JUST NU: Expert slår larm – Turkiet kan ställa nya krav på Sverige

2022 06 29

– Det här kan bara vara början.

Det säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, till Aftonbladet.

Kan bli ännu fler krav

Enligt folkrättsprofessorn riskerar Sveriges glädje över Turkiets Natobesked att bli kortvarig. Redan dagen efter att förhandlingarna kommit i hamn krävde Erdoğan att Sverige och Finland ska utlämna 33 personer. Av dessa är 21 från Sverige.

Det kan vara startskottet på ännu fler krav, eftersom Turkiet också formellt måste godkänna den kommande ratificeringsprocessen innan Sverige kan bli fullvärdig medlem i militäralliansen, enligt Mark Klamberg.

Nytt förhandlingsläge för Turkiet

– Det har varit klang- och jubelstämning nu, men ratificeringsprocessen ger Turkiet en ny möjlighet att utöva påtryckning och säga “Ni har lovat att ändra era lagar, men det har inte blivit några utvisningar”. De kan återkomma och sätta press. Det här kan bara vara början, säger folkrättsprofessorn till Aftonbladet.

Utlämningar kan stoppas

Mark Klamberg tror samtidigt inte att regeringen kommer att godkänna Turkiets krav på utlämningar.

– Ett möjligt scenario är att Säpo drar i gång ärenden och att migrationsverket kopplas in. Men i slutändan ska det prövas av regeringen och högsta domstolen. Högsta domstolen har tidigare stoppat utlämningar till Turkiet. Det är troligt att det händer igen, säger han.

Ett löfte till svenska medborgare

Statsminister Magdalena Andersson (S) kunde tidigare idag inte ge besked på hur man ställer sig till Turkiets krav på utlämningar, men gav åtminstone ett löfte till svenska folket.

– De kraven kommer vi naturligtvis processa på de sätt som vi alltid gör. Vi utlämnar aldrig någon som är svensk medborgare, säger hon enligt Svenska Dagbladet.

“Följer svensk och internationell rätt”

Hon tillägger:

– Vi har varit tydliga i diskussionerna vi har (med Turkiet) att i Sverige följer vi svensk och internationell rätt i utvisningsärenden.

Tio punkter

I överenskommelsen ska det hittills också finnas en av totalt tio punkter som säger att Sverige inte ska stötta de kurdiska organisationerna YPG, PYG eller Gülenrörelsen.

– Vi har kommit överens om att Sverige och Finland inte kommer stödja de här organisationerna om något som handlar om att hota Turkiets säkerhet, till exempel vapen och pengar. Eller något annat som direkt hotar Turkiets säkerhet – och det gör vi inte heller i dag, säger utrikesminister Ann Linde till Sveriges Radio.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen