UPPGIFTER: Erdoganregimen agerar mot Sverige

2023 01 20

Turkiet ska ha markerat hårt mot Sverige under fredagen.

Det uppger källor till nyhetsbyrån Reuters, som hävdar att Turkiets utrikesdepartement kallat upp den svenska ambassadören.

Bakgrunden är det tillstånd som getts till den dansk-svenska politikern Rasmus Paludan att bränna en koran utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

"Brott mot avtalet"

Enligt nyhetsbyråns källa har utrikesdepartementet i Turkiet starkt fördömt de svenska myndigheternas agerande då de godkänt att protesten ska få äga rum.

– Det är ett brott mot avtalet mellan länderna, rapporterar Reuters att källan uppger.

Förväntar sig att protesten stoppas

Även AFP rapporterar om samma sak.

– Vi fördömer denna provokativa handling som helt klart är ett hatbrott – i starkaste ordalag, ska tjänstemän från det turkiska utrikesdepartementet ha sagt till den svenska ambassadören.

Nyhetsbyråns källa uppger också att det är “oacceptabelt” att Sverige godkänner protesten med hänvisning till demokratiska rättigheter som yttrandefrihet.

Turkiet uppges förvänta sig att Sverige nu ser till att stoppa Paludans demonstration.

Bekräftar möte

Svenska UD bekräftar att mötet har ägt rum. De vill dock inte ge några detaljerade kommentarer kring vad som sades.

– Sveriges ambassadör i Ankara har i dag den 20 januari varit på ett möte på det turkiska utrikesministeriet, skriver UD i ett mejl till Dagens Nyheter.

– Vi går inte in på några detaljer när det gäller mötet.

Ska bränna imorgon

Koranbränningen planeras att påbörjas klockan 13 imorgon, lördag, enligt Expressen.

– Yttrandefriheten är vidsträckt i Sverige och det faktum att det kan förekomma den här typen av demonstrationer är någonting som också är en del av vår demokrati, kommenterade utrikesminister Tobias Billström (M) till tidningen tidigare idag.

Aktionen äger rum enbart en dryg vecka efter att en docka föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan hängdes upp och ned utanför Stockholms stadshus.

– Det är ägnat som ett sabotage från den svenska Natoansökan. Det är farligt för svensk säkerhet att agera på det sättet, sade statsminister Ulf Kristersson (M) till TV4 efter händelsen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen