Engelsk media går hårt åt regeringen Kristersson

2023 08 11

En av Storbritanniens största tidningar vinklar nu hård kritik mot Sveriges regering.

Det är i The Guardian, med totalt över 20 miljoner prenumeranter, som statsminister Ulf Kristersson (M) och hans ministrar uppmärksammas.

I en artikel idag lyfter reportern Miranda Bryant fram benhårda anklagelser som riktas mot det svenska styret efter ett uttalande av klimatminister Romina Pourmokhtari (L) igår.

– Klimatomställningen kräver en fördubbling av elproduktion de kommande 20 åren och där spelar kärnkraften en avgörande roll i att vi lyckas med det, sade klimatministern på pressträff då.

Regeringen lät samtidigt meddela att minst tio nya konventionella reaktorer ska tas i drift mellan 2030 och 2040.

Intervjuar svensk professor

Satsningen vinklas emellertid inte i några positiva ordalag i den brittiska stortidningen.

Tvärtom har The Guardian intervjuat en svensk forskare från Lunds universitet som starkt ifrågasätter att de nya reaktorerna behövs.

– Man kan inte säkert säga att vi behöver tio nya reaktorer. Just nu sker utbyggnaden av elproduktion i Sverige genom vindkraft, säger Lars J Nilsson, professor samt medlem i den europeiska klimatrådgivningsnämnden.

"Symboliskt"

Romina Pourmokhtari förklarade igår att det idag är förbjudet att bygga reaktorer på andra platser än där de redan finns.

Hon menar att det finns begränsningar som hämmar “en modern syn på kärnkraften”.

– Vi har skickat ut en lagrådsremiss om detta innan sommaren. Så den här propositionen kommer kunna behandlas av riksdagen nu under hösten. Det ser vi mycket fram emot.

Lars J Nilsson ser dock klimatministerns uttalande som “symboliskt”.

– Jag förväntar mig ingen ny kärnkraft i Sverige, såvida inte regeringen ser ganska långtgående garantier liknande vad man har vid Hinkley Point i Storbritannien.

Skriver att Sverige "tappar rykte"

The Guardian lyfter vidare fram ett citat från Lundaprofessorn som påstår att Sverige är på väg att tappa sitt rykte som en “grön ledare” på den globala scenen.

– Sverige kommer delvis att tappa den profilen. Nu kommer farten och progressiviteten från EU och Bryssel.

Ebba Busch ifrågasätts

Tidningen har även talat med Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i Sverige.

Hon anklagar regeringen för att försöka “avleda fokuset på klimatfrågor”.

– De skiftar fokus från det som verkligen behövs för närvarande, vilket är att producera tillräckligt med el till 2030.

Även närings- och energiminister Ebba Busch (KD) uppmärksammas i artikeln.

– Vi håller inte med energiministern när hon sa att för att bygga mer vindkraft behöver vi mer kärnkraft. Vi tycker att det är gammaldags, säger Karin Lexén till The Guardian.

LÄS MER: Regeringen ger ny information om kärnkraft – vill genomföra förändring

Foto: Armin Dröge

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen