JUST NU: Drastisk höjning av CSN-räntan

2022 08 03

Höjda räntor i Sverige påverkar nu även studielånet.

CSN-räntan höjs med 0,64 procentenheter från dagens nollränta, rapporterar SR Ekot.

Det innebär att en person, med en genomsnittlig skuld på närmare 170 000 kronor, kommer att behöva betala 88 kronor mer per månad och 1 000 kronor mer per år.

Större ökning än förväntat

Enligt CSN:s beräkningar hamnar den totala räntan på 0,64 procent. Det är en större ökning än vad myndigheten förutspådde, uppger SR.

Regeringen har tidigare föreslagit att räntan på studielånen ska höjas med 0,5 procentenheter från och med 2023.

Men den årliga justeringen av räntan är även kopplad till statens lånekostnad under de tre senaste åren.

Denna höjning kommer, enligt CSN:s prognos, att stå för 0,14 procentenheter av den totala höjningen.

Den totala CSN-räntan beräknas således landa på 0,64 procent från och med 2023.

Fakta studielån Sverige

  • Cirka 1,7 miljoner människor i Sverige har studielån.
  • De högsta genomsnittliga studieskulderna har personer som bor i Solna, Stockholm, Lund och Uppsala.
  • Allt fler tar studielån i Sverige och genomsnittsskulden hos låntagarna ökar.
  • Totalt är låntagarna skyldiga svenska staten 241 miljarder kronor den 1 januari 2021.
  • Solnaborna toppar listan över högsta studieskulderna medan Stockholm stad har flest medborgare med studielån.
  • Svenskarna är bra på att betala av sina studielån. Hela 92,5 procent av den totala lånesumman som debiterades 2021 betalades in under året.
  • I kommuner med stora lärosäten finns den högsta andelen personer med studielån, i Lund är andelen 26 procent.
  • Det är även i dessa områden som låntagarna har de högsta genomsnittliga studieskulderna - Stockholms län, Uppsala län och Skåne län toppar listan när det gäller länen.
  • Källa: CSN

Foto: C. Erfurt

Text: Redaktionen


OVÄNTAT: Rysk rusning till Norge

2024 06 16

En rysk rusning till Norge har pågått under det senaste året.

Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har det varit svårt för ryssar att resa till Västeuropa och köpa eftertraktade lyxvaror.

Ett undantag har varit Kirkenes i Norge, som ligger precis på gränsen till Ryssland.

Dit har mängder av ryssar rest, och många av dem är ute efter att hamstra en lyxvara som numera är svår att få tag på i Ryssland.

Hamstrar champagne

Det handlar om champagne, rapporterar VG.

Det är en av de mest eftertraktade lyxprodukterna som sedan krigets början inte längre får exporteras från EU till Ryssland.

I stället har många ryssar rest till Kirkenes för att få tag på de eftertraktade dropparna, rapporterar tidningen.

Ingen norsk spritbutik har sålt fler flaskor av exklusiva champagner som Dom Perignon eller Cristal än Vinmonopolet i Kirkenes.

Och det är framför allt ryssar som har handlat.

– Vissa flaskor har sålts lokalt, men det är på grund av gränshandeln vi har som siffrorna är så höga, säger Anne Sonja Andreassen, som är butikschef för Vinmonopolet i Kirkenes, till tidningen.

– Majoriteten är ryska kunder, tillägger hon.

Får inte sälja för dyra varor

En flaska Dom Perignon kostar 2 500 norska kronor, och en flaska Cristal kostar 3 200. Under årets första fyra månader har det totalt sålts 150 stycken av dessa dyra flaskor i Kirkenes.

Man har dock varit tvungna att sluta sälja de dyraste flaskorna, på grund av sanktioner.

– Sanktionerna i Norge gör att vi inte får sälja enskilda föremål för mer än 300 euro. Vi hade lite champagne i butiken när kriget började, men vi har skickat den till en annan butik för att slippa ha den inne, säger Anne Sonja Andreasson.

Gränsen stängd – nedgång i handeln

Gränsen i närheten av Kirkenes har varit den enda öppna gränsen från Europa till Ryssland sedan kriget i Ukraina inleddes.

Sedan några dagar tillbaka har Norge dock skärpt reglerna och stängt gränsen.

– Jag tycker att det är naturligt att vi ser en nedgång i handeln nu, säger Andreassen.

Det finns dock fortfarande undantag, bland annat för ryssar som har familjemedlemmar i Norge eller arbetar där.

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


Värmebesked – kan bli 25 plusgrader

2024 06 17

Efter den senaste tidens regn och rusk kan värmen snart vara tillbaka.

Solen och värmen hade presenterat sig på riktigt mot senvåren, men efter det så har det varit mycket skurar och åska i landet.

Den kommande veckan kommer bli mer av det som har varit.

Regnskurar kommer att ösa ner över landet, men mot mitten av nästa vecka väntas en stabilisering.

På midsommar ser det ut att kunna bli 25 grader varmt på sina håll, rapporterar TV4.

Regn att vänta

SMHI meddelar att söndagen och måndagen inte blir särskilt rolig.

– Vi har ett frontsystem med regn som är på långsam färd norrut över landet samtidigt som det försvagas. Först natt mot måndag når det då lätta, splittrade regnet landets nordligaste delar, framhåller myndigheten.

– Bakom detta frontsystem får södra Sverige en del skurar, tyngdpunkt i de västra landskapen. Samtidigt som det också väntas luckor i molntäcket så skurarna varvas med sol. I de östra landskapen kan det bli glesare mellan molnen med mer sol.

Fortsätter in i veckan

I början av nästa vecka blir det mer av detsamma.

– På måndag lämnar det sista av helgens regn norra Norrland, men det är fortsatt ostadigt väderläge som präglar landet, fortsätter SMHI.

– Flera stråk med skurar väntas passera över Götaland, Svealand och södra Norrland. I samband med detta kan även åska förekomma. Men mellan stråken kan en del sol varvas visa sig.

Vädret stabiliseras

Midsommar väntas dock bli en varm och solig tillställning, och på flera håll i de södra delarna av landet kan det bli 25 grader varmt.

– Från torsdag börjar vädret att stabiliseras något i samband med varmare luft som strömmar in över södra Sverige, säger TV4:s meteorolog Toni Fuentes.

Kan bli 25 grader

I de södra delarna av Sverige väntas mellan 20 och 25 plusgrader medan det tros bli ungefär 15 grader i norr.

– Nu tyder det på att stabiliseringen kan ligga kvar till midsommarafton och möjligen under midsommarhelgen, meddelar SMHI.

– Det verkar bli en dag med sol på många håll i landet, säger TV4:s meteorolog Toni Fuentes.

Foto: H. Goetsch

Text: Redaktionen