”Fritt fall för Coop” – stort missnöje mot matjätten

2025 05 15

Det framgår av en ny rapport av Verian, som mäter det som kallas för anseendeindex bland företag i Sverige.

I undersökningen står det klart att den följetong i debatten om matpriserna nu märks av. Värst är det för de stora kedjorna.

– Fjolårets matprisdebatt hade ingen nämnvärd påverkan på anseendet. I år manifesterar dock konsumenterna sitt missnöje i sociala medier och får påhäng av redaktionella medier, framhåller Verian.

– Anseendeeffekten blir negativ för samtliga matvarukedjor (utom Lidl) med störst tapp för ICA och Coop, och främst bland unga och kvinnor.

"Fritt fall"

Värst är egentligen tappet för Ica. Anseendet har sjunkit med -26 punkter sedan toppnoteringen 2020 och innebär en ny lägstanivå.

Coop tappar inte lika mycket, men beskedet slår sannolikt ändå hårdare med tanke på att butikskedjan under flera år präglats av krisrubriker.

Sajten Dagligvarunytt beskriver det senaste beskedet som “fritt fall”.

– Vad gäller Coop handlar det sannolikt också om att det finns en bild av ekonomiska problem och det är också något som lyfts medialt, säger Erik Lundbom, senior analytiker på Verian, till tidningen.

Lojaliteten sätts på prov

När Svenskt kvalitetsindex, SKI, gjorde en liknande undersökning där man mätte kundnöjdheten hamnade Coop näst sist bland matjättarna. Oväntat nog kom Willys, som pekats ut som Sveriges billigaste matkedja, i botten.

Det tycks vara priserna som får kundernas betyg att dala. För Coop, som enligt samma rapport har de mest lojala kunderna, innebär det en smäll för relationen till konsumenten.

– Coop hamnar i ett liknande läge, med många prisrelaterade synpunkter, men får också oftare än andra beröm för hållbarhetsarbete och lojalitetsprogram. Kunderna verkar både vilja ställa krav och ge erkännande, ofta till samma aktör, skriver SKI.

LÄS MER: Det är bekräftat – detta är dyraste matkedjan i Sverige

Brakförluster

Coop var fram till 1990-talet Nordens största företagsgrupp.

De senaste åren har man dock gått med brakförlust.

Rörelseförlusterna för 2022 och 2023 landade på över 1,4 miljarder kronor. I Coop Syd, där bolaget har omkring 90 butiker, rasar förlusterna som värst, rapporterade DN i februari.

– Läget är alarmerande efter år av ekonomiska bakslag. Coop Syd har inga muskler kvar trots försäljningen av tolv fastigheter i början av 2023, säger analytikern Thomas Ohlén till tidningen vid tillfället.

LÄS MER: Svenska godissuccén lanseras i USA – “Världens största godismarknad”

Foto: Coop

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen