PRISKRIGET: Nya uppgifter om framtida prisökningar

2023 03 29

Flera stora matkedjor har valt att sänka priset på ett antal varor.

Efter att Lidl meddelat att de skulle sänka och frysa priserna på över 100 varor valde matjättarna Ica som Coop att agera.

Även Willys, som tillhör den tredje matjätten Axfood, har konstaterat att man sänkt priserna på utvalda varor.

”Priskriget” sätter press på butikerna.

Konsumenter som oroar sig över ytterligare prisökningar kan därmed vara lugna.

Det betonar Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.

Hon menar att det vore ohållbart för butikerna att genomföra ytterligare prishöjningar.

– Just nu kämpar alla för att konkurrera om konsumenternas minskade köpkraft, säger hon till SVT Nyheter.

Ökade producentpriser

Matpriserna har stigit mer för butikerna än för konsumenterna.

Det visar färska siffror från Statistikmyndigheten, SCB.

Livsmedel blev 22,1 procent dyrare i butikerna mellan februari i fjol och februari i år.

För butikerna ökade inköpspriset med 22,3 procent under samma period.

Sedan 2020 har priserna på livsmedel i butik ökat med 25,5 procent.

– Under samma tid har priserna för livsmedel stigit med 36 procent för butiker och grossister, säger Kristoffer Olsson, prisstatistiker på SCB.

”Visar att det inte stämmer”

Karin Brynell anser att SCB:s nya siffror visar att matbutikerna inte smyghöjt priserna i butik.

– Det har ibland antytts att man har höjt priserna mer än vad som kan motiveras, det här visar att det inte stämmer. Handeln har inte fört över kostnaden på konsumenterna, säger hon till SVT Nyheter.

Om undersökningen

SCB har mätt ITPI, prisindex för inhemsk tillgång, som visar vad svenska butiker och företag betalar när de köper in produkter från producenterna.

Detta till skillnad mot KPI, konsumentprisindex, som mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen i Sverige. Priserna som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar.

– Vi vet inte hur de nya siffrorna kommer att slå men generellt brukar KPI följa efter ITPI med någon månads fördröjning, säger Kristoffer Olsson till SVT.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen