Det kräver Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets före detta partiledare och nuvarande förstanamn i EU-valet.

I en intervju med Aftonbladet framhåller V-toppen att Israel ”har passerat gränsen för folkmord”.

På frågan om Israel inte har rätt att försvara sig, svarar Sjöstedt:

– Jo. Men man har inte rätt att fördriva människor. Man har inte rätt att jämna sjukhus med marken. Man har inte rätt att döda barn i tusental. När man lyssnar på en del israeliska ministrar så pratar de öppet om en fördrivning av palestinier. Då är man inne på definitionen av folkmord.

Har inlett bojkott

EU har i dag ett så kallat associationsavtal med Israel.

Jonas Sjöstedt vill i första hand att unionen ska använda en klausul i avtalet om demokrati och rättigheter för att sätta press på Israel. Om det inte fungerar vill V-politikern att EU införa handelssanktioner mot Israel.

Vidare berättar Sjöstedt att han själv inlett en bojkott av israeliska produkter. Politikern väljer exempelvis bort frukt, grönsaker och teknikprodukter från Israel.

I intervjun med tidningen riktar Sjöstedt hård kritik mot Israel, men betonar samtidigt landets rätt att existera "bakom trygga och erkända gränser”.

– Men de har ingen rätt att vara en ockupationsmakt, säger V-toppen som även framhåller att terrororganisationen Hamas måste släppa israeliska gisslan.

Utreds för folkmord

Kriget i Gaza har pågått i flera månader efter Hamas inledande massaker av uppemot 1 200 israeler. Terrorgruppen har även tagit cirka 250 personer som gisslan. Israel uppskattar att cirka 130 av dem är kvar i Gaza och att uppemot 40 har avlidit.

Israel har svarat med en militär offensiv i Gaza som skördat många offer. Uppemot 36 000 människor har dödats, enlig FN:s senaste bedömning.

Israels nuvarande offensiv mot den södra gränsstaden Rafah har väck kraftig internationell kritik.

Den Internationella domstolen i Haag (ICJ) och EU kräver att Israel stoppar offensiven som befaras leda till ett högt antal civila dödsoffer.

Samtidigt utreds Israel för brott mot FN:s folkmordskonvention. Landet har avfärdat anklagelserna som ”grundlösa”.  

Foto: Saif71.com resp T. Clark

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen