Här är måltiden svenskarna vill ha som nationalrätt

2025 02 26

Sverige har ännu ingen officiell nationalrätt – men när svenskarna själva får rösta om vilken rätt man tycker bör representera landet hamnar en måltid överlägset först.

Pannkakor, smörgåstårta och sill är några exempel på klassiska svenska maträtter.

Men när svenskarna själva får chansen att önska en nationalrätt är det en annan måltid som hamnar överlägset högst på önskelistan.

Det görs gällande i en färsk Sifo-undersökning utförd av Verian på uppdrag av Ica.

Här är svenskarnas val

Hela 58 procent av svenskarna vill nämligen se köttbullar med potatismos, gräddsås och lingonsylt som nationalrätt.

Allra populärast är köttbullar hos unga vuxna i åldern 18-29 där rätten får hela 67 procent av rösterna.

Därefter kommer ärtsoppa och pannkakor som god tvåa – hela 24 procent vill nämligen se den klassiska torsdagsmåltiden som nationalrätt.

Samtidigt anser mer än var femte svensk (21 procent) att smörgåstårtan förtjänar titeln.

Förknippas med Sverige

En som inte förvånas över köttbullarnas klara seger i undersökningen är Malidza Larsson, Icas vardagskock.

Särskilt eftersom rätten är så starkt förknippad med Sverige utomlands.

– Det befäster ju verkligen rättens status. Köttbullar med mos och klassiska tillbehör är en fantastisk rätt som den är, men passar också otroligt bra att modernisera. Till exempel genom att byta ut hälften av köttet mot baljväxter, säger Larsson.

Läs mer: LISTA: Flera matvaror blir mindre – men inte billigare

Olika smaker över landet

Något annat som blir tydligt när man ser till undersökningens resultat är den geografiska uppdelningen.

Exempelvis anser fler stockholmare att sill (17 procent) förtjänar att bli Sveriges nationalrätt jämfört med landet i stort (13 procent).

I Malmö vill hela 17 procent se gravad lax med hovmästarsås som nationalrätt jämfört med övriga landet (11 procent).

Ser man till norra Sverige tycker nästan var femte person (19 procent) att falukorv med stuvade makaroner och ketchup borde representera landet jämfört med svenskar i allmänhet (13 procent).

Lista: Populäraste rätterna

Se vilka åtta rätter som var populärast när svenskarna fick välja nationalrätt i topplistan nedan:

Köttbullar (58 procent)
Ärtsoppa och pannkakor (24 procent)
Smörgåstårta (21 procent)
Sill (13 procent)
Falukorv med stuvade makaroner och ketchup (13 procent)
Stekt strömming (12 procent)
Kroppkakor/palt (11 procent)
Gravad lax med hovmästarsås och dillstuvad potatis (11 procent)

Läs vidare: Den här maten trendar oväntat 2025: ”Tillbaka till 90-talet”

Foto: Gunnar Creutz/AURELIE LUYLIER från Pixabay/Harris Vo på Unsplash

Text: Redaktionen

Nytt besked från V – inför mötet med C

2026 10 04

V kommer med besked efter att C bjudit in de rödgröna partierna till samtal.

Magdalena Anderssons (S) första sonderingsförsök fallerade, och slutade med att S-ledaren i början av veckan lämnade tillbaka uppdraget till talmannen.

Det föregicks av att V meddelat att man skulle ställa sig bakom M-kandidaten Anderas Norlén i talmansvalet, istället för att stödja S kandidat Johanna Haraldsson.

Andreas Norlén valdes således, och i slutet av veckan gav han åter sonderingsuppdraget till Magdalena Andersson.

V ger besked

Under fredagseftermiddagen gick Elisabeth Thand Ringqvist (C) ut och bjöd in S, V och Mp till samtal, med förhoppningen att diskussionerna ska kunna tas vidare.

Alla tre partierna har tackat ja, men inför mötena kommer nu ett besked från V. Det är inte aktuellt att förhandla sakpolitik förrän regeringsfrågan är löst, meddelar paritets ekonomiska talesperson Ida Gabrielsson (V).

– V kan givetvis ha sakpolitiska seminarium men vi har inga sakpolitiska förhandlingar innan vi har löst vad målet med förhandlingarna är och vilka som ska genomföra det vi kommit överens om, fastslår hon i ett inlägg på X.

– Det tror jag dom flesta som har förhandlat är eniga om att man måste ha klargjort först.

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Behöver samtliga

De fyra partierna som varit i opposition under de senaste fyra åren fick tillsammans 176 riksdagsmandat i årets val. Tidöpartierna fick gemensamt 173 mandat.

V står för 30 av de rödgröna mandaten och kräver ministerposter. C står för 25 av dem och vägrar stödja en regering där V sitter med. Med tanke på det jämna läget behöver Magdalena Andersson stöd från båda partierna för att kunna bilda regering.

Samtidigt har högersidan kommit med inviter till C att stödja en regeringsbildning med Ulf Kristersson (M) i spetsen. Från V tycker man att det är hög tid för C att välja sida.

– Märkligt att se hur högerfolk inte verkar vilja att C ska välja? Jag tänker tvärtom, uppger Ida Gabrielsson i inlägget.

– Ingen tjänar på att C aldrig väljer sida. Oavsett om man är höger eller vänster så borde man anse att det är bättre om C nu efter över åtta år äntligen avgör på vilken sida dom står.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Centerpartiet resp Socialdemokraterna resp Agnus Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

Nya däckregler införs i Sverige – börjar gälla i vinter

2026 10 03

Den meteorologiska hösten har på flera håll dröjt längre än vanligt och det kan kännas långt till vintern.

Men sedan igår, den 1 oktober, är det tillåtet att köra med vinterdäck och dubbdäck på bilen. De flesta väljer den senare varianten, enligt statistik från Trafikverket kör 54 procent av Sveriges bilister med dubbdäck.

Den som vill fortsätta med det bör göra sig medveten om att det i år införs nya regler för dubbdäck. Nu måste däcken kunna kombinera hög greppnivå med att påverka väg och miljö i mindre utsträckning.

– Dubbdäcken står inför sitt största teknikskifte på många år, säger Nils Svärd, däckexpert på bilmagasinet Vi Bilägare, till samma tidning.

Ytterligare regler 2027

De nya reglerna kallas för A+ och gäller även i Sveriges grannländer. Sedan januari 2026 måste tillverkare därför beviljas ett tillstånd för att få släppa nya dubbdäck.

Från och med januari 2027 införs dessutom ytterligare en dos av reglerna. Då måste samtliga nytillverkade däck uppfylla de nya hårda kraven.

Konkret handlar det om att tillverkarna måste anpassa konstruktion, materialval och dubbteknik. Annars kommer man inte att nå nivåerna som krävs.

– Den nya A+-regleringen markerar ett viktigt skifte för dubbdäck i Norden. För oss handlar det om att hitta rätt balans mellan trafiksäkerhet och hänsynen till vägslitage och miljö, säger Continentals däckexpert Per Linder till Däckavisen.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Blir dyrare, men säkrare

Det stora syftet är att få säkrare och bättre däck på bilarna. Sannolikt kommer det dock ske till ett högre pris för kunderna.

– Så är det alltid när det kommer nya regler och krav på tillverkarna, det kommer att slå tillbaka mot kunderna som får högre priser. Men samtidigt får vi bättre däck och ibland kanske det kan vara värt en liten livförsäkring när det är halt ute, säger en däcktekniker som nättidningen Carup talat med.

Det kommer vara tillåtet att sälja äldre däck som redan producerats fram till 2029.

Andra läser: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Damir K resp E. Efre

Text: Redaktionen