JUST NU: ”En markering mot Ryssland”

2022 11 01

Varken Sverige eller Finland utesluter att kärnvapen kan placeras ut på eget territorium vid ett Natomedlemskap.

Sveriges ÖB Micael Bydén och statsminister Ulf Kristersson (M) uteslöt inte ett sådant scenario under tisdagen.

Samtidigt kan Finlands president Sauli Niinistö varken svara ja eller nej när han får frågan.

– Vi ansluter oss till Nato på den organisationens villkor. Frågan om kärnvapen är för tidigt ställd, säger presidenten på en pressträff enligt Yle.

Finlands statsminister Sanna Marin har tidigare öppnat för kärnvapen på finsk mark.

– Jag anser att det är mycket viktigt att vi inte sätter den sortens förhandsvillkor, eller begränsar vårt manöverutrymme, när det gäller permanenta baser eller kärnvapen, sa hon i ett tv-uttalande på lördagen.

Markering mot Ryssland

Enligt forskningsledaren och Natoexperten Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) bör de nordiska ländernas besked tolkas som ”en markering mot Ryssland”.

– Kärnvapen är ett trumfkort i det internationella maktspelet. Finland och Sverige går med i Nato för att få skydd mot Ryssland, som har kärnvapen och ofta hotar med att använda dessa. Utan kärnvapen skulle Nato inte kunna sätta hårt mot hårt mot Ryssland och därför heller inte kunna skydda oss, säger han till SVT Nyheter och tillägger:

–  Ett beslut om att inte tillåta kärnvapen i fredstid skulle kunna uppfattas som undfallenhet mot Ryssland, vilket skulle vara särskilt olyckligt nu när Ryssland bedriver ett angreppskrig för att utplåna en demokratisk europeisk stat och dessutom hotar med kärnvapen.

Nato och kärnvapen

Tre Natoländer har tillgång till kärnvapen – Frankrike, Storbritannien och USA. I Europa finns drygt 150 kärnvapensbomber (B-61) som kan monteras på flygplan. De är utplacerade på baser i Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland och Turkiet.  

Även om Sverige inte behöver ha kärnvapen på sitt territorium, skulle ett medlemskap i Nato indirekt betyda att kärnvapen blir en del av det svenska försvaret.

I ett tilläggsdokument från 2012 i alliansens kärnvapendoktrin slås det fast att Nato inte får använda kärnvapen mot en fientlig makt som saknar kärnvapen. Kärnvapen ska heller inte användas mot ett land som hotar med att använda kärnvapen.

Foto: Laura Kotila, valtioneuvoston kanslia resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Europa smider planer i tysthet – redo att ingripa i Ukraina

2025 02 16

Europa jobbar i tysthet med planer på att kunna skicka trupper till Ukraina.

I Europa finns det en stor oro över hur fredssamtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina kommer att gå.

De europeiska länderna är inte inbjudna till förhandlingarna, och många är rädda för att USA bryr sig mer om sina egna intressen än Ukrainas och Europas.

Samtidigt förbereder sig Europa i tysthet för att kunna skicka trupper till Ukraina, rapporterar AP.

”Kommer att spela sin roll”

En grupp europeiska länder jobbar på en plan för att skicka trupper till Ukraina som ska upprätthålla ett eventuellt fredsavtal med Ryssland, enligt nyhetsbyrån.

Storbritannien och Frankrike uppges leda initiativet.

Uppgifterna är dock knapphändiga, enligt nyhetsbyrån, eftersom länderna inte vill att Vladimir Putin ska få alltför god kännedom om exakt hur planerna ser ut.

– Jag kommer inte att gå in på särskilda detaljer, men jag accepterar att om det blir fred så måste det finnas någon slags säkerhetsgaranti för Ukraina, och Storbritannien kommer att spela sin roll i det, säger den brittiska premiärministern Keir Starmer, enligt nyhetsbyrån.

Kräver stora trupper

Ukraina vill helst bli Natomedlem och anser att det skulle vara den bästa säkerhetsgarantin, men USA uppges inte se det som ett alternativ i nuläget.

Istället kan alltså europeiska trupper komma att utgöra en ukrainsk säkerhetsgaranti efter ett eventuellt fredsavtal, och planerna är alltså redan i full gång.

De europeiska länderna har talat om den möjligheten sedan förra året, men nu har man i Europa blivit allt mer angelägen om att ta ansvar för Ukrainas säkerhet. I många europeiska länder fruktar man att Trump kan komma att köra över både Ukraina och Europa i en uppgörelse med Putin.

Det är oklart hur stora trupper Europa kan tänkas skicka och vilka länder som kommer att medverka. Det beror bland annat på hur ett eventuellt fredsavtal kommer att se ut.

För vissa länder är det mer komplicerat; Italien har konstitutionella begränsningar för hur de får använda sina trupper, och Nederländerna och Tyskland behöver ett godkännande från respektive parlament.

Hur stora trupper som kan bli aktuella är också en svår fråga att lösa. Experter flaggar för att det kommer krävas stora trupper om de ska utgöra någon verklig säkerhetsgaranti.

– Det måste vara en verklig styrka så att ryssarna vet att om de någonsin satte den på prov så skulle de bli krossade. Och du kan vara säker på att Ryssland kommer att testa den, säger Ben Hodges, tidigare befälhavande general för US Army Europe, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: USA ger Europa mardrömsbesked

Foto: Kirsty O'Connor No 10 Downing Street resp A Lallemand

Text: Redaktionen


Bakslag för Elon Musk – “Vi förkastar hans försök”

2025 02 16

Elon Musks jättebud nekas officiellt.

En grupp investerare ledda av Elon Musk har försökt köpa Chat GPT-ägaren Open AI för 97,4 miljarder dollar, motsvarande drygt 1 000 miljarder kronor.

Nu kommer besked om att Musk får avslag - detta då Open AI:s styrelse tydligt avvisar techmiljardärens försök.

Det rapporterar flera medier.

Bakslag för Musk

Elon Musk, som utöver sitt arbete i Vita huset även arbetar med företag som Tesla och X, har velat lägga till AI-giganten Open AI i hans portfölj.

Så här säger Bret Taylor, OpenAI:s styrelseordförande, som svar på försöket:

– OpenAI är inte till salu, och styrelsen har enhälligt avvisat Musks senaste försök att störa sin konkurrent.

“Inte upp till konkurrenten”

Erbjudandet avvisades snabbt tidigare i veckan av OpenAI: s verkställande direktör Sam Altman, som kallade det en taktik från en konkurrent för att ”sakta ner oss” och betonade att företaget ”inte är till salu”. 

Andrew Nussbaum, en rådgivare till OpenAI-styrelsen, sade också tidigare i ett uttalande att OpenAI inte ville sälja och betonade att styrelseledamöternas ”enda plikt” är att uppfylla företagets uppdrag att bygga mer kraftfulla, hypotetiska AI-system som kallas artificiell allmän intelligens (AGI) som gynnar mänskligheten. 

– Med all respekt, det är inte upp till en konkurrent att avgöra vad som är bäst för OpenAI:s uppdrag, säger han enligt Bloomberg.

Kritiseras och hyllas

Elon Musk har gått från multimiljardär och företagsägare till ett nytt namn i Vita huset.

Åsikterna om Musk är spridda, och BBC har pratat med några personer med olika åsikter om honom.

– Personligen älskar jag honom. Finansiellt och ur ett affärsperspektiv behöver vi någon som vet vad tusan de gör. Och om det är någon som gör det så är det Donald Trump och Elon Musk, säger en person.

“Försöker vara president”

En annan person som BBC pratat med är mer skeptisk till Musks roll i Vita huset.

– Jag är rädd för honom. Jag tror att han försöker bli president, säger personen.

Foto: TED Conference flickr

Text: Redaktionen