03dec25

Efter chockhöjningen – ny förändring av bränslepriserna

2022 10 12

Bilägare chockades av en hög prishöjning av drivmedel i början av veckan.

I synnerhet drabbades de med fordon som drivs av diesel.

Literpriset vid en bemannad drivmedelsstation för just diesel var 28,52 kronor i måndags – en uppgång med 90 öre vilket innebar ett rekordpris.

– På bara knappt två veckor har priset på diesel i Sverige ökat med nästan fem kronor, från 23,81 kronor den 27 september till 28,52 kronor idag. Det är en ökning om 19,8 procent, framhöll Teknikens värld i måndags.

“Kraftig” prissänkning

Men nu kommer åtminstone tendenser till ett ljus i mörkret för den som är beroende av bilen.

Idag faller nämligen priserna på diesel med 90 öre – det vill säga lika mycket som priset ökade i måndags, rapporterar Aftonbladet och Expressen.

En prissänkning som beskrivs som “kraftig” av tidningarna.

Det nya priset är nu istället 27,62 kronor per liter för diesel på bemannade stationer.

Även priset på 95-oktanig bensin sjunker – idag är det 40 öre billigare per liter vid bemannade stationer.

Enligt Circle K landar priset därmed på 21,79 kronor litern för bensin.

"Tror inte på uppgång i drivmedelspriserna"

Någonting som går hand i hand med drivmedelspriserna är inflationen.

Imorgon släpper Statistiska centralbyrån, SCB, inflationssiffrorna för september.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, ser dock inte framför sig några större höjningar på bensin och diesel framgent, trots att OPEC nyligen meddelade att oljeproduktionen begränsas för att hålla uppe priset.

– Många länder går in i en lågkonjunktur och det brukar dra ner efterfrågan på drivmedel så jag tror inte på någon kraftig uppgång i drivmedelspriserna, säger han till Dagens Nyheter.

Inflationen kan nå 14 procent

Till skillnad från Robert Boije tror Swedbanks seniorekonom Pernilla Johansson att inflationen kommer att nå en högre topp än augustis 9 procent – framför allt framåt vintern.

– Vår bedömning är att inflationen i vinter i södra Sverige når drygt 14 procent. Prognosen bygger på att vi har högre elpriser i söder, säger hon till DN.

I norra Sverige förväntar sig Johansson att inflationen toppar på strax under 12 procent, eftersom elpriset ligger på en lägre nivå jämfört med södra delarna av landet.

LÄS MER: Äntligen goda nyheter för hushållen

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen