Finland varnar för katastrof – fartyg ger falska uppgifter

2024 10 24

Många fartyg i Finska viken ger falska uppgifter om var de befinner sig.

I de allra flesta fall är fartygen på väg till Ryssland.

Enligt Gränsbevakningsväsendet i Finland vill inte fartygen avslöja sin position och delar därför falska positionsuppgifter.

– Det är frågan om flera fartyg som uppvisar AIS-avvikelser, säger Mikko Hirvi, biträdande kommendör för Finska vikens sjöbevakningssektion, till Svenska Yle.

Automatic Identification System (AIS) är ett system som gör det möjligt att identifiera ett fartyg och följa dess rörelser. Systemet bygger på att fartyg regelbundet delar sina positionsuppgifter.

Ska till Ryssland

Det är i synnerhet fartyg som är på väg till Ryssland som delar falska uppgifter.

Enligt Mikko Hirvi rör det sig ofta om tankfartyg som vill dölja sin färdlinje.

Kommendören varnar för att fenomenet kan få ödesdigra konsekvenser. När AIS-systemet inte fungerar ökar risken för kollisioner till havs.

– Den risken finns och det är uttryckligen för att undvika kollisioner som man har utvecklat AIS-systemet, säger Hirvi till Yle.

– Det leder förstås till en situation där andra sjöfarare inte på normalt sätt ser fartyget, utan tvingas ta till andra metoder, radar eller andra sätt, att följa fartyg som inte skickar AIS-data.

Flera störningar

Under veckan har också flera GNSS-/GPS-störningar rapporterats på Finska viken.

– Störningarna kan innebära att positionsdata inte syns i fartygets GPS-utrustning och att data som är beroende av GPS-positionsdata, till exempel fartygets riktning och hastighet, inte syns i den elektroniska navigeringsutrustningen, framhåller Gränsbevakningsväsendet i ett uttalande.

Fakta: Finlands Gränsbevakningsväsende

- Gränsbevakningsväsendet är en myndighet som ansvarar för den inre säkerheten och hör till inrikesministeriet.

- Målet med Gränsbevakningsväsendets verksamhet är att bevara fredliga förhållanden vid Finlands gränser.

- Gränsbevakningsväsendets huvudsakliga uppgifter är gränskontroll vid terränggränsen och i havsområdena, in- och utresekontroller av persontrafik vid övergångsställena över landgränsen, i hamnar och på flygplatser och räddningsverksamhet särskilt i havsområdena.

Foto: M. A. Cardona Jr

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen