Här vill migrationsministern placera asylsökande

2022 12 14

Regeringen vill utreda att avskaffa möjligheten för asylsökande att ha egna boende.

Enligt migrationsministern Maria Malmer Stenergard (M) är det alldeles för många som försvinner med ett sådant upplägg, vilket får konsekvensen att handläggningstiderna förlängs. Det säger hon i en lång intervju med Dagens Nyheter.

Istället ska förslaget om att placera asylsökande i särskilda transitcenter tas fram och utredas.

– Så att vi har koll på var de befinner sig, säger Maria Malmer Stenergard, och tillägger även att man bör se över om asylsökande ska ha obegränsad rätt till rättsligt biträde under den juridiska processen.

Klart är dock att de så kallade transitcenterna kommer att finnas på svensk mark. Att ta inspiration från exempelvis Danmark och Storbritannien, som har liknande center fast utomlands, är inte aktuellt.

"Ingen försämring"

Migrationsministern betonar dock att det inte handlar om att “försämra” villkoren för den som söker asyl i Sverige.

– Jag vänder mig mot begreppet försämringar. Vi ska på varje punkt lägga lägga oss i linje med vad EU-rätten kräver. Till exempel rätten till anhöriginvandring och vilka försörjningskrav som ska ställas, säger Maria Malmer Stenergard.

Vill ta över avgörande

En annan ändring som regeringen och Malmer Stenergard vill driva igenom är vem som ska avgöra om det är säkert för en person att återvända till sitt hemland vid händelse av att man får avslag på sin asylansökan.

Idag är det Migrationsverket som har det tolkningsföreträdet. Men migrationsministern föreslår istället att regeringen ska komponera en lista över säkra länder och på så vis ta över ansvaret från myndigheten.

– Vi tycker det är rimligt att det är ett beslut regeringen fattar och vi vet att många andra länder har den ordningen. Det är ett sätt för regeringen att vara snabbfotad och kunna anpassa sig efter en förändrad utveckling i olika länder, säger Maria Malmer Stenergard till DN.

Debatterades i tv

Migrationspolitiken i Sverige var hett omdebatterad i helgens första stora tv-sända partiledardebatt efter valet.

Bland annat anklagade C-ledaren Annie Lööf specifikt Liberalernas Johan Pehrsonför att gå Sverigedemokraternas ärenden i frågan.

– Du valde ministerposter och samtidigt genomföra Sverigedemokraternas migrationspolitik. Det är ovärdigt, sade hon i SVT:s sändning.

"Ska återvända"

Regeringen och SD har tidigare även öppnat för att omvandla permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsade.

Någonting som Jimmie Åkesson (SD) gärna vill se förverkligas.

– Det är inte orimligt. Fokuset måste vara att man kommer hit så länge man behöver skyddet, sen återvänder man till sitt hemland, framhöll han i samma debatt.

Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen


18 maj 26

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Trumpadministrationen har dragit tillbaka kravet på att Grönland ska bli en del av USA.

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video 

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


18 maj 2026

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

 De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt. 

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen