Ica förklarar sig – därför dröjer prissänkningen

2023 03 29

Ica har aviserat matprissänkningar på 300 varor.

Men det är först 11 april, dagen efter annandag påsk, som förändringen slår igenom.

Det vill säga efter en högtid som mängder med hushåll firar med stora middagar och ännu mer godis.

Nu går Eric Lundberg, vd för Ica Sverige, ut och förklarar varför sänkningarna dröjer.

– Prissänkningen är resultatet av förhandlingar med våra leverantörer och sådana förhandlingar tar tid. Dessutom behöver butikerna tid att förbereda sig, det är ju där prissänkningarna sker, framhåller Ica-chefen i ett mejl till Dagens Nyheter.

Varierar kampanjer unde rpåsken

En annan förklaring är att Ica-butikerna varierar sina erbjudande under påskhelgen.

I år är inget undantag, menar Eric Lundberg.

– Högtider är kampanjintensiva perioder och jag är övertygad att landets alla Ica-butiker även satsar på bra och prisvärda erbjudanden för just sina kunder inför påsken, uttrycker han.

Dramatisk vecka

Det har varit en dramatisk vecka för landets stora livsmedelsbutiker.

Först ut med att sänka priserna var Lidl, vars förändringar trädde i kraft i måndags.

Även Coop sänker sina priser med start imorgon, torsdag. Samtliga före den stora påskhelgen.

– Med sänkningen vill Coop stötta sina medlemmar, som fått allt högre kostnader under den senaste tiden, framhöll matkedjan i ett pressmeddelande.

För tidigt att ropa hej

Samtidigt har det gått ut en varning gällande alla varor som nu påstås gå ned i pris.

Ulf Mazur, vd på Matpriskollen, manar till fortsatt vaksamhet. Det återstår att se hur mycket billigare matkassen verkligen blir.

– Med Coop är det svårt att säga vad resultatet blir, eftersom priserna på frukt och grönt ändras två gånger i veckan. Icas prissänkning blir intressant att följa. Vi får se hur det blir när det genomförs ute i butikerna, jag hoppas de skyltar upp sänkningarna ordentligt, sade han till Aftonbladet i veckan.

Liknar en PR-kupp

Emma Hernell, vd för konsultföretaget HUI som ägs av branschorganisationen Svensk Handel, har uppmärksammat att matjättarnas prissänkningar liknar en PR-kupp.

– Hundra matvaror i en butik med kanske 10 000 artiklar är inte jättemycket. Det är kampanjmässigt och kanske inte ger en reell effekt, säger hon till Svenska Dagbladet.

Hon förklarar att det är viktigt att följa vilka varor som får sänkt pris. Om priset sänks på varor som många köper, så kommer det i slutändan att få stor betydelse för slutkonsumenten.

– Det finns sådana varor inom många kategorier, säger Emma Hernell.

LÄS MER: Priskriget – nya uppgifter om framtida prisökningar

LÄS MER: Nu kommer besked från Willys om matpriserna

Foto: ICA Reklam

Text: Redaktionen


Sjukt påstående från Ryssland: Fruktar kärnvapenattack

2024 05 29

Den ryska invasionen av Ukraina har pågått i över två års tid.

Under krigets gång har den ryska regimen upprepade gånger hotat med kärnvapen.

På tisdagen kommer ett nytt kärnvapenutspel från den ryska eliten.

Men den här gången rör det sig inte om ett kärnvapenhot mot väst och Ukraina, utan om en varning till den egna befolkningen.

General Vladimir Kulishov, en högt uppsatt underrättelsechef inom den ryska säkerhetstjänsten FSB, hävdar att Natoländer förbereder en kärnvapenattack mot Ryssland. 

– Natos underrättelseverksamhet ökar nära den ryska gränsen.

– Scenarier för att genomföra fientligheter mot Ryska federationen håller på att utarbetas, inklusive kärnvapenangrepp på vårt territorium, säger han till den statliga nyhetsbyrån RIA Novosti.

Vladimir Kulishov presenterar inga bevis för sitt påstående.

Osannolikt

Det är osannolikt att Nato skulle angripa Ryssland med kärnvapen.

Försvarsalliansen har aldrig använt massförstörelsevapen och i ett tilläggsdokument från 2012 i alliansens kärnvapendoktrin slås det fast att Nato inte ska använda kärnvapen mot ett land som hotar med att använda kärnvapen.

Det är även högst osannolikt att Nato skulle svara med kärnvapen om Ryssland skulle invadera en Natomedlem.

– Det är inte så många som tror att Nato skulle sätta in kärnvapen för att försvara exempelvis en mindre del av ett enskilt baltiskt lands territorium, på grund av risken för eskalering.

– Då måste uppgiften att skydda eller ta tillbaka territorier ytterst lösas med konventionella styrkor, framhöll  Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, till SvD när frågan diskuterades i april 2022.

Så svarar Nato om Ryssland använder kärnvapen

Enligt källor till Financial Times kommer Nato inte heller att svara med kärnvapen om Ryssland genomför en kärnvapenattack i Ukraina. 

Försvarsalliansen beräknas svara med konventionell krigsföring mot militära mål i Ryssland och ryskockuperade områden i Ukraina. Nato skulle exempelvis kunna sänka den ryska Svarta havsflottan med konventionella medel.

Aggressiv retorik från Ryssland

Under invasionen av Ukraina har Ryssland använt sig av en alltmer aggressiv kärnvapenretorik.

I början av maj meddelade landet man kommer genomföra militärövningar med taktiska kärnvapen.

Det ryska försvarsdepartementet har uppgett att kärnvapenövningarna är ett svar på ”provocerande uttalanden och hot från vissa västerländska tjänstemän mot Ryska federationen”.

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen


86 000 svenskar får pengar på kontot

2024 05 28

För drygt tre år sedan föll domarna mot pensionsbolaget Allras grundare Alexander Ernstberger och tre andra Allra-profiler i Svea hovrätt. 

De dömdes till mångåriga fängelsestraff för mutbrott och för att ha berikat sig på bekostnad av pensionssparare.

Samtidigt tilldömdes Pensionsmyndigheten ett stort belopp i skadestånd. Pengarna ska fördelas till kunder som drabbades i Allra-härvan.

Nu meddelar Pensionsmyndigheten att man påbörjar den första inbetalningen – 95 miljoner ska fördelas på 86 400 sparare.

De som får in pengar på kontot tillhör tidigare sparare som hade hela eller delar av sitt premiepensionskapital i fonder med kopplingar till Allra under 2012.

– Det här är en milstolpe för oss på Pensionsmyndigheten att vi lyckas med vad vi hela tiden har förmedlat: att vi ska hitta, ta tillbaka och betala in pengar som sparare förlorade i samband med Allra.

– Jag är glad för de sparare som nu börjar få ekonomisk upprättelse, säger Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Flaggar för fler inbetalningar

Beloppet på 95 miljoner kronor är lägre än skadeståndet vilket kan innebära ytterligare inbetalningar till pensionssparare i framtiden.

– Inbetalningen innebär ett delmål i vårt arbete med att se till så att de som drabbades av Allra-härvan ska få ersättning för varje krona de har lidit skada. Pensionsmyndighetens arbete med detta är uthålligt, envist och metodiskt, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson.

Så fungerar inbetalningarna

- Pengarna betalas in automatiskt till de drabbades premiepensionskonton och man behöver inte göra något för att få pengarna.

- Inbetalningens storlek beror på olika faktorer som exempelvis när och hur länge man haft innehav i någon eller några av de aktuella fonderna och storleken på innehavet.

- Inbetalningen väntas nå berörda personers konton den 28 maj och syns som ”korrigering” om man loggar in på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se. De som får en inbetalning på minst 50 kronor informeras också via brev.

Så fördelas pengarna

- 86 400 sparare berörs av inbetalningen.

- 36 251 personer får upp till 1 000 kronor

- 43 592 personer får mellan 1 000 och 2 000 kronor

- 6 414 personer får mellan 2 000 och 3 000 kronor

- 144 personer får över 3 000 kronor

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto Windows

Text: Redaktionen