Kan bli 20 grader kallare i Sverige – forskare varnar för kollaps

2024 10 28

48 forskare har skrivit under ett öppet brev till regeringen där man varnar för en katastrof i Sverige.

Risken för att golfströmmen, som är anledning till det milda klimatet i Skandinavien, kan kollapsa har kraftigt underskattats.

Om det värsta händer står norra Europa inför ett katastrofscenario.

Det är kontentan i det öppna brev som nu lämnas över till Ulf Kristerssons (M) regering och som skrivits under av 48 forskare från olika delar av världen.

– Vetenskapen bekräftar allt mer att den arktiska regionen är en “ground zero” för “tipping point”-risker och klimatförändringar över hela planeten, skriver forskarna.

"Oåterkalleliga effekter"

Enkelt uttryckt talar man om följande: enorma mängder smältvatten från Grönlandsisen rinner ut i havet.

Den förödande konsekvensen kan bli att de tre stora cirkulationssystemen i världshaven, inklusive golfströmmen, kollapsar som följd.

– En sådan cirkulationsförändring i havet skulle få förödande och oåterkalleliga effekter, särskilt för Nordens länder, framhåller forskarna i brevet.

Kan bli 20 grader kallare i Sverige

Överlämningen till regeringen aktualiserar på nytt den varning som utfärdades redan i februari tidigare i år efter en ny studie om strömmarna i Atlanten, däribland Golfströmmen, och om hur värme och saltvatten rör sig i havet.

I datamodeller har man identifierat varningssignaler på att vi är på väg mot en så kallad “tipping point” – det vill säga en brytpunkt där en kollaps av hela strömsystemet blir ett faktum.

– Några av förändringarna är snabba och dramatiska. I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, sade René van Westen från Utrecht University, en av forskarna bakom studien, till SVT.

Genomsnittstemperaturen skulle i så fall sjunka med tio grader och havsnivån höjas en meter.

"Borde göra allt för att undvika"

Johan Rockström är professor i jordsystemlära. Till vardags är han föreståndare för klimatforksningsinstitutet Potsdam i Tyskland.

Han är en av huvudförfattarna till det öppna brevet till de nordiska regeringarna.

– Det är anmärkningsvärt att politiska ledare i Skandinavien inte tar detta på allvar, det avgör om vi kan ha moderna välfärdsstater i Norden över huvud taget. Om det finns forskning som säger att vi inte kan utesluta en kollaps, till och med inom de närmaste 100 åren, borde man göra allt för att undvika att det sker, säger han till Dagens Nyheter.

Tidigare har forskare varnat för att strömmen skulle kunna kollapsa redan så tidigt som 2025, andra studier har pekat på att det är mer sannolikt att det sker om 30-40 år.

Foto: P. Lozovikov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen