SVERIGE: Extrempolitiker skrämde bort över tusen barn

2022 06 01

1 500 barn ändrade sina planer och stannade hemma från Järvaveckan på grund av Rasmus Paludan.

För närvarande pågår Järvaveckan, den återkommande politikerveckan i Stockholm där bland annat partiledare kan visa upp sig och tala till potentiella väljare.

En som också planerat att dyka upp är den dansk-svenska högerextrema politikern Rasmus Paludan, som i dagarna fått tillstånd att manifestera två timmar om dagen på en parkering utanför arrangemangets entré.

Skolor hoppade av

Som en del av Järvaveckans invigning skulle samtidigt 1 500 barn från grundskolor springa stafett på idrottsplatsen där evenemanget äger rum.

Men när beskedet om Paludans tillstånd kom valde flera skolor att hoppa av i sista minuten, rapporterar Dagens Nyheter.

Rädda för oroligheter

Anledningen är att barnen inte vågar vara på plats på grund av att Paludan kommer att närvara på samma anläggning.

– Vi fick veta igår eftermiddag att Paludan fått tillstånd och kontaktade skolorna. Då valde flera, bland annat de tre största skolorna, att inte komma av rädsla för att det skulle bli oroligheter. Det är naturligtvis jättetråkigt, säger Cecilia Gyldén, generalsekreterare för Lidingöloppet som arrangerar Järva skolstafett, till tidningen.

Polisen beredda

Trots att polisen hävdade att läget var under kontroll var det enbart 300-400 barn av de 1 500 föranmälda som dök upp, i synnerhet äldre elever.

Enligt polisen har man beredskap för eventuella oroligheter.

– Absolut. Men det här är inte nytt för oss, vi har tagit höjd för att det kan bli upprörda känslor och meningsskiljaktigheter, säger Olivia Åkerhielm, ingripandepolis i Järva, till Aftonbladet.

Ville bränna koranen

Rasmus Paludans blev bekant för svenska folket i påskas, i samband med att den högerextrema politikern organiserade manifestationer med syfte att bränna koranen, vilket ledde till våldsamma demonstrationer och upplopp i flera svenska städer.

0 procent stöd i Danmark

Politikern har både medborgarskap i Danmark och i Sverige och har tidigare meddelat att han vill ställa upp med sitt parti Stram Kurs i riksdagsvalet i september.

I Danmark har det gått tungt för Paludans parti som efter påskkravallerna fick 0 procents stöd i landets opinionsmätningar.

Ebba Busch talar idag

Järvaveckan pågår resten av veckan. Idag talar Kristdemokraternas ledare Ebba Busch och imorgon är det dags för Annie Lööf (C).

Statsminister Magdalena Andersson (S) är sist ut bland riksdagens partiledare med sitt tal på lördag.

Arkivfoto: Ingripandepolisen

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen