Folkhälsomyndigheten slår larm

2022 11 24

Bland personer som har ekonomiska problem är det tre gånger så vanligt med psykiska besvär jämfört med de som har det bättre ställt.

Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.

Myndighetens rapport presenteras samtidigt som Konsumentverket meddelar att svenska hushåll kan räkna med 20 procent dyrare mat och dubbelt så dyra elräkningar nästa år. För en familj med två vuxna och två barn i skolåldern, 6-9 respektive 10-13 år, beräknas utgifterna enbart för livsmedel landa på drygt 10 700 kronor i månaden.

Det kan slå hårt mot svenskar som redan lever på marginalen.

Mer än vad tionde svensk

Folkhälsomyndigheten statistik visar att tolv procent av Sveriges befolkning har de senaste åren haft  svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar. I ett längre perspektiv har andelen med psykiska besvär ökat, och den är särskilt hög bland de som har en ansträngd ekonomisk situation.

– Det är fler i denna grupp som uppger att de har psykiska besvär. År 2022 var andelen som uppgav stress, svåra besvär av ängslan, oro eller ångest och suicidtankar tre gånger högre bland de som hade ovanstående ekonomiska problem än bland övriga, framhåller myndigheten.

Vidare fastslår Folkhälsomyndighetens statistik att var femte person, 20 procent, uppgav svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, vilket kan jämföras med sex procent av de som hade det bättre ställt.

Förutspår dyster utveckling 

– Vi vet att ekonomiska problem har samband med psykiska besvär, och det sambandet är dubbelriktat. Ungefär hälften av gruppen med någon form av ekonomiska problem svarade dessutom att de har en långvarig sjukdom. Att ha hälsoproblem kan inverka på arbetsförmågan och därmed påverka privatekonomin. Dessutom kan ekonomiska problem i sig påverka den psykiska hälsan negativt, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Hon understryker att den senaste tidens inflation och prisökningar kan leda till att fler får det svårare att klara de löpande utgifterna.

– De ökade kostnaderna för mat, el, transport och annat drabbar ju alla, men de med mindre ekonomiska marginaler drabbas extra hårt. Att inte veta om pengarna ska räcka till det mest nödvändiga är mycket stressande, och kan påverka både den kroppsliga och psykiska hälsan. Det är för tidigt att säga hur utvecklingen påverkar den psykiska hälsan i befolkningen i stort, eftersom det är fler faktorer än ekonomisk trygghet som är viktiga, säger Hillevi Busch.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


15 nov 26

Skatteverket går ut med uppmaning till 800 000 svenskar

2026 11 15

Skatteverket vänder sig till omkring 800 000 svenskar som använder avdrag till deklarationen.

En ny rapport visar att majoriteten av de granskade reseavdragen får anmärkning.

Felen har lett till miljardbelopp i uteblivna skatteintäkter – och nu går myndigheten ut med en viktig uppmaning inför nästa deklaration.

Sju av tio får anmärkning

Det är Riksrevisionen som har granskat hur reseavdraget används. Resultatet visar att omkring sju av tio avdrag i slumpmässiga kontroller antingen ändras eller avslås helt.

– Felaktiga och ofullständiga uppgifter från deklaranterna är ett centralt problem vid Skatteverkets hantering av avdrag, uppger Riksrevisionen.

Det handlar bland annat om personer som inte kan styrka sina resekostnader eller som gör avdrag för bilresor trots att de inte uppfyller kravet på tidsvinst.

Andra vanliga misstag är att räkna fel på antalet dagar man rest till jobbet eller hur lång sträckan mellan bostaden och arbetsplatsen faktiskt är.

Felen får stora ekonomiska konsekvenser.

Enligt regeringens budgetproposition för 2027 har felaktiga reseavdrag lett till ett genomsnittligt skattefel på 2,3 miljarder kronor om året under perioden 2021–2024.

Läs mer: Varnar för avhopp inom partiet

Ny gräns införs 2027

Nu blir det extra viktigt att kontrollera uppgifterna inför deklarationen 2027.

– Riksdagen har beslutat att höja beloppsgränsen för avdrag för resor till och från arbetet från 11 000 kronor till 15 000 kronor från och med inkomstår 2026 (deklarationen 2027), meddelar Skatteverket.

Det innebär att du bara får göra avdrag för den del av dina godkända resekostnader som överstiger 15 000 kronor.

För den som använder egen bil till jobbet ligger schablonbeloppet kvar på 25 kronor per mil. För förmånsbil gäller normalt 12 kronor per mil, medan beloppet för en helt eldriven förmånsbil är 9,50 kronor per mil.

Detta behöver kontrolleras

Den som vill göra reseavdrag behöver först säkerställa att alla villkor är uppfyllda.

För bilresor ska avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen som huvudregel vara minst fem kilometer. Dessutom måste bilresan spara minst två timmar per dag jämfört med kollektivtrafiken.

Det är också viktigt att räkna rätt på antalet resdagar. Dagar då du arbetat hemifrån, varit sjuk eller haft semester får inte räknas med.

Skatteverket utgår dessutom från den kortaste möjliga körsträckan mellan bostaden och arbetsplatsen.

Om myndigheten begär det måste du kunna styrka dina uppgifter med underlag. Det kan exempelvis vara besiktningsprotokoll eller serviceprotokoll som visar hur mycket bilen har körts.

Därför är det viktigt att kontrollera både resorna och beloppen noggrant innan nästa deklaration lämnas in.

Läs mer: Hälften utslaget i Ryssland – ”Blivit ett allvarligt problem”

Foto: Magnus D Skatteverket

CC BY 2.0

Text: Redaktionen


15 november 26

Swedbank uppmanar: Husägare bör dubbelkolla detta

2026 11 16

Riksbanken har höjt styrräntan till två procent.

Och i samband med beskedet meddelade centralbanken att ytterligare höjningar kan vara att vänta framöver.

– Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedömer Riksbanken att det är sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året, menades det.

Med jämna mellanrum kan det vara en bra idé för husägare att stresstesta sin ekonomi för att dubbelkolla hur mycket man klarar av, konstaterar Swedbank.

Stresstesta ekonomin

Räntehöjningar hägrar och omvärlden är skakig. Att förbereda sig på olika scenarion kan vara givande för husägare i en osäker värld.

Ett stresstest av privatekonomin innebär att man stämmer av hur ens totala privatekonomi påverkas av förändringar, till exempel om man skulle bli arbetslös, om priserna går upp eller om räntorna på eventuella lån stiger. 

Det kan bidra till att förstå hur stort buffert man behöver, eller vilka utgifter man kanske bör dra in på.

“Är klokt”

Swedbank uppmanar husägare att ställa sig själva frågan “hur påverkas min inkomst om jag till exempel skulle bli arbetslös eller sjukskriven?”.

– Det är klokt att stresstesta sin ekonomi med jämna mellanrum, säger Swedbanks Madelén Falkenhäll.

– Då får du reda på hur dina marginaler ser ut och vilka förändringar du kan behöva göra i ditt sparande och med dina utgifter för att ha en trygg privatekonomi.

Läs mer: Skattesmocka för pensionärer – kan få vänta två år

Så kan du räkna

För att få en uppfattning om hur privatekonomin påverkas kan man enligt Swedbank lägga ihop alla utgifter man har, förutom utgifter kopplade till boendet, och räkna upp med inflation. 

– Uppvärmning och el är stora utgifter för många hushåll i eget hus, fortsätter Falkenhäll.

– Dessa utgifter kan vara svåra att ha koll på. Men börja med att titta på dina fakturor vilken förbrukning i kWh du har, därefter kan du räkna ut kostnaden för din förbrukning och därmed också hur dina utgifter ändras om priset per kWh stiger.

Även räntan

Husägare uppmanas att se hur de påverkas vid ett stigande ränteläge.

Detta för att se till att man har tillräckliga ekonomiska marginaler för att klara av ytterligare räntehöjningar.

Läs mer: Bostadsbidraget kan sänkas för många hushåll

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen