JUST NU: Effekten på Forsmarks kärnkraftverk kan höjas

2022 07 15

Förhandlingar pågår mellan Forsmarks kraftgrupp och Svenska Kraftnät.

Den förstnämnda parten är hoppfulla om att få tillstånd att öka effektuttaget från Forsmarks kärnkraftverk, rapporterar SVT.

Det skulle innebära ett ökat effektuttag med 100 megawatt mellan 2022-2023 om det aktiveras nu i höst.

Planerat för höjt effektuttag

Kärnkraftverket har rustats upp för att klara en upptrappning fram till dess att det planeras att tas ur bruk.

 – De senaste tio åren har vi moderniserat anläggningen för att den ska hålla fram till det planerade produktionsstoppet 2041. I samband med det har vi även planerat för att höja effektuttaget, säger Johan Börjesson, vice vd på Forsmarks kraftgrupp, enligt SVT.

50 000 villor

Om kraftgruppen får sin vilja igenom skulle den ökade leveransen av el motsvara en årlig elförbrukning för 50 000 villor.

Många hoppas sannolikt samtidigt att det ska bidra till att minska elpriserna, som skjutit i höjden den senaste tiden.

Detta vill emellertid inte Vattenfall kommentera, rapporterar kanalen.

– Det är en väldigt svår omvärldssituation just nu så jag vill inte ens spekulera i om effekthöjningen kan komma att påverka elpriset, säger Johan Börjesson.

Inväntar tillstånd

Vad som nu väntar är en tillståndsprocess där Svenska kraftnät och Strålskyddsmyndigheten är inblandade. 

Lagom till 8 oktober vill Forsmarks kraftgrupp ha grönt ljus för att öka effekten i kärnkraftverket.

Rekorddyra elpriser

I måndags sköt elpriserna i stora delar av Sverige i höjden. 

Under en period steg priset till 6 kronor per kilowattimme inklusive skatt, moms och avgifter i södra Sverige, vilket var högst någonsin genom tiderna för en sommardag.

Det tråkiga beskedet för många hushåll är att höga priser kan komma att bestå.

– Om vi utgår ifrån terminspriserna så ser vi högre priser än vad vi är vana med under en lång tid framöver, säger Patric Elmén, preschef på Eon, till Dagens Nyheter.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Nya regler i år för folk med trädgård – många vet inte om det

2025 03 21

Det var efter att Naturvårdsverket förra året gick ut med att det numera skulle vara förbjudet att elda i trädgården som stor förvirring uppstod.

Myndigheten baserade beskedet på en tolkning av ett EU-direktiv om bioavfall, men fick sedan backa och tillåta eldning av ris och grenar.

På grund av virrvarret gick dessutom närings- och energiminister Ebba Busch (KD) ut och förtydligade att regeringen inte infört något förbud.

Många kommuner fortsatte dock att kämpa med hur de nya direktiven egentligen skulle tolkas.

Nya regler från februari

Från och med 18 februari i år började nya regler att gälla i frågan.

Men det tycks många ha missat.

– Nej, det hade jag inte hört om. Det hade jag inte koll på, säger exempelvis en gävlebo som SR talat med.

Och enligt radion är mannen långt ifrån ensam.

Förändringen innebär dock en lättnad av reglerna och att folk i vissa fall nu får elda trädgårds- och parkavfall i trädgården.

– Med trädgårds- och parkavfall menas sådant avfall från skötsel av trädgårdar eller parker som är biologiskt nedbrytbart och består av gräsklipp, löv, grenar och andra växtdelar, förklarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Kan införas lokala förbud

Kommunerna i landet har dock sista ordet. Det innebär att det kan finnas lokala begränsningar och förbud och det får inte eldas så att det stör grannar.

Det kan också vara så att tillfälliga förbud införs på grund av att SMHI varnar för gräsbränder.

– Ofta kan det vara snabbare och enklare att köra trädgårdsavfallet till en återvinningscentral som anvisas av kommunen än att elda det i sin trädgård. Avfall eller miljöfarliga ämnen får normalt aldrig eldas utomhus, förtydligar MSB.

När det gäller valborgsfirandet och första majbrasor måste det ansökas om tillstånd.

– Trädgårds- och parkavfall får eldas i samband med en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som har fått tillstånd enligt ordningslagen.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen

LARMET: ”Importen av el ökar dramatiskt” – flaggar för akutläge

2025 03 21

Det skriver Ellevio i sin nya rapport ”Effektrapporten 2025”.

Elbolaget flaggar för att Sveriges förmåga att producera el i varje given stund kommer att minska markant till 2035. Det leder i sin tur till ett ökat importbehov av el, vilket gör Sverige mer beroende av el från Europa och europeiska elpriser.

– Systemförnyelsen som krävs för att säkra svensk elförsörjning och konkurrenskraft är större än vad debatten speglar, säger Ellevios vd Johan Lindehag i en kommentar till rapporten.

Flaggar för kris

Nu varnar Ellevio för att ett akut läge kan uppstå på grund av det ökade importbehovet.

Enligt elbolaget riskerar Sverige att drabbas av elbrist.

– Importen av el ökar dramatiskt i framtiden.  Om grannländerna saknar överskott när behoven i Sverige uppstår kan det uppstå elbrist, framhåller Ellevio. 

Effektbehovet fördubblas

Sveriges elbehov väntas öka ordentligt de kommande åren med anledning av den pågående elektrifieringen av industri och transport. I rapporten fastslår Ellevio att effektbehovet nästan kommer dubbleras inom 20 år – från 25 000 MW (2025) till 41 000 MW (2045). 

– Den kraftiga ökningen innebär stora utmaningar. Elinfrastrukturen måste anpassas för att möta en nära nog fördubbling av elsystemet, säger Lindehag.

Samtidigt ökar osäkerheten i elsystemet.

En mer väderberoende elproduktion gör tillförseln mer varierande, uppger Ellevio som konstaterar att vind och sol kommer står för hälften av elproduktionen år 2045.

– Rustade och utbyggda elnät på alla nivåer är avgörande för att möta utvecklingen. För att hålla takten är det viktigt att projekt som antingen befinner sig i tillståndsprocesser, har börjat projekteras eller börjat byggas faktiskt också genomförs, framhåller Johan Lindehag.

Tre åtgärder

Enligt Ellevio finns det tre nycklar för att möta de framtida elbehoven:

1. Skapa långsiktiga marknadsförutsättningar för elproduktion och en rimlig nätreglering för att möjliggöra investeringar. 
2. Stärk samordningen och tydliggör rollerna inom energisystemet. 
3. Röj hinder för mer elnät, elproduktion och flexibilitet.  

Foto: Thomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen