SPELMISSBRUK: Folkhälsomyndigheten slår larm
2023 02 20
Folkhälsomyndigheten varnar för att många unga män riskerar att råka illa ut under lågkonjunkturen.
Enligt myndigheten är gruppen särskilt utsatt i svåra ekonomiska tider då den löper större risk än andra att fastna i spelmissbruk.
– Det finns en risk att fler får spelproblem och att konsekvenserna blir värre. Vi vet att tydliga riskfaktorer är arbetslöshet, psykisk ohälsa och ökad ekonomisk stress, säger Jessika Spångberg, utredare på Folkhälsomyndigheten, till SVT.
Pekar ut unga män
När pandemin började klinga av stämde FHM av med kommunernas budget- och skuldrådgivare och kunde då konstatera att 10 procent av alla hjälpsökande hade fått värre spelproblem.
Den siffran har nu växt till 30 procent.
I synnerhet är det unga män som alltså tillhör riskgruppen, speciellt om man dessutom saknar gymnasiebehörighet och inte kan ta sig in på arbetsmarknaden.
– Personer med funktionsnedsättningar och personer som är med om svåra livshändelser är också utsatta, säger Jessika Spångberg.
"Bombarderas" av sms-utskick
Samtidigt frestas många unga människor av reklam-sms som skickas ut av spelbolagen – även från Svenska spel.
Ett stort problem eftersom det “triggar spelsuget” då kunder "bombarderas" av spelbolagens sms, enligt Judith Horvath, rådgivare på Spelberoendes förening i Göteborg.
Enligt Svenska spel själva ska dock inte kunder som visar tecken på “ett osunt beteende” få dessa utskick.
– VI har också extra åtgärder för unga kunder. De får spela för max 1 000 kronor i månaden, och det ser vi har väldigt positiv effekt, säger Svenska spels hållbarhetschef Kajsa Nylander till SVT.
9 miljarder kronor
En färsk studie i ämnet visar att spelproblem kostade samhället omkring 9 miljarder kronor 2021, och redan i julas flaggade FHM för att det behöver sättas in mer förebyggande arbete.
Vid det tillfället handlade det framför allt om en ökad problembild kring ungdomar vars föräldrar fastnar i spelmissbruk.
– Unga som har föräldrar med spelproblem mår sämre än andra unga. De uttrycker bland annat mer missnöje med sin psykiska och fysiska hälsa, stress, fritid, vänner och tro på framtiden. De har också överlag en sämre relation till sina föräldrar, framhöll myndigheten i december.
Foto: Folkhälsomyndigheten resp E. McClean
Text: Redaktionen
