JUST NU: Fördel Andersson – jämnt läge inför valet

2022 06 08

Magdalena Andersson (S) har störst chans att vinna valet 2022.  

Det indikerar en ny mätning från SvD/Newsworthly.

Enligt undersökningen har Magdalena Andersson 58 procent chans att behålla postens som statsminister efter höstens val.

Men oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) är inte uträknad. Han har 42 procents chans att ta makten i Rosenbad efter valet i september.

Helt öppet

– Som statistiker skulle jag säga att 58 mot 42 procents sannolikhet är som att singla slant, säger Måns Magnusson, docent i statistik vid Uppsala universitet, till SvD.

Tillsammans med Jonas Wallin, docent i statistik vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har han tagit fram den helt nya statistiska modellen som den nya mätningen baseras på.

– Modellen analyser mönster i de senaste 20 årens opinionsmätningar och valresultat. Genom att simulera 1 000 val varje vecka får vi en sammanvägd bedömning av partiernas väljarstöd, konstaterar tidningen.

Ingen majoritet

Enligt statistikernas beräkningar skulle Magdalena Andersson i dag få ihop ett regeringsunderlag (S, C, V och MP) med 158 mandat. Långt ifrån de 175 mandat som krävs för att få majoritet i riksdagen.

Vid ett bästa scenario skulle statsministern skrapa ihop hela 194 mandat efter höstens val. Men det troligaste scenariot är att hon lyckas landa på 176 mandat. Minsta möjliga majoritet.

Högerkoalitionen M, SD, L och KD landar troligtvis på 173 mandat, enligt simuleringarna.

– Om jag hade behövt gissa skulle jag säga att Anderssons underlag får flest mandat, men vi är långt ifrån säkra, säger Måns Magnusson till tidningen.

Spänt tonläge

Efter misstroendeförklaringen mot justitieminister Morgan Johansson har tonläget mellan statsministerkandidaterna hårdnat.

Efter tisdagens omröstning riktade statsminister Magdalena Andersson skarp kritik mot oppositionsledaren och Moderaternas agerande.

– SD tog initiativet till en misstroendeförklaring, och sen valde M att följa efter inom några minuter. Det är uppenbart att beslutet inte grundades på en noggrann analys av vilka effekter detta hade kunnat få. M och KD:s lättvindiga beslut hade kunnat få allvarliga konsekvenser, eftersom vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt känsligt läge, sa hon på en pressträff.

Ingen Natofråga

Ulf Kristersson kritiserade i sin tur regeringen och Magdalena Andersson för att ha gjort misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson till en Natofråga.

– Den enda som har väckt frågan om regeringskris och Nato, det var regeringen. Vi ville diskutera brottsligheten i Sverige, sa han i tisdagskvällens Aktuellt.

Foto: Moderaterna o Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen