Folkhälsomyndigheten får kritik för avvecklingen av restriktioner

2021 07 26

Island svänger nu och återinför restriktioner igen och även Sverige borde stoppa avvecklingen av restriktioner anser tidigare statsepidemiologen Annika Linde.

Det uppger Expressen som talat med Linde som kritiserar Sveriges hantering av pandemin.

– Dels släpper man på restriktionerna, dels varnar man, och det förvirrar människor. Vi är i riskzonen för att det ska bli en ny våg och det är viktigt att alla förstår detta. Hela tiden har FHM haft svårtolkade och lösa råd och restriktioner för att minska smittspridningen, säger hon till Expressen.

Antalet smittfall i Sverige har ökat med cirka 24 % den senaste registrerade veckan och ökningen i storstadsregionerna är + 63 % i Skåne, + 50 % i Västra Götaland och + 44 % i Stockholm.

Risk vid skolstarten

Även matematikprofessor Tom Britton ser risker framöver.

– Det finns viss risk när skolorna startar där vaccinationsgraden är lägre. Speciellt i grundskolorna är väldigt få vaccinerade och där är risken att det kan ta fart och då kan det ju sprida sig utanför skolorna, säger han till Expressen men bedömer samtidigt att en fjärde våg troligen blir mindre är tidigare tre vågor. 

Sveriges vaccinationstäckning är nu 75,8 % men det räcker inte för flockimmunitet.

– Delta är mer smittsam än alfa, säger Britton som framhåller att man måste närma sig 90 % för att få flockimmunitet.

Island svänger

Samtidigt svänger nu Island som för fyra veckor sedan slopade alla restriktioner. Deltavarianten är både smittsammare och farligare och konstaterar landets myndigheter enligt Iceland Review.

Nu inför landet folksamlingsgräns på 200 personer, en meters distans till de man ej umgås nära med och stängningstider vid midnatt för barer och nattklubbar. Munskydd vid vissa aktiviteter ska också återinföras och badanläggningar och gym får ha max 75 % beläggning.

90 % vaccinerade

Trots att Island har Europas bästa vaccinationstäckning med 90 % som tagit dos 1 och 83 % som tagit dos 2 så har antalet fall ökat från 60 till 371 på bara åtta dagar. Ökningen hade varit betydligt värre om vaccinationstäckningen hade varit lägre.

ANALYS

Pandemin är inte över. Det viktigaste man kan göra förutom att hålla distansen och stanna hemma vid sjukdom samt följa övriga restriktioner – de som är kvar vill säga – är att se till att erhålla dos 2 av vaccinet. Dos 1 är svag mot deltavarianten men dos 2 ger ett mycket starkare skydd,.

[yop_poll id="407"]

22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen