JUST NU: Fördel Andersson – jämnt läge inför valet

2022 06 08

Det indikerar en ny mätning från SvD/Newsworthly.

Enligt undersökningen har Magdalena Andersson 58 procent chans att behålla postens som statsminister efter höstens val.

Men oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) är inte uträknad. Han har 42 procents chans att ta makten i Rosenbad efter valet i september.

Helt öppet

– Som statistiker skulle jag säga att 58 mot 42 procents sannolikhet är som att singla slant, säger Måns Magnusson, docent i statistik vid Uppsala universitet, till SvD.

Tillsammans med Jonas Wallin, docent i statistik vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har han tagit fram den helt nya statistiska modellen som den nya mätningen baseras på.

– Modellen analyser mönster i de senaste 20 årens opinionsmätningar och valresultat. Genom att simulera 1 000 val varje vecka får vi en sammanvägd bedömning av partiernas väljarstöd, konstaterar tidningen.

Ingen majoritet

Enligt statistikernas beräkningar skulle Magdalena Andersson i dag få ihop ett regeringsunderlag (S, C, V och MP) med 158 mandat. Långt ifrån de 175 mandat som krävs för att få majoritet i riksdagen.

Vid ett bästa scenario skulle statsministern skrapa ihop hela 194 mandat efter höstens val. Men det troligaste scenariot är att hon lyckas landa på 176 mandat. Minsta möjliga majoritet.

Högerkoalitionen M, SD, L och KD landar troligtvis på 173 mandat, enligt simuleringarna.

– Om jag hade behövt gissa skulle jag säga att Anderssons underlag får flest mandat, men vi är långt ifrån säkra, säger Måns Magnusson till tidningen.

Spänt tonläge

Efter misstroendeförklaringen mot justitieminister Morgan Johansson har tonläget mellan statsministerkandidaterna hårdnat.

Efter tisdagens omröstning riktade statsminister Magdalena Andersson skarp kritik mot oppositionsledaren och Moderaternas agerande.

– SD tog initiativet till en misstroendeförklaring, och sen valde M att följa efter inom några minuter. Det är uppenbart att beslutet inte grundades på en noggrann analys av vilka effekter detta hade kunnat få. M och KD:s lättvindiga beslut hade kunnat få allvarliga konsekvenser, eftersom vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt känsligt läge, sa hon på en pressträff.

Ingen Natofråga

Ulf Kristersson kritiserade i sin tur regeringen och Magdalena Andersson för att ha gjort misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson till en Natofråga.

– Den enda som har väckt frågan om regeringskris och Nato, det var regeringen. Vi ville diskutera brottsligheten i Sverige, sa han i tisdagskvällens Aktuellt.

Foto: Moderaterna o Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen