Folkhälsomyndigheten slår larm

2022 11 24

Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.

Myndighetens rapport presenteras samtidigt som Konsumentverket meddelar att svenska hushåll kan räkna med 20 procent dyrare mat och dubbelt så dyra elräkningar nästa år. För en familj med två vuxna och två barn i skolåldern, 6-9 respektive 10-13 år, beräknas utgifterna enbart för livsmedel landa på drygt 10 700 kronor i månaden.

Det kan slå hårt mot svenskar som redan lever på marginalen.

Mer än vad tionde svensk

Folkhälsomyndigheten statistik visar att tolv procent av Sveriges befolkning har de senaste åren haft  svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar. I ett längre perspektiv har andelen med psykiska besvär ökat, och den är särskilt hög bland de som har en ansträngd ekonomisk situation.

– Det är fler i denna grupp som uppger att de har psykiska besvär. År 2022 var andelen som uppgav stress, svåra besvär av ängslan, oro eller ångest och suicidtankar tre gånger högre bland de som hade ovanstående ekonomiska problem än bland övriga, framhåller myndigheten.

Vidare fastslår Folkhälsomyndighetens statistik att var femte person, 20 procent, uppgav svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, vilket kan jämföras med sex procent av de som hade det bättre ställt.

Förutspår dyster utveckling 

– Vi vet att ekonomiska problem har samband med psykiska besvär, och det sambandet är dubbelriktat. Ungefär hälften av gruppen med någon form av ekonomiska problem svarade dessutom att de har en långvarig sjukdom. Att ha hälsoproblem kan inverka på arbetsförmågan och därmed påverka privatekonomin. Dessutom kan ekonomiska problem i sig påverka den psykiska hälsan negativt, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Hon understryker att den senaste tidens inflation och prisökningar kan leda till att fler får det svårare att klara de löpande utgifterna.

– De ökade kostnaderna för mat, el, transport och annat drabbar ju alla, men de med mindre ekonomiska marginaler drabbas extra hårt. Att inte veta om pengarna ska räcka till det mest nödvändiga är mycket stressande, och kan påverka både den kroppsliga och psykiska hälsan. Det är för tidigt att säga hur utvecklingen påverkar den psykiska hälsan i befolkningen i stort, eftersom det är fler faktorer än ekonomisk trygghet som är viktiga, säger Hillevi Busch.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen