Här vill migrationsministern placera asylsökande

2022 12 14

Enligt migrationsministern Maria Malmer Stenergard (M) är det alldeles för många som försvinner med ett sådant upplägg, vilket får konsekvensen att handläggningstiderna förlängs. Det säger hon i en lång intervju med Dagens Nyheter.

Istället ska förslaget om att placera asylsökande i särskilda transitcenter tas fram och utredas.

– Så att vi har koll på var de befinner sig, säger Maria Malmer Stenergard, och tillägger även att man bör se över om asylsökande ska ha obegränsad rätt till rättsligt biträde under den juridiska processen.

Klart är dock att de så kallade transitcenterna kommer att finnas på svensk mark. Att ta inspiration från exempelvis Danmark och Storbritannien, som har liknande center fast utomlands, är inte aktuellt.

"Ingen försämring"

Migrationsministern betonar dock att det inte handlar om att “försämra” villkoren för den som söker asyl i Sverige.

– Jag vänder mig mot begreppet försämringar. Vi ska på varje punkt lägga lägga oss i linje med vad EU-rätten kräver. Till exempel rätten till anhöriginvandring och vilka försörjningskrav som ska ställas, säger Maria Malmer Stenergard.

Vill ta över avgörande

En annan ändring som regeringen och Malmer Stenergard vill driva igenom är vem som ska avgöra om det är säkert för en person att återvända till sitt hemland vid händelse av att man får avslag på sin asylansökan.

Idag är det Migrationsverket som har det tolkningsföreträdet. Men migrationsministern föreslår istället att regeringen ska komponera en lista över säkra länder och på så vis ta över ansvaret från myndigheten.

– Vi tycker det är rimligt att det är ett beslut regeringen fattar och vi vet att många andra länder har den ordningen. Det är ett sätt för regeringen att vara snabbfotad och kunna anpassa sig efter en förändrad utveckling i olika länder, säger Maria Malmer Stenergard till DN.

Debatterades i tv

Migrationspolitiken i Sverige var hett omdebatterad i helgens första stora tv-sända partiledardebatt efter valet.

Bland annat anklagade C-ledaren Annie Lööf specifikt Liberalernas Johan Pehrsonför att gå Sverigedemokraternas ärenden i frågan.

– Du valde ministerposter och samtidigt genomföra Sverigedemokraternas migrationspolitik. Det är ovärdigt, sade hon i SVT:s sändning.

"Ska återvända"

Regeringen och SD har tidigare även öppnat för att omvandla permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsade.

Någonting som Jimmie Åkesson (SD) gärna vill se förverkligas.

– Det är inte orimligt. Fokuset måste vara att man kommer hit så länge man behöver skyddet, sen återvänder man till sitt hemland, framhöll han i samma debatt.

Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen