söker alternativa metoder”

Samtidigt fruktar Putin också att ekonomin kan påverkas negativt av en ny mobiliseringsvåg, bland annat genom att Ryssland skulle förlora arbetskraft.

Kreml fördröjer därför beslutet om mobilisering och försöker klara behoven på slagfältet på andra sätt istället.

– Moskva söker alternativa metoder för att stärka sina styrkor utan att behöva använda inhemsk värnplikt, enligt tidningen.

Bland annat uppges mellan 30 000 och 50 000 soldater från Nordkorea ha utplacerats i Ryssland.

– Analytiker anger att denna utplacering är avsedd att ge Kreml ytterligare personal och fördröja behovet av en andra mobiliseringsvåg, enligt tidningen.

Moskva förlitar sig också på ekonomiska incitament för att rekrytera flera soldater, vilket dock har blivit allt svårare.

Frågan om mobilisering är alltså ett stort dilemma för Putin, som ännu inte tycks ha fattat något beslut. Samtidigt fortsätter Ryssland att göra stora förluster på slagfältet i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen