JUST NU: Glädjande besked för personer som bor i hyresrätt

2022 12 05

Det konstaterar Erik Elmgren, förbundschef för Hyresgästföreningen, i en intervju med SvD.

Förklaringen: Hyresavtalen som hittills slutits i Sverige har hamnat långt under branchorganisationens Fastighetsägarnas krav på över nio procents högre hyra.

– Vi har nått en rad överenskommelser för 2023 på 2–4 procent. Det är nivåer som visar att det går att kompromissa, säger Erik Elmgren till SvD.

Det innebär i korthet att  hyresutvecklingen för 2023 ser ut att hamna klart under KPI, det vill säga prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen.

Bostadsrättsavgiften skjuter i höjden

För boende i bostadsrätter är det tvärtom.

En undersökning från kreditföretaget UC indikerar att bostadsrättsavgiften kommer att höjas med uppemot 40 procent i många bostadsrättsföreningar – en nivå som är klart över KPI.

Ett nytt ekonomisk läge som enligt Erik Elmgren gynnar hyresgäster.

Hyresgästföreningens förbundschef anser att det är ett trendbrott. 

– Ända sedan 2008 har sådant som ränteavdrag och ROT gynnat det ägda boendet mer än hyresrätter, säger han till SvD.

Stockholmsområdet kan bli ett undantag

För hyresgäster i Stockholm kan situationen dock bli annorlunda.

Fastighetsägarna Stockholm, som förhandlar för flera privata aktörer, står fast vid sitt krav på en drygt tio procent högre hyra, erfar SvD.

Egentligen skulle Fastighetsägarna vilja höja hyrorna med upp mot 25 procent under 2023 för att kunna hantera de kraftiga ränte- och förvaltningskostnaderna.

Men enligt tidigare överenskommelsen är en sådan drastisk höjning utesluten.

Det uppger branchorganisationen i ett pressmeddelande.

– Enligt den överenskommelse som bostadsmarknadens parter ingick tidigare i år ska dock stor hänsyn tas till tidigare års utveckling, vilket innebär att hyreshöjningen mer än halveras i förhållande till behoven.  I den kommande ramavtalsförhandlingen anser därför Fastighetsägarna Stockholm att hyrorna i Stockholm bör höjas med 9,5 procent från den första januari 2023, framhåller Fastighetsägarna.

Foto: Sigmund 

Text: Redaktionen

Skarpt krav på statsministern: Säg INTE det här igen

2025 10 16

Påståendet lyftes fram i söndagens partiledardebatt i SVT:s Agenda då statsministern ställde frågan varför folk inte tar dessa jobb om man kan arbeta.

I efterhand har Arbetsförmedlingen reagerat på utspelet.

Det är hur siffran 17 000 används i sammanhanget som myndigheten är emot.

I ett sms från Arbetsförmedlingens presschef Hans G. Larsson direkt till Regeringskansliet vädjas det om att “INTE fortsätta använda denna siffra”, rapporterar SVT.

– Ur vårt perspektiv är det en grov gallring och man ska inte använda det som faktisk statistik över hur det ser ut. Det kan ge en missvisande bild, säger Hans G. Larsson till tv-kanalen.

Finns andra krav

Siffran på 17 000 grundar sig på en sökning i Platsbanken efter jobb utan formell utbildning.

Det kan däremot finnas andra krav som filtret inte fångar upp, till exempel språkkrav, särskilda erfarenheter eller körkort.

Enligt Arbetsförmedlingen lägger det då en extra press på arbetssökande att “anstränga sig ännu mer” om man påstår att det finns 17 000 lediga jobb utan utbildning. 

Statsministern: "Det finns jobb"

Ulf Kristersson har använt sig av siffran även i andra tv-framträdanden, vilket sedan delats av Moderaterna på sociala medier.

– På platsbanken finns 72 000 lediga jobb, varav 17 000 inte ställer några utbildningskrav. Ärligt talat, det finns jobb att söka för människor som kan jobba men som idag lever på bidrag, citeras Kristersson på M:s Facebooksida.

Till SVT säger statsministern att hans poäng var att vis att det finns jobb på olika ställen i Sverige.

– Jag träffar arbetsgivare och företagare varje dag som säger att hitta personal till relativt enkla jobb, däckmontör häromdagen, hade de svårt med. Så det finns jobb.

Kristersson svarar dock inte på frågan varför man använder sig av siffran 17 000.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Arbetslösheten minskar

Igår gick Arbetsförmedlingen ut med att arbetslösheten minskar i Sverige för andra månaden i rad. I slutet av september var drygt 364 000 personer, motsvarande 6,9 procent, inskrivna som arbetslösa.

Även antalet inskrivna ungdomar minskar.

– Det är självklart glädjande att arbetslösheten minskat två månader i rad, men jämfört med för ett år sedan är ungefär 4 000 fler inskrivna som arbetslösa. Arbetslöshetsnivån är därmed fortfarande hög, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef.

LÄS MER: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen