Försvarsmakten tagna på sängen – har inte informerats

2024 02 08

Regeringen vill att Sverige ska delta i två militära insatser på Röda havet.

Det meddelade utrikesminister Tobias Billström (M) på torsdagsförmiddagen.

Billström bekräftade att Sverige ska delta i den USA-ledda Operation Prosperity Guardian och EU-insatsen Aspides.

–  Huvuduppgiften är att se till att skydda den civila sjöfarten mot de anfall som huthirebellerna genomför urskillningslöst och som hotar att sätta vitala delar av världshandeln ur spel, kommenterade Tobias Billström enligt SVT.

Försvarsmakten förvånade

Utrikesministerns besked har mottagits med stor förvåning av Försvarsmakten.

Flera personer inom myndigheten uppger att försvaret inte har informerats om regeringens planer, rapporterar SvD.

Marinens kommunikationschef Jimmie Adamsson berättar att Sverige inte kan bidra med fartyg till insatserna, eftersom samtliga båtar saknar luftvärn.

– De är alltså inte utrustade med egna luftvärnsrobotar vilket behövs i området. Det politiska beslutet som krävs för att de ska få det har inte effektueras, säger han till SvD.

Flygvapnet är lika förvånade som marinen.

– Om det finns en plan för vad som ska skickas har den inte kommunicerats ut till försvarsgrenarna ännu. Jag sitter inte på någon information om detta över huvud taget, säger Louise Levin, flygvapnets kommunikationschef, till tidningen.

”Defensiva insatser”

Ett formellt beslut om Sveriges deltagande kan inte fattas förrän riksdagen tillsammans ger grönt ljus till planerna.

Försvarsminister Pål Jonson (M) hoppas på ett brett stöd.

– Det handlar om defensiva insatser för att skydda örlogsfartyg eller bidra med eskort för kommersiella fartyg. I grunden handlar detta om att Sverige är ett exportberoende land och att det är väldigt viktigt för oss med säker sjökommunikation, säger han till TV4.

I samma intervju kommenterar ministern frågan om Sverige kan skicka egna fartyg till konfliktzonen.

– Det är helt uteslutet. Vi har inte de resurserna, säger Jonson och berättar att Sverige i stället kan bidra med stabsofficerare, kontorspersonal och liknande.

Att skicka en väpnad styrka till området är även aktuellt, uppger försvarsministern.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

2024 09 16

Tiderna med ekonomisk osäkerhet börjar gå mot sitt slut.

Efter flera år med stigande inflation och räntehöjningar har svenska folket börjat vädra optimism igen.

Det står klart när kundnöjdheten bland landets bankkunder nu analyserats på nytt av Svenskt kvalitetsindex.

Och jämfört med för ett år sedan tycks belåtenheten ha ökat bland såväl privat- som företagskunder.

– Kunderna ger generellt högre betyg och det är främst kunderna till de stora bankerna som blivit nöjdare, vilket kanske är lite tvärtemot vad många som följer ekonomijournalistiken väntat sig, säger Johan Parmler, vd och chefsanalytiker på Svenskt kvalitetsindex, SKI, i en kommentar.

Smolk i glädjebägaren

Mätinstitutet har i samma undersökning pekat ut Sveriges bästa respektive sämsta banker, enligt kundernas uppfattning.

Bland privatkunderna hittas Sparbankerna i topp, tätt följt av Länsförsäkringar Bank, ICA Banken och Skandia.

Länsförsäkringar är den enda av bankerna som inte höjt sina siffror från fjolåret.

Men det finns smolk i glädjebägarna, konstaterar SKI.

– Det finns en positiv ränteeffekt, men den påverkar ju inte alla, säger Johan Parmler.

– Småföretagare och konsumenter med få banktjänster har inte blivit nöjdare. De använder banken främst för vardagliga transaktioner som betalningar och överföringar och ser kanske ingen förbättring utan bara ökade kostnader.

Swedbank sämst

Längst ned på listan hittas Swedbank, som har knappt fyra miljoner privatkunder i Sverige.

Fjolårsjumbon Nordea har därmed klättrat två placeringar jämfört med förra året.

Men det som kunderna tycks mest missnöjda med, oavsett banktillhörighet, är de digitala tjänsterna som drivs av artificiell intelligens, så kallade "AI-assistenter".

– Dessa driver i stort sett bara missnöje, eftersom de sällan löser kundens problem, understryker SKI.

Än så länge är det bara en av tio kunder som använder AI-tjänster i praktiken.

– De AI-baserade “bottar” som finns idag upplevs snarare som besvärande än värdeskapande och driver frustration och missnöje hos kunder som vill ha hjälp, säger Johan Parmler och tillägger:

– Det finns fortfarande ett stort gap mellan retoriken kring artificiell intelligens och vad som faktiskt levereras, och detta gäller inte bara inom bankbranschen.

Hela listan

Här är Sveriges bästa banker baserat på privatkunders kundnöjdhet 2024.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund.

  1. Sparbankerna (75,1)
  2. Länsförsäkringar Bank (73,3)
  3. Skandia (72,5)
  4. ICA Banken (72,5)
  5. Handelsbanken (69,9)
  6. Danske Bank (69,6)
  7. Branschen (69,0)
  8. Nordea (68,5)
  9. SEB (67,5)
  10. Swedbank (66,8)

Källa: Svenskt kvalitetsindex

LÄS MER: "Sveriges sämsta bank" 2023

LÄS MER: Nya siffror: “Sveriges sämsta bank” för lån och sparande

LÄS MER: “Sveriges sämsta matkedja” – har flera miljoner medlemmar

Foto: Bankomat

Text: Redaktionen

Bensinpriset förändras snabbt – på väg mot rekord

2024 09 15

Det svenska bensinpriset har förändrats väldigt snabbt jämfört med priset i övriga Europa.

På bara ett år har svenska drivmedelspriser sjunkit avsevärt.

I rankingen över europeiska drivmedelspriser har Sveriges position förändrats med hela 14 placeringar när det gäller bensin och 18 placeringar när det gäller diesel, rapporterar DI.

Sverige har nu det sjunde lägsta bensinpriset i Europa – av 32 jämförda länder, enligt statistik från M Sverige. Det rör sig om en rekordsnabb förändring jämfört med hur Sverige brukar stå sig i jämförelse med andra europeiska länder.

Snabb förändring i europeisk jämförelse

I statistiken jämförs drivmedelspriser i europeiska länder i september varje år.

En liter bensin kostar i snitt 16,64 kronor i Sverige i september.

Det innebär att vi går från en 21:a plats till en 7:e plats i Europa, när länderna rankas utifrån hur billig bensinen är, rapporterar tidningen.

När det gäller diesel har Sverige gått från en 32:a plats, alltså bottenplaceringen, till en 14:e plats.

Effekt av sänkt reduktionsplikt

De sjunkande drivmedelspriserna tros bland annat bero på att oljepriset har fallit, enligt tidningen.

Men prissänkningen är också en effekt av den sänkta reduktionsplikten.

Regeringen planerar dock att höja reduktionsplikten igen, men kompensera genom att sänka skatten på drivmedel.

Något som M Sverige tycker är bra, eftersom reduktionsplikten fyller en funktion.

– Inblandningen gör ju att det skapar möjligheter att kunna fortsätta köra med den bil man har i dag eftersom utsläppen blir mindre, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på M Sverige, enligt tidningen.

Sänker bränsleskatter

Att sänka reduktionsplikten var ett viktigt vallöfte från Tidöpartierna, men nu har man alltså föreslagit att den ska höjas igen eftersom man vill minska svenska klimatutsläpp, rapporterar SVT.

Nivån på reduktionsplikten planeras att höjas från 6 till 10 procent.

Det är tillräckligt för att minska CO2-utsläppen med minst en halv miljon ton per år, enligt kanalen.

Men samtidigt väljer man alltså att sänka drivmedelsskatterna.

Tidöpartiernas förhoppning är att skattesänkningen ska innebära att det inte blir dyrare att tanka, trots en höjd reduktionsplikt.

– De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, uppger Sverigedemokraterna i en skriftlig kommentar till kanalen.

Foto: engin akyurt

Text: Redaktionen