Folkhälsomyndigheten slår larm
2022 11 24
Bland personer som har ekonomiska problem är det tre gånger så vanligt med psykiska besvär jämfört med de som har det bättre ställt.
Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.
Myndighetens rapport presenteras samtidigt som Konsumentverket meddelar att svenska hushåll kan räkna med 20 procent dyrare mat och dubbelt så dyra elräkningar nästa år. För en familj med två vuxna och två barn i skolåldern, 6-9 respektive 10-13 år, beräknas utgifterna enbart för livsmedel landa på drygt 10 700 kronor i månaden.
Det kan slå hårt mot svenskar som redan lever på marginalen.
Mer än vad tionde svensk
Folkhälsomyndigheten statistik visar att tolv procent av Sveriges befolkning har de senaste åren haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar. I ett längre perspektiv har andelen med psykiska besvär ökat, och den är särskilt hög bland de som har en ansträngd ekonomisk situation.
– Det är fler i denna grupp som uppger att de har psykiska besvär. År 2022 var andelen som uppgav stress, svåra besvär av ängslan, oro eller ångest och suicidtankar tre gånger högre bland de som hade ovanstående ekonomiska problem än bland övriga, framhåller myndigheten.
Vidare fastslår Folkhälsomyndighetens statistik att var femte person, 20 procent, uppgav svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, vilket kan jämföras med sex procent av de som hade det bättre ställt.
Förutspår dyster utveckling
– Vi vet att ekonomiska problem har samband med psykiska besvär, och det sambandet är dubbelriktat. Ungefär hälften av gruppen med någon form av ekonomiska problem svarade dessutom att de har en långvarig sjukdom. Att ha hälsoproblem kan inverka på arbetsförmågan och därmed påverka privatekonomin. Dessutom kan ekonomiska problem i sig påverka den psykiska hälsan negativt, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Hon understryker att den senaste tidens inflation och prisökningar kan leda till att fler får det svårare att klara de löpande utgifterna.
– De ökade kostnaderna för mat, el, transport och annat drabbar ju alla, men de med mindre ekonomiska marginaler drabbas extra hårt. Att inte veta om pengarna ska räcka till det mest nödvändiga är mycket stressande, och kan påverka både den kroppsliga och psykiska hälsan. Det är för tidigt att säga hur utvecklingen påverkar den psykiska hälsan i befolkningen i stort, eftersom det är fler faktorer än ekonomisk trygghet som är viktiga, säger Hillevi Busch.
Foto: T. Barbhuiya
Text: Redaktionen
