Föreslår krisåtgärd för Sveriges arbetare

2023 05 01

Vänsterpartiet vill gå fram med ett förslag, som enligt V skulle innebära 10 000 kronor extra till hushållskassan per år.

Partiet vill återinföra karensersättningen.

Det skulle innebära att arbetare får rätt att ansöka om ersättning för karensavdrag.

– Varför ska arbetare som inte kan jobba hemma straffas med karensavdrag när de är sjuka? För många som kan jobba hemifrån är det enklare att undvika karensavdraget i dag, därför uppstår en orättvisa, framhåller Vänsterns partiledare Nooshi Dadgostar.

Ersatte karensdagen

Karensavdraget ersatte i januari 2019 den så kallade karensdagen.

Avdraget innebär att en arbetsgivare kan dra av 20 procent av den sjuklön som den anställde skulle ha fått under en genomsnittlig arbetsvecka.

För den som arbetar lika många timmar varje dag, fem dagar i veckan, blir effekten densamma som när karensdagens gällde. Då fick den som sjukanmält sig inte lön den första dagen.

”Oroliga tider”

Nooshi Dadgostar anser att det rådande ekonomiska läget i Sverige motiverar ett återinförande av karensersättningens.

– Det är oroliga tider i Sverige och situationen för många familjer och hushåll är svår. Varje extra krona till hushållskassan gör skillnad.

– I dagsläget blir det en omöjlighet för arbetare att vara sjuka när de är det – eftersom varje sjukdag innebär många hundralappar mindre i slutet av månaden. Sjuknärvaro leder dessutom till fler och längre sjukskrivningar, framhåller V-ledare och tillägger:

– Detta är ett förslag som alla politiska partier i riksdagen borde kunna vara överens om.

Enligt V skulle förslaget kosta staten 1,6 miljarder kronor. Ett genomsnittligt svenskt hushåll skulle enligt partiet spara cirka 10 000 kronor per år om karensersättningen återinförs.

Infördes tillfälligt 2020

Under 2020, när covid-19 härjade som värst, slopade den dåvarande S-regeringen karensavdraget tillfälligt och införde karensersättningen. Då var syftet att hindra folk från att gå till jobbet med förkylningssymptom.

Anställda som sjukskrev sig kunde ansöka om en ersättning hos Försäkringskassan på 700 kronor före skatt.

Egenföretagare kunde ansöka om 804 kronor före skatt.

Efter att regeringen lanserade förslaget fick Försäkringskassan in drygt 700 000 ansökningar på två månader, uppger SVT.

Foto: A. Choi resp C. Creators

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen