Engelsk media går hårt åt regeringen Kristersson

2023 08 11

En av Storbritanniens största tidningar vinklar nu hård kritik mot Sveriges regering.

Det är i The Guardian, med totalt över 20 miljoner prenumeranter, som statsminister Ulf Kristersson (M) och hans ministrar uppmärksammas.

I en artikel idag lyfter reportern Miranda Bryant fram benhårda anklagelser som riktas mot det svenska styret efter ett uttalande av klimatminister Romina Pourmokhtari (L) igår.

– Klimatomställningen kräver en fördubbling av elproduktion de kommande 20 åren och där spelar kärnkraften en avgörande roll i att vi lyckas med det, sade klimatministern på pressträff då.

Regeringen lät samtidigt meddela att minst tio nya konventionella reaktorer ska tas i drift mellan 2030 och 2040.

Intervjuar svensk professor

Satsningen vinklas emellertid inte i några positiva ordalag i den brittiska stortidningen.

Tvärtom har The Guardian intervjuat en svensk forskare från Lunds universitet som starkt ifrågasätter att de nya reaktorerna behövs.

– Man kan inte säkert säga att vi behöver tio nya reaktorer. Just nu sker utbyggnaden av elproduktion i Sverige genom vindkraft, säger Lars J Nilsson, professor samt medlem i den europeiska klimatrådgivningsnämnden.

"Symboliskt"

Romina Pourmokhtari förklarade igår att det idag är förbjudet att bygga reaktorer på andra platser än där de redan finns.

Hon menar att det finns begränsningar som hämmar “en modern syn på kärnkraften”.

– Vi har skickat ut en lagrådsremiss om detta innan sommaren. Så den här propositionen kommer kunna behandlas av riksdagen nu under hösten. Det ser vi mycket fram emot.

Lars J Nilsson ser dock klimatministerns uttalande som “symboliskt”.

– Jag förväntar mig ingen ny kärnkraft i Sverige, såvida inte regeringen ser ganska långtgående garantier liknande vad man har vid Hinkley Point i Storbritannien.

Skriver att Sverige "tappar rykte"

The Guardian lyfter vidare fram ett citat från Lundaprofessorn som påstår att Sverige är på väg att tappa sitt rykte som en “grön ledare” på den globala scenen.

– Sverige kommer delvis att tappa den profilen. Nu kommer farten och progressiviteten från EU och Bryssel.

Ebba Busch ifrågasätts

Tidningen har även talat med Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i Sverige.

Hon anklagar regeringen för att försöka “avleda fokuset på klimatfrågor”.

– De skiftar fokus från det som verkligen behövs för närvarande, vilket är att producera tillräckligt med el till 2030.

Även närings- och energiminister Ebba Busch (KD) uppmärksammas i artikeln.

– Vi håller inte med energiministern när hon sa att för att bygga mer vindkraft behöver vi mer kärnkraft. Vi tycker att det är gammaldags, säger Karin Lexén till The Guardian.

LÄS MER: Regeringen ger ny information om kärnkraft – vill genomföra förändring

Foto: Armin Dröge

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen