Folkhälsomyndigheten slår larm

2022 11 24

Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.

Myndighetens rapport presenteras samtidigt som Konsumentverket meddelar att svenska hushåll kan räkna med 20 procent dyrare mat och dubbelt så dyra elräkningar nästa år. För en familj med två vuxna och två barn i skolåldern, 6-9 respektive 10-13 år, beräknas utgifterna enbart för livsmedel landa på drygt 10 700 kronor i månaden.

Det kan slå hårt mot svenskar som redan lever på marginalen.

Mer än vad tionde svensk

Folkhälsomyndigheten statistik visar att tolv procent av Sveriges befolkning har de senaste åren haft  svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar. I ett längre perspektiv har andelen med psykiska besvär ökat, och den är särskilt hög bland de som har en ansträngd ekonomisk situation.

– Det är fler i denna grupp som uppger att de har psykiska besvär. År 2022 var andelen som uppgav stress, svåra besvär av ängslan, oro eller ångest och suicidtankar tre gånger högre bland de som hade ovanstående ekonomiska problem än bland övriga, framhåller myndigheten.

Vidare fastslår Folkhälsomyndighetens statistik att var femte person, 20 procent, uppgav svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, vilket kan jämföras med sex procent av de som hade det bättre ställt.

Förutspår dyster utveckling 

– Vi vet att ekonomiska problem har samband med psykiska besvär, och det sambandet är dubbelriktat. Ungefär hälften av gruppen med någon form av ekonomiska problem svarade dessutom att de har en långvarig sjukdom. Att ha hälsoproblem kan inverka på arbetsförmågan och därmed påverka privatekonomin. Dessutom kan ekonomiska problem i sig påverka den psykiska hälsan negativt, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Hon understryker att den senaste tidens inflation och prisökningar kan leda till att fler får det svårare att klara de löpande utgifterna.

– De ökade kostnaderna för mat, el, transport och annat drabbar ju alla, men de med mindre ekonomiska marginaler drabbas extra hårt. Att inte veta om pengarna ska räcka till det mest nödvändiga är mycket stressande, och kan påverka både den kroppsliga och psykiska hälsan. Det är för tidigt att säga hur utvecklingen påverkar den psykiska hälsan i befolkningen i stort, eftersom det är fler faktorer än ekonomisk trygghet som är viktiga, säger Hillevi Busch.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Hela Sverige kommer förändras – pekar ut datum

2024 04 19

Markera den 7 maj i kalendern.

Det datumet innebär startskottet för en rad förändringar för den svenska ekonomin.

– Utsikterna för hushållen börjar ljusna, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.

Stannar inte vid sänkningar

Det är nämligen i maj som Swedbank förväntar sig att Riksbanken kommer att inleda en serie räntesänkningar.

– Vi räknar med att styrräntan sänks med 25 punkter i maj, till 3,75 procent, vilket följs av ytterligare tre sänkningar i år. Riksbanken fortsätter att sänka räntan även under 2025, ned till två procent, säger Mattias Persson i en kommentar till bankens senaste konjunkturrapport.

Men det stannar inte där.

Enligt Swedbank är den nyligen framlagda vårändringsbudgeten ett första steg mot en mer expansiv finanspolitik.

"Sverige tar revansch"

Banken kallar det för en “revansch” för svensk ekonomi där nästa år blir särskilt expansivt med 50 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder.

Successivt kommer Sverige att växla upp – snabbare än majoriteten av Europas övriga länder.

– Återhämtningen är i sikte för svensk ekonomi och när den ekonomiska politiken svänger om, med en penningpolitik som blir mindre åtstramande och en finanspolitik som blir expansiv, tar tillväxten i Sverige ordentlig fart och placerar sig i topp i Europa, säger Mattias Persson. 

– Detta talar också för att den svenska kronan ska stärkas.

Inkomsterna blir större

Swedbank understryker att en mindre åtstramande penningpolitik kommer ge en “välbehövlig injektion” till hela Sveriges ekonomi.

– Efter två år av fallande inkomster stiger de reala disponibla inkomsterna i år och ännu mer nästa år, säger Mattias Persson och tillägger:

– Konsumtionen förblir dämpad ett tag till då arbetsmarknaden försvagas under året, men börjar stiga efter sommaren för att sedan ta ett rejält steg upp och växa med hela 3,4 procent 2025, säger Mattias Persson.

Stabiliserad bostadsmarknad

Förutom fallande inflation, högre reala inkomster för hushållen och en allmän revansch för svensk ekonomi syns även en framtida prisuppgång för bostadspriserna, som mer eller mindre legat still i ett år och befunnit sig på en nivå tio procent lägre än toppen under våren 2022.

Nu har läget stabiliserats. Högre priser är att vänta.

– Kursändringen från Riksbanken ger skjuts åt bostadsmarknaden. Tillsammans med förbättrad köpkraft hos hushållen talar det för en ökad efterfrågan på bostäder och en försiktig prisuppgång på 2–3 procent i år och cirka 5 procent nästa år, säger Mattias Persson.  

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen