Engelsk media går hårt åt regeringen Kristersson

2023 08 11

Det är i The Guardian, med totalt över 20 miljoner prenumeranter, som statsminister Ulf Kristersson (M) och hans ministrar uppmärksammas.

I en artikel idag lyfter reportern Miranda Bryant fram benhårda anklagelser som riktas mot det svenska styret efter ett uttalande av klimatminister Romina Pourmokhtari (L) igår.

– Klimatomställningen kräver en fördubbling av elproduktion de kommande 20 åren och där spelar kärnkraften en avgörande roll i att vi lyckas med det, sade klimatministern på pressträff då.

Regeringen lät samtidigt meddela att minst tio nya konventionella reaktorer ska tas i drift mellan 2030 och 2040.

Intervjuar svensk professor

Satsningen vinklas emellertid inte i några positiva ordalag i den brittiska stortidningen.

Tvärtom har The Guardian intervjuat en svensk forskare från Lunds universitet som starkt ifrågasätter att de nya reaktorerna behövs.

– Man kan inte säkert säga att vi behöver tio nya reaktorer. Just nu sker utbyggnaden av elproduktion i Sverige genom vindkraft, säger Lars J Nilsson, professor samt medlem i den europeiska klimatrådgivningsnämnden.

"Symboliskt"

Romina Pourmokhtari förklarade igår att det idag är förbjudet att bygga reaktorer på andra platser än där de redan finns.

Hon menar att det finns begränsningar som hämmar “en modern syn på kärnkraften”.

– Vi har skickat ut en lagrådsremiss om detta innan sommaren. Så den här propositionen kommer kunna behandlas av riksdagen nu under hösten. Det ser vi mycket fram emot.

Lars J Nilsson ser dock klimatministerns uttalande som “symboliskt”.

– Jag förväntar mig ingen ny kärnkraft i Sverige, såvida inte regeringen ser ganska långtgående garantier liknande vad man har vid Hinkley Point i Storbritannien.

Skriver att Sverige "tappar rykte"

The Guardian lyfter vidare fram ett citat från Lundaprofessorn som påstår att Sverige är på väg att tappa sitt rykte som en “grön ledare” på den globala scenen.

– Sverige kommer delvis att tappa den profilen. Nu kommer farten och progressiviteten från EU och Bryssel.

Ebba Busch ifrågasätts

Tidningen har även talat med Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i Sverige.

Hon anklagar regeringen för att försöka “avleda fokuset på klimatfrågor”.

– De skiftar fokus från det som verkligen behövs för närvarande, vilket är att producera tillräckligt med el till 2030.

Även närings- och energiminister Ebba Busch (KD) uppmärksammas i artikeln.

– Vi håller inte med energiministern när hon sa att för att bygga mer vindkraft behöver vi mer kärnkraft. Vi tycker att det är gammaldags, säger Karin Lexén till The Guardian.

LÄS MER: Regeringen ger ny information om kärnkraft – vill genomföra förändring

Foto: Armin Dröge

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen