Folkhälsomyndigheten får kritik för avvecklingen av restriktioner

2021 07 26

Island svänger nu och återinför restriktioner igen och även Sverige borde stoppa avvecklingen av restriktioner anser tidigare statsepidemiologen Annika Linde.

Det uppger Expressen som talat med Linde som kritiserar Sveriges hantering av pandemin.

– Dels släpper man på restriktionerna, dels varnar man, och det förvirrar människor. Vi är i riskzonen för att det ska bli en ny våg och det är viktigt att alla förstår detta. Hela tiden har FHM haft svårtolkade och lösa råd och restriktioner för att minska smittspridningen, säger hon till Expressen.

Antalet smittfall i Sverige har ökat med cirka 24 % den senaste registrerade veckan och ökningen i storstadsregionerna är + 63 % i Skåne, + 50 % i Västra Götaland och + 44 % i Stockholm.

Risk vid skolstarten

Även matematikprofessor Tom Britton ser risker framöver.

– Det finns viss risk när skolorna startar där vaccinationsgraden är lägre. Speciellt i grundskolorna är väldigt få vaccinerade och där är risken att det kan ta fart och då kan det ju sprida sig utanför skolorna, säger han till Expressen men bedömer samtidigt att en fjärde våg troligen blir mindre är tidigare tre vågor. 

Sveriges vaccinationstäckning är nu 75,8 % men det räcker inte för flockimmunitet.

– Delta är mer smittsam än alfa, säger Britton som framhåller att man måste närma sig 90 % för att få flockimmunitet.

Island svänger

Samtidigt svänger nu Island som för fyra veckor sedan slopade alla restriktioner. Deltavarianten är både smittsammare och farligare och konstaterar landets myndigheter enligt Iceland Review.

Nu inför landet folksamlingsgräns på 200 personer, en meters distans till de man ej umgås nära med och stängningstider vid midnatt för barer och nattklubbar. Munskydd vid vissa aktiviteter ska också återinföras och badanläggningar och gym får ha max 75 % beläggning.

90 % vaccinerade

Trots att Island har Europas bästa vaccinationstäckning med 90 % som tagit dos 1 och 83 % som tagit dos 2 så har antalet fall ökat från 60 till 371 på bara åtta dagar. Ökningen hade varit betydligt värre om vaccinationstäckningen hade varit lägre.

ANALYS

Pandemin är inte över. Det viktigaste man kan göra förutom att hålla distansen och stanna hemma vid sjukdom samt följa övriga restriktioner – de som är kvar vill säga – är att se till att erhålla dos 2 av vaccinet. Dos 1 är svag mot deltavarianten men dos 2 ger ett mycket starkare skydd,.

[yop_poll id="407"]

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen