PRISKRIGET: Nya uppgifter om framtida prisökningar

2023 03 29

Flera stora matkedjor har valt att sänka priset på ett antal varor.

Efter att Lidl meddelat att de skulle sänka och frysa priserna på över 100 varor valde matjättarna Ica som Coop att agera.

Även Willys, som tillhör den tredje matjätten Axfood, har konstaterat att man sänkt priserna på utvalda varor.

”Priskriget” sätter press på butikerna.

Konsumenter som oroar sig över ytterligare prisökningar kan därmed vara lugna.

Det betonar Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.

Hon menar att det vore ohållbart för butikerna att genomföra ytterligare prishöjningar.

– Just nu kämpar alla för att konkurrera om konsumenternas minskade köpkraft, säger hon till SVT Nyheter.

Ökade producentpriser

Matpriserna har stigit mer för butikerna än för konsumenterna.

Det visar färska siffror från Statistikmyndigheten, SCB.

Livsmedel blev 22,1 procent dyrare i butikerna mellan februari i fjol och februari i år.

För butikerna ökade inköpspriset med 22,3 procent under samma period.

Sedan 2020 har priserna på livsmedel i butik ökat med 25,5 procent.

– Under samma tid har priserna för livsmedel stigit med 36 procent för butiker och grossister, säger Kristoffer Olsson, prisstatistiker på SCB.

”Visar att det inte stämmer”

Karin Brynell anser att SCB:s nya siffror visar att matbutikerna inte smyghöjt priserna i butik.

– Det har ibland antytts att man har höjt priserna mer än vad som kan motiveras, det här visar att det inte stämmer. Handeln har inte fört över kostnaden på konsumenterna, säger hon till SVT Nyheter.

Om undersökningen

SCB har mätt ITPI, prisindex för inhemsk tillgång, som visar vad svenska butiker och företag betalar när de köper in produkter från producenterna.

Detta till skillnad mot KPI, konsumentprisindex, som mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen i Sverige. Priserna som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar.

– Vi vet inte hur de nya siffrorna kommer att slå men generellt brukar KPI följa efter ITPI med någon månads fördröjning, säger Kristoffer Olsson till SVT.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen