JUST NU: Fördel Andersson – jämnt läge inför valet

2022 06 08

Magdalena Andersson (S) har störst chans att vinna valet 2022.

Det indikerar en ny mätning från SvD/Newsworthly.

Enligt undersökningen har Magdalena Andersson 58 procent chans att behålla postens som statsminister efter höstens val.

Men oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) är inte uträknad. Han har 42 procents chans att ta makten i Rosenbad efter valet i september.

Helt öppet

– Som statistiker skulle jag säga att 58 mot 42 procents sannolikhet är som att singla slant, säger Måns Magnusson, docent i statistik vid Uppsala universitet, till SvD.

Tillsammans med Jonas Wallin, docent i statistik vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har han tagit fram den helt nya statistiska modellen som den nya mätningen baseras på.

– Modellen analyser mönster i de senaste 20 årens opinionsmätningar och valresultat. Genom att simulera 1 000 val varje vecka får vi en sammanvägd bedömning av partiernas väljarstöd, konstaterar tidningen.

Ingen majoritet

Enligt statistikernas beräkningar skulle Magdalena Andersson i dag få ihop ett regeringsunderlag (S, C, V och MP) med 158 mandat. Långt ifrån de 175 mandat som krävs för att få majoritet i riksdagen.

Vid ett bästa scenario skulle statsministern skrapa ihop hela 194 mandat efter höstens val. Men det troligaste scenariot är att hon lyckas landa på 176 mandat. Minsta möjliga majoritet.

Högerkoalitionen M, SD, L och KD landar troligtvis på 173 mandat, enligt simuleringarna.

– Om jag hade behövt gissa skulle jag säga att Anderssons underlag får flest mandat, men vi är långt ifrån säkra, säger Måns Magnusson till tidningen.

Spänt tonläge

Efter misstroendeförklaringen mot justitieminister Morgan Johansson har tonläget mellan statsministerkandidaterna hårdnat.

Efter tisdagens omröstning riktade statsminister Magdalena Andersson skarp kritik mot oppositionsledaren och Moderaternas agerande.

– SD tog initiativet till en misstroendeförklaring, och sen valde M att följa efter inom några minuter. Det är uppenbart att beslutet inte grundades på en noggrann analys av vilka effekter detta hade kunnat få. M och KD:s lättvindiga beslut hade kunnat få allvarliga konsekvenser, eftersom vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt känsligt läge, sa hon på en pressträff.

Ingen Natofråga

Ulf Kristersson kritiserade i sin tur regeringen och Magdalena Andersson för att ha gjort misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson till en Natofråga.

– Den enda som har väckt frågan om regeringskris och Nato, det var regeringen. Vi ville diskutera brottsligheten i Sverige, sa han i tisdagskvällens Aktuellt.

Foto: Moderaterna o Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

– Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen