Engelsk media går hårt åt regeringen Kristersson

2023 08 11

En av Storbritanniens största tidningar vinklar nu hård kritik mot Sveriges regering.

Det är i The Guardian, med totalt över 20 miljoner prenumeranter, som statsminister Ulf Kristersson (M) och hans ministrar uppmärksammas.

I en artikel idag lyfter reportern Miranda Bryant fram benhårda anklagelser som riktas mot det svenska styret efter ett uttalande av klimatminister Romina Pourmokhtari (L) igår.

– Klimatomställningen kräver en fördubbling av elproduktion de kommande 20 åren och där spelar kärnkraften en avgörande roll i att vi lyckas med det, sade klimatministern på pressträff då.

Regeringen lät samtidigt meddela att minst tio nya konventionella reaktorer ska tas i drift mellan 2030 och 2040.

Intervjuar svensk professor

Satsningen vinklas emellertid inte i några positiva ordalag i den brittiska stortidningen.

Tvärtom har The Guardian intervjuat en svensk forskare från Lunds universitet som starkt ifrågasätter att de nya reaktorerna behövs.

– Man kan inte säkert säga att vi behöver tio nya reaktorer. Just nu sker utbyggnaden av elproduktion i Sverige genom vindkraft, säger Lars J Nilsson, professor samt medlem i den europeiska klimatrådgivningsnämnden.

"Symboliskt"

Romina Pourmokhtari förklarade igår att det idag är förbjudet att bygga reaktorer på andra platser än där de redan finns.

Hon menar att det finns begränsningar som hämmar “en modern syn på kärnkraften”.

– Vi har skickat ut en lagrådsremiss om detta innan sommaren. Så den här propositionen kommer kunna behandlas av riksdagen nu under hösten. Det ser vi mycket fram emot.

Lars J Nilsson ser dock klimatministerns uttalande som “symboliskt”.

– Jag förväntar mig ingen ny kärnkraft i Sverige, såvida inte regeringen ser ganska långtgående garantier liknande vad man har vid Hinkley Point i Storbritannien.

Skriver att Sverige "tappar rykte"

The Guardian lyfter vidare fram ett citat från Lundaprofessorn som påstår att Sverige är på väg att tappa sitt rykte som en “grön ledare” på den globala scenen.

– Sverige kommer delvis att tappa den profilen. Nu kommer farten och progressiviteten från EU och Bryssel.

Ebba Busch ifrågasätts

Tidningen har även talat med Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i Sverige.

Hon anklagar regeringen för att försöka “avleda fokuset på klimatfrågor”.

– De skiftar fokus från det som verkligen behövs för närvarande, vilket är att producera tillräckligt med el till 2030.

Även närings- och energiminister Ebba Busch (KD) uppmärksammas i artikeln.

– Vi håller inte med energiministern när hon sa att för att bygga mer vindkraft behöver vi mer kärnkraft. Vi tycker att det är gammaldags, säger Karin Lexén till The Guardian.

LÄS MER: Regeringen ger ny information om kärnkraft – vill genomföra förändring

Foto: Armin Dröge

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen