SVERIGE: Smäll för folk med studielån

2022 11 15

CSN-lånet kommer att bli dyrare från och med 2023.

De som betalar tillbaka på sina studielån kommer att behöva räkna med högre ränta efter årsskiftet, rapporterar Sveriges Radio.

Räntan på studielån beräknas höjas med 0,14 procent. Dessutom adderas en påslagsränta för att täcka upp för förluster från personer som inte betalat tillbaka sina skulder.

"Anmärkningsvärt"

Enligt CSN:s egna beräkningar skulle en skuld på 166 000 kronor innebära 88 kronor mer i ränta.

Utöver att att täcka kreditförluster för studielån som inte betalas tillbaka är ett annat syfte att skapa större ekonomiskt utrymme i budgeten för omställningsstudiestödet.

Sveriges förenade studentkårer är inte nöjda med beslutet.

– Vi tycker att det är dåligt, säger Linn Svärd, föreningens ordförande, till SR.

Hon tillägger:

– Vi lever i ett samhälle där den svenska staten ska ge oss möjlighet till utbildning. Vi kan inte vara ett land som låter andra studenter betala för studenter att plugga. Det är kontraproduktivt och anmärkningsvärt.

Ny typ av studielån 2022

Den 1 januari i år införde riksdagen en ny typ av studielån. Man valde då att höja vissa åldersgränser i villkoren.

Förändringen gjorde det möjligt att söka lån till och med det år studenten fyller 60 år, men lånet måste vara färdigbetalat sista dagen det år man fyller 64.

– Det innebär att alla som tagit studielån före 2022 och under 2022 eller senare kommer att ha minst två lån, framhåller CSN på sin hemsida.

Genom det nya studielånet är syftet att det ska bli lättare att studera även för de som kommit upp ålder.

– Alla som får lån utbetalda från 1 januari 2022 får det nya lånet, informerar myndigheten.

Fakta studielån Sverige

Cirka 1,7 miljoner människor i Sverige har studielån.
De högsta genomsnittliga studieskulderna har personer som bor i Solna, Stockholm, Lund och Uppsala.
Allt fler tar studielån i Sverige och genomsnittsskulden hos låntagarna ökar.
Totalt är låntagarna skyldiga svenska staten 241 miljarder kronor den 1 januari 2021.
Solnaborna toppar listan över högsta studieskulderna medan Stockholm stad har flest medborgare med studielån.
Svenskarna är bra på att betala av sina studielån. Hela 92,5 procent av den totala lånesumman som debiterades 2021 betalades in under året.
I kommuner med stora lärosäten finns den högsta andelen personer med studielån, i Lund är andelen 26 procent.
Det är även i dessa områden som låntagarna har de högsta genomsnittliga studieskulderna – Stockholms län, Uppsala län och Skåne län toppar listan när det gäller länen.

Källa: CSN

LÄS MER: Drastisk höjning av CSN-räntan

Foto: Sioro Photography

Text: Redaktionen

Hundratusentals svenskar har insjuknat – ökar lavinartat

2025 10 21

Det finns en “dold folksjukdom” i Sverige som kan ha drabbat en miljon svenskar.

Sjukdomen är allvarlig och orsakar skador på kroppen nästan omedelbart.

På bara 15 år har antalet unga vuxna som insjuknat fördubblats.

Det handlar om typ 2-diabetes som ökar kraftigt i Sverige, rapporterar DN. Totalt lever idag 7,5 procent av befolkningen med sjukdomen.

I verkligheten kan dock siffran vara betydligt högre med tanke på mörkertalet. Enligt epidemiologen Sofia Carlsson skulle hela 12 procent kunna vara drabbade.

– För mig låter det tyvärr inte orimligt, säger Marju Orho-Melander, som är professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, i en kommentar till siffran, enligt DN.

Högre risk för hjärtsjukdomar

Att så många kan vara drabbade av typ 2-diabetes utan att veta om det får forskarna att varna för att det handlar om en “dold” folksjukdom.

Sjukdomen är dessutom aggressiv och kan orsaka svåra konsekvenser för hälsan, bland annat njurskador, nervskador och synförlust.

– Ju tidigare man får typ 2-diabetes, desto farligare är det. Man har en högre risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdom och för tidig död, säger Sofia Carlsson till tidningen.

Genetik och socioekonomiska faktorer

Enligt studier på området är sjukdomen dubbelt så vanlig bland personer födda utanför Europa. Forskarna menar att det beror på genetiska faktorer.

Dessutom spelar socioekonomiska faktorer in i risken att drabbas av diabetes typ 2.

– Tyvärr så verkar det finnas en socioekonomisk gradient här, har Mats Martinell, som forskar på diabetes vid Uppsala universitet, tidigare förklarat för SR.

Livsstilsfaktorer som ökar risken för diabetes är vanligare bland grupper som har det sämre ställt socioekonomiskt.

LÄS OCKSÅ: Populär maträtt utreds – kopplad till dödsfall

Stillasittande

Det handlar om bland annat övervikt och stillasittande, vilket är riskfaktorer när det gäller både diabetes och många andra sjukdomar.

– De som har bra socioekonomi klarar sig som med nästan alla sjukdomar bättre för att de har råd och möjlighet att äta god mat och har råd med fritidsaktiviteter och så vidare, medan de som har det lite jobbigare löper större risk att drabbas framöver, säger Mats Martinell till radiokanalen.

Enligt Svenska Diabetesförbundet kan uppskattningsvis 150 000 personer ha sjukdomen utan att veta om det.

LÄS MER: Populära räkor i butiker utreds – kan vara farliga

Foto: M. Dominguez de Gouveia

Text: Redaktionen

“Putins största fiende” redo med soldater – kommer få Kreml att koka

2025 10 21

Storbritannien är Rysslands “fiende nummer ett”.

Det säger den brittiske försvarsministern John Healy i ett uttalande sent på måndagskvällen.

Han ger även besked om att Natolandet är redo att spendera “långt över” 100 miljoner pund på att placera ut trupper i Ukraina.

Men bara på ett villkor.

Det förutsätter att Donald Trump lyckas säkra ett fredsavtal med Ryssland.

– Eftersom president Trump leder arbetet för fred här i Europa är vi redo att leda arbetet för att säkra den på lång sikt, säger John Healy enligt Sky News.

"Ny era"

Försvarsministern varnar i samma veva för “en ny era av hot”.

Han säger att risken för en större konflikt i Europa inte varit så stor sedan andra världskriget. En slutsats som flera andra europeiska ledare delar.

En brittisk fredsbevarande styrka skulle bidra till att säkra Ukrainas luftrum och vatten och utbilda dess trupper om Ryssland går med på att avbryta kriget.

– För våra väpnade styrkor ser jag redan över beredskapsnivåerna och påskyndar finansieringen av miljontals pund för att förbereda oss för en eventuell utplacering i Ukraina, säger John Healy.

Får Kreml att se rött

Storbritannien har tillsammans med Frankrike vid flera tillfällen tidigare lyft diskussionen om att sätta in fredsbevarande styrkor i Ukraina.

Förslaget har fått Kreml att koka.

Rysslands diktator Vladimir Putin har mer eller mindre hotat att utrota de Natoländer som gör verklighet av idén.

– Det har talats om att skicka Natostyrkor till Ukraina. Men vi minns ödet för de som skickade styrkor tidigare. Nu kommer konsekvenserna för interventionisterna att bli mycket mer tragiska, sade Putin i ett tal till Rysslands parlament förra året.

LÄS MER: Allt ska bort – smocka mot Putin nu i veckan

“Legitima mål”

Han upprepade samma budskap så sent som i september i år.

– Om några trupper dyker upp där, särskilt nu under striderna, utgår vi från att de kommer att vara legitima måltavlor, sade Putin enligt The Moscow Times och tillade:

– Om beslut fattas som leder till fred, till långsiktig fred, så ser jag helt enkelt inte poängen med deras närvaro på Ukrainas territorium. För om överenskommelser nås, låt ingen tvivla på att Ryssland kommer att följa dem fullt ut.

LÄS MER: “Jag ska bryta Zelenskyjs ben” – EU-parlamentariker hotar

Foto: President of Russia Office

Text. Redaktionen