ICA och Coop uttalar sig efter nya matprisbeskedet

2023 03 22

Lidl gick ikväll ut med att man sänker priset på hundratals varor.

Beskedet slog ned som en bomb mitt under den intensiva debatten kring de svenska livsmedelspriserna, som skenade över 20 procent i februari enligt Statistiska centralbyråns Konsumentprisindex.

Nu uttalar sig även regeringen om Lidls val att sänka priserna rejält.

– Mycket bra att Lidl går före med att sänka och frysa sina priser på över hundra varor, framhåller finansminister Elisabeth Svantesson (M) på Twitter.

Uppmanar andra butiker

Efter Lidls besked uppmanar nu regeringen andra matbutiker att göra samma sak.

– Jag hoppas att de stora matjättarna följer deras exempel och på så sätt underlättar vardagen för alla de hushåll som nu kämpar med höga priser, fortsätter finansministern.

Priserna som Lidl sänker påverkar bland annat kaffe, mjölk och köttartiklar.

Företaget lovar dessutom att fler varor läggs till bland prissänkningarna inom kort.

– Vi kommer fortsatt att erbjuda starka kampanjer, men vi har nu, i nära samarbete med våra leverantörer, kommit överens om att sätta nya lägre priser på över hundra varor i alla våra butiker i Sverige, säger Jakob Josefsson, Sverigechef på Lidl, i ett pressmeddelande.

Ica och Coop svarar

Efter kvällens besked har även Ica och Coop uttalat sig.

Och matjättarna är rejält pressade.

– I och med att vetepriserna och mejeripriserna går ner så tror jag att det i början på kvartal 2 borde vända nedåt, säger Icas vd Nina Jönsson till SVT.

Hon tillägger dock:

– Jag kan inte ge några löften, men jag kan ge prognoser. 

Även Coop tror att prissänkningar kan vara på gång inom kort.

– Vi justerar våra priser när vi får justeringar från leverantörerna. Vi ser flera råvaror som är på väg ner och förväntar oss prissänkningar från leverantörerna. Vår bedömning är att vi kommer att se sänkta priser inom vissa kategorier framöver, säger Marcus Björling, pressekreterare på Coop, till samma tv-kanal.

Hårt pressade

Igår rapporterades att de tre matjättarna Axfood, Ica och Coop haft enskilda möten med just Elisabeth Svantesson.

Beskedet var då att handlarna inte höjer priset mer än nödvändigt.

– Det är viktigt att titta på helheten, det här är en komplex kedja, sade till exempel Coops vd Marie Mygren till SVT och pekade på ökade leveranskostnader som den bidragande orsaken till de stigande matpriserna.

Tidigare har livsmedelsbranschen slagit larm om att man är hårt pressade och att mathandeln till och med går back.

"Orimligt"

Elisabeth Svantesson markerade samtidigt tydligt inför en samlad presskår att det inte är acceptabelt att priserna ökar så mycket.

– Jag tycker fortfarande att det är orimligt att svenska matkassar kostar så mycket mer än i länder runt om, sade finansministern och tillade:

– Det finns mer att göra för att pressa priserna.

Inget pristak

Tidigare i mars krävde Vänsterpartiet att ett pristak ska införas på flera varor.

Det förslaget har emellertid slagits undan av regeringen som menar att politiker inte ska blanda sig i prissättning.

– Att sätta ett pristak och kanske reglera det i lag är en riktigt dålig idé som inte kommer fungera i Sverige och som inte fungerat på andra ställen, sade Elisabeth Svantesson till Sveriges Radio Ekot.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


86 000 svenskar får pengar på kontot

2024 05 28

För drygt tre år sedan föll domarna mot pensionsbolaget Allras grundare Alexander Ernstberger och tre andra Allra-profiler i Svea hovrätt. 

De dömdes till mångåriga fängelsestraff för mutbrott och för att ha berikat sig på bekostnad av pensionssparare.

Samtidigt tilldömdes Pensionsmyndigheten ett stort belopp i skadestånd. Pengarna ska fördelas till kunder som drabbades i Allra-härvan.

Nu meddelar Pensionsmyndigheten att man påbörjar den första inbetalningen – 95 miljoner ska fördelas på 86 400 sparare.

De som får in pengar på kontot tillhör tidigare sparare som hade hela eller delar av sitt premiepensionskapital i fonder med kopplingar till Allra under 2012.

– Det här är en milstolpe för oss på Pensionsmyndigheten att vi lyckas med vad vi hela tiden har förmedlat: att vi ska hitta, ta tillbaka och betala in pengar som sparare förlorade i samband med Allra.

– Jag är glad för de sparare som nu börjar få ekonomisk upprättelse, säger Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Flaggar för fler inbetalningar

Beloppet på 95 miljoner kronor är lägre än skadeståndet vilket kan innebära ytterligare inbetalningar till pensionssparare i framtiden.

– Inbetalningen innebär ett delmål i vårt arbete med att se till så att de som drabbades av Allra-härvan ska få ersättning för varje krona de har lidit skada. Pensionsmyndighetens arbete med detta är uthålligt, envist och metodiskt, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson.

Så fungerar inbetalningarna

- Pengarna betalas in automatiskt till de drabbades premiepensionskonton och man behöver inte göra något för att få pengarna.

- Inbetalningens storlek beror på olika faktorer som exempelvis när och hur länge man haft innehav i någon eller några av de aktuella fonderna och storleken på innehavet.

- Inbetalningen väntas nå berörda personers konton den 28 maj och syns som ”korrigering” om man loggar in på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se. De som får en inbetalning på minst 50 kronor informeras också via brev.

Så fördelas pengarna

- 86 400 sparare berörs av inbetalningen.

- 36 251 personer får upp till 1 000 kronor

- 43 592 personer får mellan 1 000 och 2 000 kronor

- 6 414 personer får mellan 2 000 och 3 000 kronor

- 144 personer får över 3 000 kronor

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto Windows

Text: Redaktionen


Nya regler för bensin och diesel – bilister riskerar chockbesked

2024 05 28

Om ett och ett halvt år börjar nya drivmedelsregler gälla i Sverige.

Det handlar om ett nytt handelssystem inom EU som kallas för ETS 2 och som innefattar utvidgade villkor för handel med utsläpp, bland annat drivmedel till bilar.

Regeringen och SD klubbade formellt igenom EU-direktivet, som kommer att höja priset på bensin- och diesel, tidigare i maj.

Den första prognosen talar om en höjning på 1,5 kronor per liter.

Men det kan bli betydligt mer. Bland annat pekar ett tyskt forskningsinstitut på att att höjningen snarare landar på sex kronor litern – fyra gånger så mycket som den beräknade höjningen.

Och nu vädjar branschorganisationen Drivkraft Sverige till regeringen om att kompensera landets bilister, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Går inte sänka mer"

Enligt partierna i Tidöavtalet ska också bilister kompenseras. Det är dock inte klart hur det ska ske. Lägre skatt på bränsle eller att ta från EU:s sociala klimatfond har nämnts som förslag.

Men enligt Drivkraft Sverige ligger Sverige redan nära EU:s miniminivå för bränsleskatterna.

– De går inte att sänka mycket mer. Då får regeringen kompensera för de högre bensin- och dieselpriserna på något annat sätt, säger Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, till SvD.

Elektrifieringen går för långsamt

Den plötsliga prisökningen förklaras med att elektrifieringen går för långsamt. Bilbranschen har större behov av att samla på sig utsläppsrätter än vad som förväntades. Det driver upp priset för kunderna.

Och Drivkraft Sverige är inte den enda aktören som flaggat för en chockhöjning på bensin och diesel i framtiden.

I mars menade konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige att bilister riskerar en “kalldusch” när det nya handelssystemet träder i kraft.

Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, sade Caroline Drabe, vd för M Sverige vid tillfället.

Beslutet redan fattat

Det nya utsläppshandelssytemet innebär avgifter ovanpå bränslepriserna för bilister och åkerier men även inom bostäder och andra sektorer.

Pengarna ska öronmärkas till en större klimatfond i EU.

Både regeringen och Naturvårdsverket har bekräftat ramarna för den nya förändringen.

– Redan från 1 januari 2025 ska utsläppen övervakas och rapporteras, framhåller Naturvårdsverket och tillägger.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen