Då handlar det om en ökning på sex procent.

Men framöver kan höjningen skena totalt – och eljätten Eons elnätskunder kan tvingas acceptera nätpriser som ökar med 75 procent.

Beskedet berör drygt 300 000 kunder till Eon i södra Sverige, rapporterar Helsingborgs Dagblad.

"Helt orimligt"

Ökningarna baseras på Energimarknadsinspektionens intäktsramar som sätts för elbolagen vart fjärde år. Beslutet bygger delvis på bolagens egna uppgifter.

Den tillåtna intäktsramen för åren 2024-2027 ökar då med 40 procent för branschen som helhet. För Eon ökar den med 75 procent – från 34 till 60 miljarder kronor.

Siffrorna chockar energiexperten Björn Berggren från branschorganisationen Sveriges Allmännytta.

Han konstaterar att Eon är dyrast och tjänar mest pengar.

– Den här ökningen är helt orimlig, säger han till HD.

LÄS MER: Sveriges hushåll måste betala ny avgift – införs senast 2027

"Extremt läge"

Förklaringen till prisökningarna består i ökade kostnader för klimatomställningen, dyrare material och inflationen. Precis som andra elbolag har Eon gjort stora investeringar för att möta efterfrågan på el- och nätanslutningar.

Bolaget själva kallar läget “extremt”, men menar dock att höjningarna inte kommer att bli så höga som intäktsramarna ger möjlighet till. 

Ökade elpriser är dock ofrånkomligt.

– Många av de mindre nätbolagen nyttjar inte hela utrymmet, men de större tenderar att göra det. Eon har alltid gjort det historiskt, säger Tommy Johansson, som avdelningschef på Energimarknadsinspektionen, EI,  till tidningen.

Höjt ramen för samtliga

Eon är inte det enda elbolag som höjer elnätsavgiften. I våras meddelade EI att att man fattat beslut om att höja intäktsramarna för samtlig av Sveriges drygt 170 elnätsbolag.

Strax innan beskedet flaggade bransch- och arbetsgivarorganisationen för att avgiften kan komma att höjas “hutlöst mycket”.

– Det innebär att elnätsägarna, och inte minst de stora aktörer som Ellevio, E.ON och Vattenfall, återigen kan komma att höja elnätsavgifterna för konsumenterna hutlöst mycket. Det kommer bli särskilt smärtsamt för hushållen med små marginaler och för den elintensiva industrin, framhöll organisationen i mitten av februari.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen