SVERIGE: Smäll för folk med studielån

2022 11 15

CSN-lånet kommer att bli dyrare från och med 2023.

De som betalar tillbaka på sina studielån kommer att behöva räkna med högre ränta efter årsskiftet, rapporterar Sveriges Radio.

Räntan på studielån beräknas höjas med 0,14 procent. Dessutom adderas en påslagsränta för att täcka upp för förluster från personer som inte betalat tillbaka sina skulder.

"Anmärkningsvärt"

Enligt CSN:s egna beräkningar skulle en skuld på 166 000 kronor innebära 88 kronor mer i ränta.

Utöver att att täcka kreditförluster för studielån som inte betalas tillbaka är ett annat syfte att skapa större ekonomiskt utrymme i budgeten för omställningsstudiestödet.

Sveriges förenade studentkårer är inte nöjda med beslutet.

– Vi tycker att det är dåligt, säger Linn Svärd, föreningens ordförande, till SR.

Hon tillägger:

– Vi lever i ett samhälle där den svenska staten ska ge oss möjlighet till utbildning. Vi kan inte vara ett land som låter andra studenter betala för studenter att plugga. Det är kontraproduktivt och anmärkningsvärt.

Ny typ av studielån 2022

Den 1 januari i år införde riksdagen en ny typ av studielån. Man valde då att höja vissa åldersgränser i villkoren.

Förändringen gjorde det möjligt att söka lån till och med det år studenten fyller 60 år, men lånet måste vara färdigbetalat sista dagen det år man fyller 64.

Det innebär att alla som tagit studielån före 2022 och under 2022 eller senare kommer att ha minst två lån, framhåller CSN på sin hemsida.

Genom det nya studielånet är syftet att det ska bli lättare att studera även för de som kommit upp  ålder. 

– Alla som får lån utbetalda från 1 januari 2022 får det nya lånet, informerar myndigheten.

Fakta studielån Sverige

  • Cirka 1,7 miljoner människor i Sverige har studielån.
  • De högsta genomsnittliga studieskulderna har personer som bor i Solna, Stockholm, Lund och Uppsala.
  • Allt fler tar studielån i Sverige och genomsnittsskulden hos låntagarna ökar.
  • Totalt är låntagarna skyldiga svenska staten 241 miljarder kronor den 1 januari 2021.
  • Solnaborna toppar listan över högsta studieskulderna medan Stockholm stad har flest medborgare med studielån.
  • Svenskarna är bra på att betala av sina studielån. Hela 92,5 procent av den totala lånesumman som debiterades 2021 betalades in under året.
  • I kommuner med stora lärosäten finns den högsta andelen personer med studielån, i Lund är andelen 26 procent.
  • Det är även i dessa områden som låntagarna har de högsta genomsnittliga studieskulderna Stockholms län, Uppsala län och Skåne län toppar listan när det gäller länen.

Källa: CSN

LÄS MER: Drastisk höjning av CSN-räntan

Foto: Sioro Photography

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 12

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet. 

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen