Efter chockhöjningen – ny förändring av bränslepriserna

2022 10 12

I synnerhet drabbades de med fordon som drivs av diesel.

Literpriset vid en bemannad drivmedelsstation för just diesel var 28,52 kronor i måndags – en uppgång med 90 öre vilket innebar ett rekordpris.

– På bara knappt två veckor har priset på diesel i Sverige ökat med nästan fem kronor, från 23,81 kronor den 27 september till 28,52 kronor idag. Det är en ökning om 19,8 procent, framhöll Teknikens värld i måndags.

“Kraftig” prissänkning

Men nu kommer åtminstone tendenser till ett ljus i mörkret för den som är beroende av bilen.

Idag faller nämligen priserna på diesel med 90 öre – det vill säga lika mycket som priset ökade i måndags, rapporterar Aftonbladet och Expressen.

En prissänkning som beskrivs som “kraftig” av tidningarna.

Det nya priset är nu istället 27,62 kronor per liter för diesel på bemannade stationer.

Även priset på 95-oktanig bensin sjunker – idag är det 40 öre billigare per liter vid bemannade stationer.

Enligt Circle K landar priset därmed på 21,79 kronor litern för bensin.

"Tror inte på uppgång i drivmedelspriserna"

Någonting som går hand i hand med drivmedelspriserna är inflationen.

Imorgon släpper Statistiska centralbyrån, SCB, inflationssiffrorna för september.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, ser dock inte framför sig några större höjningar på bensin och diesel framgent, trots att OPEC nyligen meddelade att oljeproduktionen begränsas för att hålla uppe priset.

– Många länder går in i en lågkonjunktur och det brukar dra ner efterfrågan på drivmedel så jag tror inte på någon kraftig uppgång i drivmedelspriserna, säger han till Dagens Nyheter.

Inflationen kan nå 14 procent

Till skillnad från Robert Boije tror Swedbanks seniorekonom Pernilla Johansson att inflationen kommer att nå en högre topp än augustis 9 procent – framför allt framåt vintern.

– Vår bedömning är att inflationen i vinter i södra Sverige når drygt 14 procent. Prognosen bygger på att vi har högre elpriser i söder, säger hon till DN.

I norra Sverige förväntar sig Johansson att inflationen toppar på strax under 12 procent, eftersom elpriset ligger på en lägre nivå jämfört med södra delarna av landet.

LÄS MER: Äntligen goda nyheter för hushållen

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen