JUST NU: Finland ångrar Natoönskan – känner sig lurade av Turkiet

2022 06 10

Finlands president Sauli Niinistö ångrar att landet ansökte till Nato på grund av att Turkiet inte tillkännagav sina krav på förhand.

– Ingen hade skickat in en ansökan då, säger han till finska tidningen Ilta-Sanomat, om de krav som landet riktat mot de nordiska länderna efter att de ansökt om medlemskap i militäralliansen.

Lurades av Erdoğan

Den finska presidenten berättar hur han känner sig lurad av den turkiska motsvarigheten Recep Tayyip Erdoğan. 

Enligt Niinistö hade Turkiet mycket tydligt uttryckt sitt stöd för att välkomna Finland in i alliansen, innan Erdoğan plötsligt ändrade ståndpunkt.

Var överens på telefon

De båda presidenterna ska till och med ha deltagit i ett telefonsamtal 4 april där Turkiet lovade att acceptera Finland som Natomedlem, säger Niinistö till den finska tidningen.

– I slutet av en ganska lång diskussion sa han att om du ansöker om medlemskap i Nato kommer vi att se positivt på det, vi kommer att bedöma det positivt, säger han.

Garantier på flera håll

Finlands president avfärdar möjligheten att den turkiska regeringen ska ha kunnat missuppfatta samtalen. Liknande garantier ska Turkiet ha gett till både Niinistös utrikesminister Pekka Haavisto och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, hävdar presidenten.

– Om det fortfarande den 5 maj fanns en tydlig uppfattning i Nato att det inte finns några problem, då får vi tro på det, säger Sauli Niinistö.

Drar inte tillbaka ansökan

Trots att Niinistö uttrycker att han inte skulle ha ansökt till Nato om han känt till Turkiets krav ser han inget scenario där Finland nu drar tillbaka sin ansökan.

Inte heller kommer landet att sluta stå sida vid sida med Sverige i förhandlingarna, uppger Ilta-Sanomat.

Turkiets krav på finsk tv

Ett krav som Turkiet nyligen ställt på Finland rör vem som visas i landets tv-sändningar.

– Turkiet kan inte stödja Sveriges ansökan till Nato så länge landets statliga television sänder intervjuer med terroristledare – och detsamma gäller Finland, sa Erdoğan under en presskonferens på onsdagskvällen.

Gav svar på tal

Statliga Yle svarade blixtsnabbt och vände sig direkt till den turkiska presidenten.

– Det låter som om han inte skulle vara så insatt i hur ett oberoende public service-bolag fungerar. Yle fortsätter rapportera som förut. Vi låter självklart inga yttre intressen påverka vår journalistik. Vi fattar våra publiceringsbeslut utifrån innehållsliga och journalistiska grunder, säger Svenska Yles direktör Johanna Törn-Mangs  enligt nyhetskanalen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Flera av Putins lönnmördare har skjutits

2025 07 13

Ukraina har skjutit ihjäl torpeder som jobbar för den ryska underrättelsetjänsten FSB.

Det hävdar den ukrainska underrättelsetjänsten SBU på söndagen.

De skjutna ryska agenterna uppges ha legat bakom mordet på en ukrainsk underrättelseofficer i Kyiv i veckan.

Skottlossning bröt ut

Den ukrainske underrättelseofficeren Ivan Voronych blev ihjälskjuten på en parkeringsplats nära sin bostad i Kyiv den 10 juli.

Mordet skedde vid 9-tiden på morgonen, lokal tid. Ivan Voronych sköts med fem skott.

Nu har ukrainska SBU slagit till mot de ryska agenter som misstänks ligga bakom mordet, rapporterar Kyiv Independent.

Skottlossning ska ha utbrutit när SBU skulle gripa de ryska agenterna.

– I morse genomförde SBU-styrkor en gripandeoperation mot den ryska federala säkerhetstjänstens agent-och-stridsgrupp, som i förväg dirigerades till Ukraina och för tre dagar sedan mördade en SBU-officer, vår vapenbroder, överste Ivan Voronych, säger SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

”Fiendens enda utsikt är döden”

Den ryska agentgruppen hade alltså skickades alltså till Ukraina av rysk underrättelsetjänst för att utföra den operation där Voronych mördades.

Själva mordet ska ha utförts av två personer, en man och en kvinna. Dessa har följt efter Voronych och kartlagt hans schema och rutter, enligt SBU. Därefter har de fått koordinater till ett hemligt gömställe där det fanns vapen.

Efter mordet på Voronych har mördarna försökt gömma sig, men SBU och polisen lyckades fastställa att de fortfarande befann sig i Kyiv Oblast, uppger den ukrainska underrättelsetjänsten.

Och när de skulle gripas uppstod alltså skottlossning, där de misstänkta ryska agenterna sköts ihjäl.

– Jag vill påminna er om att fiendens enda utsikt på Ukrainas territorium är döden, understryker SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen